Om en skola är kommunal eller fristående avgör inte undervisningens kvalitet

"Det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda". Så inleder idag en företrädare för Timbro sin replik på Sverker Sörlings och Jesper Modins artikel på
DN: Debatt: ”S måste hitta en riktning för samhällsomvandlingen” 20/3.

Möjligen tänker jag dunkelt nu, uttröttad som jag är, men kvinnan från Timbro, Maria Eriksson angriper Sörling och Modin för att inte ha torrt på fötterna. De önskar, enligt henne, de senaste decenniernas valfrihetsreformer ogjorda, och att de skräms med begrepp som "marknadsexperiment" och "lycksökande investerare". Vidare pådyvlar Eriksson författarna uppfattningen att utvärderingar inte skulle ha gjorts av "experimenten".

Eriksson hänvisar till en utredning från 2005 som landat i slutsatsen att avregleringen bidragit "till en positiv utveckling" på elmarknaden(!) och att konkurrens "har haft en positiv effekt på järnvägsmarknaden"(!).

Sedan antyder Eriksson att författarna av debattartikeln möjligen heller inte kännt till Konkurrensverkets utvärderingar, och att generaldirektören för verket sagt att "Vårdvalsreformen har varit en framgång".

Kikar man på Konkurrensverkets hemsida finner man att GD uttalar sig där. "Fler kan välja mer" säger GD, men inget om att detta skulle vara en framgång. Konkurrensen har ökat och tillgängligheten har ökat står där att läsa men är detta en framgång i sig? Har priserna sjunkit eller har tågens framkomlighet i tid ökat t ex?

Maria Eriksson påstår att det finns en rad studier att läsa för den som skulle vara intresserad av detta, men hon nämner inte vilka studier. Däremot framgår att Maria Eriksson själv har skrivit en rapport som heter
"Avreglera mera. Erfarenheter av avregleringar i Sverige" och som kommer att publiceras av Timbro till våren.

Med detta som grundval bestämmer sig så Timbro-Eriksson för att artikelförfattarna av debattinlägget tycks vara av uppfattningen "att allt var bättre förr", och att de skulle vara ute efter att försöka övertyga socialdemokraterna om att "anta samma devis".

Men hallå! Timbro tycks tro att vi väljare går på vad som helst, men så är det ju också högerns främsta propagandaorgan. Vilken tankesmedja!

Håkan Sörman gör någon gest åt den kommunala skolan men poängen med hans artikel är att försvara friskolan och partibrodern Peje Emilsson.

Deras gemensamma tes: Mängden personal och andelen behöriga lärare har ingen betydelse för resultatet.

Forskningsläget kring lärartäthetens betydelse är alls inte så entydig som de båda framhåller.

Rapporten: Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?; skolverket 2009, s. 165-166

Där står tex:

Data drån Skolverkets (2004) undersökning har också reanalyserats av Jönsson (2006).

"Då Jönsson (2006) genomförde analyserna utan sammanblandning av överlappande förklaringsvariabler, men med kontroll för elevsammansättning och vissa andra faktorer visade regressionsanalyserna på en positiv effekt av andelen behöriga lärare."

Friskolorna är livrädda för krav på viss andel resurser tex när det gäller andelen behöriga lärare, studier visar nämligen att friskolor som bedrivs som aktiebolag har lägre andel behöriga lärare. Stora koncerner har ännu lägre andel behöriga lärare.

Skolornas kostnader består till stor del av löner. Så om man anställer obehörig personal istället för behörig blir det billigare, man gör större vinst. Om man skrotar sjuksyster och kurator blir det ännu billigare och man får ännu större vinster.

Omvänt kan man säga att den som inte gillar friskolor kan ställa krav på andelen behöriga lärare, sjuksköterska och kurator. Då sjunker vinsten som en sten!!!

Det är just detta som Håkan Sörman och Peje Emilsson vill förhindra genom att blanda bort korten.

Håkan Sörman faller i sin egen grop med apelsin analogin, bara för att en elevgrupp klarar sig väl utan hög lärartäthet innebär detta inte att en annan elevgrupp gör det. Dock kommer det argumentet i ansiktet på hårt arbetande lärare som får höra att det är dem det är fel på eftersom de inte uppnår samma resultat på lika få lärare som dem i rummet bredvid.
Går inte att friställa en faktor (lärartäthet) ur sitt sammanhang och på allvar påstå att detta inte har någon betydelse för resultaten. Ingenting för sig själv har ensam betydelse för resultaten varesig det är läromedel, lokaler, elever, tid för PLANERING OCH UTVÄRDERING (en i klassrummet osynlig men grundläggande vital del av arbetet vilket är det första som ryker när antalet kollegor som kan dela på arbetsbelastningen minskar). Det är summan av delarna som är ger resultatet, men som någon nämnde här ovanför så är ju lönerna en betydande del av utgifterna i skolan som man gärna vill klara sig utan.
En annan stor utgiftspost är också marknadsmässiga hyror för skollokalerna till privata/kommunala bolag som vill visa vinst.

Har man tur kanske det kan bli lite resurser över till eleverna när alla andra aktörer tagit sin del av kakan.

De borgerliga hävdar att privat verksamhet alltid är bättre, därför införde de:

Friskolereformen och skapade skolans försämrade resultat (via försämrad integration)

Elavregleringen med kraftigt höjda priser

Järnvägsavregleringen med kaos i trafiken

Allt detta är exempel på borgerlighetens ideologiska lekstuga, särskilt visar den på en nyliberal ideologisk krasch mot den hårda verkligheten.

Jo, det är skillnad på kommunala skolor och friskolor. De kommunala skolorna har som primärt mål att lära eleverna läsa, räkna , skriva mm. De privata skolorna har som primärt mål att tjäna pengar. Det är, enligt min mening, en avgörande och fundamental skillnad. Sen kan man ju alltid hyckla offentligt i frågan och påstå annorlunda.

Friskolor har den beklagliga vanan att ta våra skattepengar och stoppa i fickorna på kapitalister. Jag har via min skattsedel i min kommun betalat en skolkapitalists fastighetsförvärv på bästa gräddhylleplats, inte nog med detta, krösusen rev det befintliga huset och byggde ett helt nytt mycket påkostat.

Jag vill inte vara med om detta, det gör mig förbannad. Inte avundsjuka, hade han tjänat pengarna på diskborstar jag köpt hade det varit OK. Men jag vill att mina skattepengar ska komma barnen tillgodo.

Bort med vinstdrivande verksamheter i den gemensamma sektorn.

Till råga på allt så tror jag också att friskolorna slipper ha slöjd- och hemkunskapssalar, något som kostar en del att utrusta, och som ger eleverna ett mervärde. Apropå lika villkor...

Kommunerna tillför inte skolorna tillräckligt med ekonomiska resurser och vi är många som tror att staten som ägare skulle bidra med mer. I kommunerna sitter det människor som är inkompetenta att råda och ta beslut över en så viktig verksamhet som skolan. Om besluten tas av staten kommer kompetensen öka och bättre beslut fattas.

Lärartäthet är visst avgörande för elevers och skolors resultat. Att friskolor - med låg lärartäthet - uppvisar goda resultat, har att göra med att det sätts för höga betyg som inte överensstämmer med vad eleverna verkligen presterar.

När Håkan Juholt och den nya socialdemokratiska koalitionsregeringen tagit över ansvaret för skolan från kommunerna kan han i nästa steg passa på att avskaffa landstingen och införa sex? regioner i Sverige så har vi avskaffat kommunerna också. Avskaffat en massa onödig byråkrati och kostsamt dubbelarbete.

När detta är genomfört justeras alla offentliga kvinnolöner upp i paritet med männens. Då har vi desarmerat jämställdhetsdebatten. På så sätt frigörs energi och pengar till att satsa på ett gigantiskt kunskapslyft som alla gamla byråkrater kan administrera. Vi ÄR en världsledande kunskapsnation men vi måste bli ännu bättre. Det är vår enda chans att hävda oss och fortsatt konkurrera i globaliseringens tidevarv.

Med den kunskapen utvecklar vi nya lösningar inom de globala utmaningar världen står för, exporterar lösningarna till omvärlden, blir tillsammans med de övriga Nordiska länderna en lagom stor region i världen och hävdar oss i den konkurrens från Asien som står att vänta. Vi blir en ny tigerekonomi, den första gröna miljöekonomin!

Klart det är skillnader på kommunala och fristående skolors undervisning.