Historiker: Politiskt trendbrott att profilera sig som Åsa Nisse

Med den nya filmen om Åsa Nisse och den svenska skådespelarelitens entusiasm inför filmatiseringen tycks det ha blivit politiskt gångbart att profilera och positionera sig med bygdeoriginalet från Knohult som förebild och relief. Så har det emellertid inte alltid varit och bilden av Åsa Nisse som person, filmerna och berättelserna har av en självutnämnd kulturelit oftast utsatts för kritik för sin bristande kvalitet och något föraktfullt ansetts som alltför "folkliga" i ordets mer negativa betydelse. Åsa Nisse representerar mer allmänt en folklig landsbygdskultur, en person som står med bägge fötterna förankrade i den småländska myllan och en livsform som inte är opåverkad men oberoende av och avvaktande till den moderna tidens storstadsideal.

Vilken bild av Småland ger då berättelserna, filmerna och serierna om Åsa-Nisse? Finns det något typiskt småländskt hos Nisse på Åsen, Klabbarpan och alla de andra mer eller mindre excentriska personerna i Knohult?

Innan jag försöker ge något svar på denna fråga kan det vara på sin plats att i korthet säga något om Åsa-Nisses skapare Stig Cederholm.

Stig Cederholm var en relativt udda figur. Han var en äventyrlig person, psykiskt instabil och småkriminell och lades vid flera tillfällen in på mentalsjukhus. Mycket av de pengar som han tjänade på Åsa-Nisse lurades av honom och han blev senare satt under förmyndare.

Cederholm föddes i Jönköping 1905. Familjen var relativt välbeställd, men Cederholm beskriver sig själv som en rastlös själ som tidigt gick till sjöss och senare tjänstgjorde som soldat i den tyska armén.

Som tonåring följde han med sin fader på jaktresor till de trakter som senare kom att bli förebilden för Åsa-Nisses Knohult och i jaktlaget träffade han flera av de människor vars karaktärer och vidlyftiga jakthistorier kom att prägla gubbarna i berättelserna om Åsa-Nisse.

Stig Cederholm var en hängiven antikommunist och enrollerades som frivillig i finska vinterkriget på senhösten 1939. Efter freden mellan Finland och Sovjetunionen i mars 1940 tog Cederholm värvning i tyska Waffen SS och fortsatte därmed sin kamp mot kommunismen. Att Cederholm var organiserad nazist och stred på tyskarnas sida i andra världskriget har under de senaste åren överskuggat hans betydelse som Åsa-Nisses skapare.

Cederholm återvände till Sverige på försommaren 1942 och hamnade omgående i klammeri med rättvisan efter ett antal småstölder och bedrägerier. Han placerades på Sidsjöns mentalsjukhus och det var nu som han började skriva naturberättelser i veckotidningen Tidsfördrif. Någon större framgång som naturskildrare hade dock inte Cederholm, utan det blev istället med sina humoristiska noveller om Nisse på Åsen som han nådde en bredare popularitet. Den första novellen om bygdeoriginalet och tjuvskytten i Knohult publicerades i Tidsfördrif 1944.

Svensk Talfilm köpte 1949 rätten att göra film av Åsa-Nisse. Även om filmerna blev publiksuccéer, tog Cederholm snarast avstånd från filmatiseringarna av Åsa-Nisse och de andra karaktärerna i byn Knohult.

Filmerna om Åsa-Nisse fortsatte fram till 1969 och från 1971 började de gamla filmerna att sändas i TV.

Hur var det då med Åsa Nisse och det typiskt småländska, eller möjligen den småländska identiteten och mentaliteten, går det att läsa in något av det som många uppfattar som typiskt småländskt i filmerna och berättelserna om Åsa Nisse? Det är naturligtvis sist och slutligen upp till betraktaren själv, men personligen vill jag lyfta fram något av det typiskt småländska som jag tycker mig kunna läsa mellan raderna.

Åsa Nisse och hans vapendragare Klabbarpan speglar egentligen flera sidor av den småländska identiteten och mentaliteten. På flera sätt personifierar Åsa Nisse det genuint småländska genom sin klurighet, sin uppfinningsrikedom och sitt mångsyssleri. Hans egen "Oppfinnarverksta", där han med enkla hjälpmedel skapar de mest fantasifulla uppfinningarna, kan symbolisera den småländska småföretagsandan, som har sin grund i små och enkla tillverkningsenheter i nära anslutning till den egna gården. Utan något egentligt kapital och utbildning, men med goda kontaktnät, flit och en klurig idé startade många av de småländska småföretag som än idag utgör grunden för produktion och välstånd på flera platser i Småland.

Åsa Nisse visar också tydligt en annan sida av denna småländska identitet; misstänksamheten mot centralstyrning, myndighetsutövning och myndighetspersoner. Hans ideliga konflikter med fjärdingsmannen och Åsa Nisses vilja att själv bestämma över sitt liv och var och när han får jaga och fiska, visar tydliga drag av den självständighet och vilja att klara sig själv som får anses som typiskt småländska.

Detsamma gäller hans på flera plan jämlika relation med "greven", som Åsa Nisse möjligen har respekt för men som han inte ser upp till eller kryper inför. Småland var och är fortfarande ett relativt jämlikt samhälle med förhållandevis små sociala och ekonomiska skillnader. De fåtaliga storgodsen, de många självägande bönderna och de små familjeföretagen har långt fram i modern tid satt en tydlig prägel på den småländska identiteten.

Men Åsa Nisse-karaktären har också stått för en annan och inte lika smickrande bild av Småland och den småländska identiteten. Kritiken mot Åsa Nisse-filmerna av Filminstitutets Harry Schein och kulturetablissemanget, som krävde att filmerna skulle stoppas för att de hade för dålig kvalitet, bidrog till att Åsa Nisse-karaktären transformerades till något som istället pekade mot det lite udda, burleska och bakåtsträvande. Åsa Nisse blev till ett invektiv som placerades framför något som uppfattades som oseriöst, "bonnigt" och med svag förankring i ett modernt och framåtblickande samhälle. Att exempelvis bli kallad Åsa Nisse-politiker gav inga positiva signaler, utan indikerade snarare att man hamnat snett, agerade amatörmässigt och hyste åsikter långt ifrån den moderna och politiskt korrekta virvelströmmen.

Men Åsa-Nisse var uppskattad av den breda publiken och filmerna och serierna om honom och Knohult blev på så sätt en representant för den mer folkliga kulturen och humorn. Man kunde skratta åt och med Åsa Nisse och för en stund träda ur rollen som ansvarsfull samhällsmedborgare och ta livet med en klackspark.

Lennart Johansson i Växjö (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34388

14 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Stig Cederholm var en hängiven antikommunist och enrollerades som frivillig i finska vinterkriget på senhösten 1939. Efter freden mellan Finland och Sovjetunionen i mars 1940 tog Cederholm värvning i tyska Waffen SS och fortsatte därmed sin kamp mot kommunismen."

Lennart, du menar alltså att enda skälet till att han organiserade sig i nazistpartiet var att han tyckte illa om kommunister? Det var en klen ursäkt, får jag lov att säga...

Permalänk | Anmäl #1 James Jackiewietz, 2011-03-24, 18:18

Mycket märklig koppling mellan Håkan Jurholt och Åsa-Nisse. Påståendet att Juholt har valt att positionera sig som Åsa-Nisse är kanske lustigt men vilka belägg har Lennart Johansson för detta? Menar han att det är så enkelt att smålänning och mustasch är de kriterier som behövs för att få Åsa-Nisse status?

Permalänk | Anmäl #2 Curt Hult, 2011-03-24, 18:55

#2 Curt Hult,
SVD publicerar följande artikel som bygger på en intervju Håkan gjort i tidningen VI:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vi-intervju-med-hakan-juholt_6032439.svd
I artikeln säger Håkan själv:
"– Här är jag, en Åsa-Nisse, en bondlurk, en som bara kan lyssna på Elvis och har mustasch."

Juholt är en skön lirare om du frågar mig :-)

Permalänk | Anmäl #3 James Jackiewietz, 2011-03-24, 19:06

Det är väl dokumenterat , i brev och vittnesmål, att Cederholm faktiskt var mer än "antikommunist"; han var desutom antisemit och Hitlerbeundrare. Det finns inga goda skäl för en historiker att sopa detta under mattan. Att han var en smula svagsint duger varken som förklaring eller ursäkt.

Permalänk | Anmäl #4 Clam, 2011-03-24, 20:12

Jag tycker frågeställningen kring Juholts framtida profilering är mycket intressantare än Cederholms historia. Vilken slags ledare skall sossarna ha? Mona Sahlin gick inte hem, varken i stad eller på landsbygd.

Det är inte omöjligt att Juholt under en tid kan attrahera även storstadsväljare med någon slags folkloristisk småstadsromantik, problemet i ett längre perspektiv är ändå alltid jobben, jobben, jobben.

Permalänk | Anmäl #5 Anders Lindfors, 2011-03-24, 20:45

Cederholm är ju en tragisk människa men Åsa Nisse är en kul figur och visst är det mycket Småland över honom och Knohult men synd bara att den nya Åsa Nisse filmen var så hejdlöst dålig, jag gick efter halva filmen.

Permalänk | Anmäl #6 Andersx Carlsson, 2011-03-24, 21:12

Neeeej ! Håkan är en företagsam Rottweiler.

Bäva månne vänskapskorrupta politikercirklar och posörernas ihåliga koketterier. En Rottweiler fnyser åt sådant och nedlåter sig inte .

Åsa Nisse fffffffff

Är ingen anhängare av sossarna , men det är lätt att se varför Juholt kommer att gå hem i stugorna. Stockholmssossarna är antingen maktcentrerade eller apatisk liknöjda .

Permalänk | Anmäl #7 Sven Stromitzky, 2011-03-24, 21:51

Skulle Juholt profilera sig med Åsa-Nisse som förebild? Tror jag inte ett ögonblick på. Snacka om långsökt.

Permalänk | Anmäl #8 Peter Andersson 2, 2011-03-24, 21:53

Om Sverige överhuvudtaget ska ha en roll i framtidens Europa kan man inte ha en statsminister som inte kan prata engelska ,,,
Med den här inriktningen riskerar Sverige att bli ett Bulgarien ...
Jfr dagens avslöjanden som inte är nya om den sk. neutraliteten ...
ett slag i (s)olarplexus ... Palmes utrikes inrikespolitik blir ju bara pinsam ... och vad visste (S) talesman i försvarsfrågor Juholt ?

Permalänk | Anmäl #9 erik satir, 2011-03-24, 21:54

#9

Varken Sarkozy eller Merkel är några stjärnor på engelska. Som tur är finns det simultantolkar.

Permalänk | Anmäl #10 Sven Stromitzky, 2011-03-24, 22:36

I artikeln säger Håkan själv:
"– Här är jag, en Åsa-Nisse, en bondlurk, en som bara kan lyssna på Elvis och har mustasch."

Vad var det Christer Sjögren sjöng "I love Europe", lycka till Åsani...eh, förlåt Juholt!

http://soldatmamma.blogspot.com

Permalänk | Anmäl #11 Carina Nordén Åkerlund, 2011-03-25, 10:58

Göran Persson var ju också en riktig ÅsaNisse.

Permalänk | Anmäl #12 Gittan Gustavsson, 2011-03-25, 12:40

Om nu Juholt skall kallas för Åsa-Nisse i svensk politik så undrar jag vem som är Handlaren Sjökvist?

Permalänk | Anmäl #13 Lennart Skoogh, 2011-03-26, 04:45

Haha, rolig kommentar där. Är ÅsaNisse från Växjö måntro?

Permalänk | Anmäl #14 Ulla Davidsson, 2011-11-05, 09:47