Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Insatsen i Libyen

Abir Alsahlani om Insatsen i Libyen

Dyrköpt läxa från Irak kan hjälpa Libyen

Jag var en av de få som välkomande interventionen i Irak 2003. Det viktiga är dock vad som händer efter att en diktator störtats. Från mitt arbete i Irak 2003-2007 kan jag dra några paralleller när Libyen nu står i fokus, skriver Abir Alsahlani, riksdagsledamot (C), som efterfrågar en mer aktiv svensk politik för utvecklingen i Libyen.


Om författaren

Abir Alsahlani, riksdagsledamot (C).

Jag var en av de få som välkomnade interventionen i Irak 2003. Jag insåg att det irakiska folket tappat energin och glöden, att människor inte orkade längre stå emot diktatorn och den irakiska dåvarande oppositionsrörelse inte skulle kunna flytta fram positionerna.

Många ropade Nej till krig, Nej till Bush och Nej till USA, men obefintliga var skyltarna med Nej till Saddam. Och Saddam var irakiernas största problem, inte Bush, inte väst och framför allt inte Al Qaida.

Tanken med interventionen var god från början: att gå in i landet, ta bort diktatorn, ta kontroll över oljan (och ja! Jag vet att det var för oljans skull som USA ville in i Irak, men just då sammanföll irakiers och USA:s intressen), bygga demokrati. Men än sedan då? Vad var tanken efteråt? Och det tycker jag är bland de viktigaste frågorna som man ska ställa sig i det anfall som äger rum mot Libyens diktator: Vad händer efteråt?

Det finns flera gemensamma nämnare mellan Irak och Libyen, det finns saker man gjorde i Irak som var bra och det finns andra saker som var mindre bra. Det finns åtgärder som inte alls gjordes som borde funnits där. Från mina fyra års arbete i Irak 2003-2007 kan jag dra några paralleller. Det man gjorde och skulle ha gjort i Irak och som kan appliceras i Libyen är följande:

1. Vilken typ av utveckling vill man se i Libyen? Om det är en demokratisk utveckling efter avsättandet av Qaddafi då måste det internationella samfundet vara tydligt med sin strävan att demokrati är vägen framåt. Vi får inte kompromissa med den strävan.

2. Den civila befolkningen måste skyddas, även efter avsättandet av Qaddafi. Därför måste beredskap med militärpolis och humanitär hjälp finnas och skickas så fort som diktatorn och hans apparat är avsatta.

3. Säkra gränserna så att inte Al Qaida kommer in i landet och ställer till en massa elände.

4. Skapa relationer till oppositionsrörelsen och tillsammans utforma en plan Libyen efter interventionen. Vilka prioriterade områden kommer man att satsa på? Vilka projekt vill man starta med? Var finns de akuta behoven? Viktiga frågor att ställa sig tillsammans med den libyska oppositionen och sätta ner foten. På så sätt kommer man att veta hur mycket pengar som behövs och var de kommer att läggas, samtidigt som det internationella samfundet får en klar bild över var insatserna behövs.

5. Vara uppmärksam på etniska gruppers och minoriteters rättigheter och eventuella krav på självstyre.

6. En interimsregering måste sättas på plats och få mandatet att börja arbeta så fort som möjligt enligt planen ovan.

7. Att särskilt uppmärksamma kvinnors situation, delaktighet och rättigheter i övergångsperioden för att etablera goda grunder för kvinnors framtida deltagande i samhällslivet.

8. Valkommission bör omedelbart tillsättas och arbetet med konstitutionsreformen påbörjas.

9. Arbetet med att utbilda poliser i MR och reformarbetet med armén är högst angelägna.

10. Det är viktigt att komma ihåg att Libyen inte är ett fattigt land, det internationella samfundet måste hjälpa till att säkra en rättvis fördelning av landets naturresurser genom att de inhemska myndigheterna.

11. Ingen varaktig fred utan rättvisa; därför är det viktigt att Libyen att så fort som möjligt påbörjar en process för försoning mellan diktatorns offer och de som uppfattats vara regimens supporters. De som fängslats av diktatorns regim, de som levt i exil, de som blivit av med sina ägodelar måste få upprättelse av en domstol efter en rättssäker prövning. Det är oerhört viktigt att göra upp med det förflutna för att kunna gå vidare till en demokratisk och fredlig framtid.

12. Att förenkla det libyska samhället sammansättning och struktur, så som man gjorde i Irak och delade in befolkningen i shia, sunni och kurder, är inte till fördel för en demokratisk utveckling. På så sätt hamnar minoriteter som inte driver väpnad kamp utanför den politiska diskussionen och deras intressen kommer att bortprioriteras.

13. Arabiska förbundet måste ta ett tydligt ställningstagande för människors del, för demokratins del. Arabiska förbundet kan ge legitimitet åt demokratiseringsprocessen och dra undan mattan från de islamistiska extrema organisationerna.

Jag är väldigt glad över att det internationella samfundet äntligen börjat agera utifrån sitt syfte, att finnas där för människor och inte enbart presidenter och regeringar. Jag vill å det bestämdaste uppmana den svenska regeringen att inte sitta på åskådarbänken, utan att ta sitt medmänskliga ansvar och bli en aktiv aktör i Libyen. För demokratins skull, för friheten och för individen.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34384

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"13. Arabiska förbundet måste ta ett tydligt ställningstagande för människors del, för demokratins del."

Menar du, Abir Alsahlani, Arabförbundet som startade krig 1948 för att utplåna Israel och de fria judarna i Mellanöstern, ett krig som pågår än idag?

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-03-24, 14:19

Ja, Bo, exakt densamma! Det är dags menar jag för arabländernas förbund att göra upp med diktatorerna i regionen och ta sina medborgares sida.
Kanske ska man påpeka att 1948 var för länge sen och det är nog värt att notera att flera av medlemmarna har ambassader i Israel, och tvärtom.

Permalänk | Anmäl #2 Abir Al-Sahlani, 2011-03-24, 15:48

Du Abir! Enligt GWBush var anledningen att mörda Saddam i andra Irakkriget ju att Saddam hade WMD = Weapons of Mass Destruction och stödde Al Qaida (+ Usama bin Laden) som just hade attackerat USA och förstört tvà skyskrapor genom att flyga in flygplan i toppen pà skyskraporna. Jag betalar dig gärna €1 million om du kan visa att skyskrapor gàr sönder uppifràn!!! http://heiwaco.tripod.com/chall.htm .
BTW GWB hittade aldrig nàgra WMD i Irak! Och USB är fortfarande pà fri fot!

Permalänk | Anmäl #3 Anders Björkman, 2011-03-24, 16:45

Citat: "Jag var en av de få som välkomnade interventionen i Irak 2003. .......Det finns flera gemensamma nämnare mellan Irak och Libyen ..... Jag vet att det var för oljans skull som USA ville in i Irak "

Kommentar: Ja. och en av dessa likheter är att det i båda länderna finns ett antal quislingar som inte tvekar att samarbeta med ockupationsmakten. Huruvida artikelförfattaren förtjänar epitetet quisling överlåter jag åt läsaren av min kommentar att bedöma

Citat: "det finns saker man gjorde i Irak som var bra och det finns andra saker som var mindre bra."

Kommentar: Jaha. Så de sanktioner som ledde till starkt förhöjd barndödlighet eller det massmord som regisserades av CIA under invasionen i syfte att eliminera det irakisak folkets motståndsrörelse antar jag tillhör de saker du anser var mindre bra ? ( Om läsaren av denna kommentar inte har läst min artikel http://www.newsmill.se/artikel/2010/04/04/stoder-sverige-massmord-av-eko... vänligen gör det. Där finns flera länkar som dokumenterar hur USA och indirekt Sverige var ansvarigt för ett par miljoner irakiers död ).

Jag tycker en uttrycklig verbalt väl formulerad kritik av amerikanernas massakrer av ditt eget folk vore på sin plats !! :-(

Citat: "Det man gjorde och skulle ha gjort i Irak och som kan appliceras i Libyen är följande:" (varefter artikelförfattaren beskriver en "demokratisk" ockupationsplan i 14 punkter.)

Kommentar: Tvärtemot dig så anser jag att ockupationsmaktens handlingar eller brist på handlingar inte får tas som utgångspunkt för en ockupationsplan för Libyen. Vad som skedde i Irak är egentligen obeskrivligt och en milstolpe i det mänskliga barbariets historia. De som är ansvariga för de vedervärdiga övergreppen i Irak skall åtalas och dömas till lagens strängaste straff och inte hyllas i en submissiv artikel med enligt min mening tydliga masochistiska tendenser. Venezuelas ledare Chavez har nyligen initierat en domstol för mänskliga rättigheter. Det ska bli intressant att se vilka som åtalas i den : http://english.pravda.ru/world/americas/16-03-2011/117209-chavez_hague_t...

Citat: "Jag är väldigt glad över att det internationella samfundet äntligen börjat agera utifrån sitt syfte, att finnas där för människor och inte enbart presidenter och regeringar. Jag vill å det bestämdaste uppmana den svenska regeringen att inte sitta på åskådarbänken, utan att ta sitt medmänskliga ansvar och bli en aktiv aktör i Libyen. För demokratins skull, för friheten och för individen."

Kommentar: VILKA individer avser du ? Vid förestående amerikanska invasion i Libyen (för att tala klartext) kommer inte många "individer" att dra vinstlotter. Den folkmajoritet som stöder Ghadaffi kommer att åderlåtas ordentligt på såväl "individer" som inflytande, social status och pengar. Den minoritet "rebeller" som stöds av USA i östra Libyen (en märklig samling av islamister och antidemokratiska monarkister) kommer också att åderlåtas ordentligt i USAs strävan efter att kontrollera landet. INGEN libyer drar vinstlott utom de få individer som förlänas en korrumperad ockupationsmakt a´la Karzai. Och jag är tveksam till att ens de på sikt har fördel därav.

Till slut: Du antyder att anfallet mot Libyen berättigas av att dess diktator Ghadaffi avsätts. Jag invänder att. Ghadaffi övertog makten från en av de koloniala ockupationsmakterna tillsatt kung som samarbetade med kolonialisterna i exploateringen av Libyens olja. DÅ var Libyens ett av världens absolut fattigaste länder med en mycket hög andel analfabeter. Förutsättningarna för en demokrati av västerländsk modell var alltså inte de bästa, milt sagt. Vilket jag menar förklarar nödvändigheten av Ghadaffis socialistiska diktatur med demokratiska mål, särskilt givet CIAs manipulationer för att återta kontrollen av Libyen och återigen installera en "samarbetsvillig" regent för att exploatera Libyens olja enligt irakisk modell. Men tack vare Ghadaffis socialistiska reformarbete och det libyska folkets kontroll av dess olja har Ghadaffi lyckats omvandla Libyen till en välfärdsstat där utvecklingen i Libyen vad gäller de mänskliga rättigheterna har varit utomordentligt bra. I alla fall enligt FN.s rapport år 2011 varav det framgår att Ghadaffis regim skyddade "inte enbart politiska rättigheter, men också sociala och kulturella rättigheter liksom rätten till utbildning. " Rapporten lovordade också regimen för Libyens behandling av religiösa minoriteter och säkerhetsstyrkornas utbildning i ämnet mänskliga rättigheter. Se (åtminstone) senare tredjedelen av denna artikel: http://english.pravda.ru/hotspots/crimes/22-03-2011/117288-Another_Shock...

Du kan även läsa Lisa Karpovas hyllningsartikel till Ghadaffi för att bättre förstå Ghadaffis kvaliteter som människa: http://english.pravda.ru/opinion/columnists/21-03-2011/117274-open_lette...

Men om du "inte litar" på artiklar från alternativa media så kan du bilda dig en uppfattning om Ghadaffi och varför USA i sin jakt på olja (precis som du initialt konstarerar i artikeln) vill avlägsna honopm från makten, genom att läsa Ghadaffis tal i FN hösten 2009: http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=23897

Ghadaffi förefaller ha en moralisk tåga som han har nyttjat till att förbereda sig för dagens situation. Han är således inte lika handfallen inför dagens angrepp av NATO och USA som Saddam var och han har ett betydande internationellt stöd av många länder i tredje världen inklusive Kina samt av Putins Ryssland. Att (i stort sett alla ) de afrikanska länderna solidariserar sig med honom är en annan viktig poäng som gör att denna till synes självklara seger för västerlandet kan utvecklas till inte ett annat Irak men väl ett nytt Afghanistan. Och kanske blir det så att västerlandet inklusive USA och Israel kommer att förlora sin världsmakt i de krig som USA i sin jakt på oljan har byggt upp i dessa länder och son nu sprider sig till andra länder som exempelvis det kärnvapenförsedda Pakistan ?

Men moralisk tåga förefaller inte vara artikelförfattarens starka sida att döma av den "demokratiska ockupationsplanen" i 14 underkastelsepunkter.

Permalänk | Anmäl #4 Börje Lundberg, 2011-03-24, 17:29

@Abir Alsahlani.
Du försöker föra ett resonemang om Irak och Libyen och hur t ex viktigt det är att man har en plan för uppbyggnaden av de libyska demokratiska institutionerna.
Bra försök men jag hoppas du inser att sådant är lönlöst i svenska debatter. Här är skyttegravarna grävda och bemannade alltefter vilken ideologi man bekänner sig till. Att lyssna på någon annan är nästan uteslutet och hur du än försöker kan du aldrig få en enda vänsterdebattör att erkänna att störtandet av Saddam var något positivt.
Tyvärr. Du gjorde i alla fall ett tappert försök.

Permalänk | Anmäl #5 Nurmela, 2011-03-24, 19:49

Där var inga läxor lärda i Irak. Allt gick precis som experterna sa att det skulle gå. De enda som möjligen lärde sig något var de mest verklighetsfrånvända idioterna som någonsin levt, som var förenade i sin antielitism. Exempelvis Wolfowitz, som argumenterade mot de militära experterna i Pentagon och sa "The notion that it would take several hundred thousand American troops just seems outlandish."

Bush orkestrerade kidnappningar och tortyr och bröt åtskilliga internationella och nationella lagar, inklusive krigets lagar. Exakt vad skiljer Bush från Saddam? Skillnaden är att Bush är kristen.

Hela doktrinen med "preemptive war" är bortom all fattningsförmåga. Winston Churchill var en extremist. Det var en annan tid, men trots det en extremist. Men han var en fredsälskande hippie vid sidan om Bush. Man kan inte starta krig mot någon med förevändningen att den andra parten annars kanske startar krig med mig. Ska vi föregripa sexuellt utnyttjande av barn och slänga alla katolska präster i fängelse? Vissa grupper är överrepresenterade i våra fängelse. Kanske vi ska slägga alla medlemmar i de grupperna i fängelse? "Jag slog ihjäl min granne. Jag trodde att han skulle döda mig. Bättre han än mig." Bush och hans supportrar är galenskap av monstruösa proportioner.

Vi lärde oss en massa andra saker. Vi lärde oss att västerländska/kristna journalister är mediahoror. De var helt okritiska i sin rapportering inför kriget. Vi lärde oss att där är ingen praktisk skillnad mellan Fox News och New York Times. De är förenade i deras hat mot muslimer och araber.

Detta är bland det bästa som någonsin gjorts. Komikern Colbert gör mer på 24 minuter än medlöparna på New York Times har gjort de senaste 24 åren.
http://www.youtube.com/watch?v=U7FTF4Oz4dI

Media överöser oss med bilder från det tsunamidrabbade Japan. Där är miljoner irakier som varit i exakt samma situation som det i mer än ett halvt decennium! Västvärlden är totalt likgiltig inför deras lidande.

USA har varit i Irak sedan 2003 utan att göra någonting för det irakiska folket. Fast så hade heller USA aldrig något intresse av ett långvarigt krig.

De som har gjort mest för det irakiska folket är de pissfattiga Jordanien och Syrien, och de hade ingenting att göra med kriget.

Om krigshetsarna och de kristna galningarna verkligen har lärt sig något från Irak så döljer de det väl. Jag antar att det bästa vi någonsin kan förvänta oss från dem är att de inte längre kräver att Bush ska tilldelas Nobels fredspris. Vilka jävla galningar!

Det kanske viktigaste vi lärt oss är att Europa inte har förändrats ett dugg sedan 1930-talet. Enda skillnaden är att hatet har vänts från judar till araber och muslimer. Jippi!

Permalänk | Anmäl #9 Peter H, 2011-03-24, 22:39

Som många här har beskrivit har Irakkriget och FN-sanktioner varit misslyckade. Visserligen har Saddam avgått, men nu är inte läget bättre; Nu har privata näringsidkare kunnat ta hem fulla vinster obeskattat; Nu befinner sig tusentals flyktingar i flyktingläger i Jordanien såväl som i Syrien; Storskaliga jordbruk som enbart inriktar sig export och i princip skiter i civilbefolkningen, till följd av en ökad privatisering som är godtagbar av Bremerlagarna, har inneburit en enorm inflation på basföda.

USA har visserligen fått Saddam att avgå, men det rättfärdigar inte det de gjort i Irak efteråt. Så jag håller inte alls med dig, Abir.

Permalänk | Anmäl #10 Daniel Löfgren, 2011-03-25, 04:46

Abir, du borde nog ha undvikit USA och Saddam och istället koncentrerat dig på vad omvärlden borde göra för Libyen efter att läget har klarnat. Då hade det kanske blivit en intressant diskussion men som du märker är de flesta bara intresserade av USA. Knappast någon bryr sig om Libyen.

Permalänk | Anmäl #11 Nurmela, 2011-03-25, 10:29

Abir,
Alternativet till väpnad kamp för demokrati är inte att sitta på åskådarplats.

Permalänk | Anmäl #12 Nisse, 2011-03-25, 15:06

Nuvarannde makten eller oppositionen? Vad skall man satsa på? Konstig fråga? Nej, för vi vet inte vad oppositionen står för. Minns ni alla Iran?

Irak har totalt klappat ihop och Libyen kommer ev delas pga att det multikulturella länderna har kraftiga spänningar. Kurderna i norr bråkar internt, Shia och Sunni spränger varandra i luften. Libyen har sina stammar. I am sorry, men det kommer aldrig att bli demokrati i nåt av länderna. Och MR kan vi glömma.

Du är riksdagsledamot för Sverige och bör ägna dig mer åt Sveriges problem.

Permalänk | Anmäl #13 Bo Grahn, 2011-04-01, 23:16


Forsvar och sakerhet
annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.