Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-03-21 19:03, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Alliansen har drivit linjen om valfrihet inte bara inom omsorg utan man har också rivit upp elmarknaden så att staten har tappat kontrollen över prissättningen och svenskarna betalar mest för elen i hela Norden. Den upphaussade konkurrensmodellens effekter för "folket" och "kunderna" har visat sin mörka baksida på många sätt och det är dags för en uppgörelse med den rasering av vård och skola som denna "valfrihet" orsakat.
Försökt ta hand om och vårda min mor och egna släktingar beroende av en fungerande äldreomsorg där det är oerhört angeläget med kontinuitet och att de äldre bemöts av kända och vänliga anställda inte ständigt nya och okända.
Det är lätt att orera om "valfrihet" och vi ställer oss frågan "för vem". Vilka åldringar är det som aktivt och frivilligt väljer en privat vårdgivare framför en kommunal. I detta skede av livet tar de flesta det som står närmast till buds. Man jagar inte och jämför vårdinrättningar utan tar den som ligger nämast sina egna rötter eller där man känner sig hemma.
Mina gamla släktingar befinner sig alla på vårdanläggningar som inte "har tid". Det är inte fel på personalen det är bara det att den hela tiden byts ut därför att man har en alldeles för stressig och krävande situation. "Kunderna" blir sittande på sina rum och kommer inte ut trots att det står att de varje dag ska få möjlighet till en promenad.
Skolans värld är något annorlunda men här ser vi en märklig utveckling då riskkapital går in och köper upp hela gymnasiekoncept och det enda syftet är vinst. Denna vulgära utveckling av skolsystemet gynnar varken eleverna, lärarna eller utbildningsnivån. Fakta talar för sig själv. Elevernas betyg i Sverige har rasat i en internationell jämförelse. Med den nya sjugradiga skalan kommer man att kunna göra ännu mer relevanta jämförelser och det torde inte gå i svenska elevers fördel.
Valfriheten kring elleverantörer är ju bara en myt. Det är samma ledningar så inte blir det någon förbättring med fler leverantörer, bara mer administration, krångligare och rent av omöjliga räkningar som i vissa fall är om inte omöjliga så mycket svåra att kontrollera.
Valfriheten har inte underlättat för konsumenterna, inte sänkt kostnaderna utan tvärtom.
Förra året kom förslaget om konkurrens i järnvägen. Det är som att uppmuntra till olyckor och förseningar. I en komplicerad infrastruktur måste man inte alltid söka de billigaste lösningarna utan de som kan garantera funktion och säkerhet. I flera alliansstyrda kommuner accepterar man till och med nollbud. Hur får man till det? Ska folk jobba gratis och är det en cynisk återgång till slavsamhället.
Problemet med kommunalägda inrättningar anses vara att människor glider in i en behaglig låt gå mentalitet. Jag har inte sett detta vare sig i kommunala skolor eller i landstingsägd eller kommunal vård. Tvärtom. De allra flesta vill göra ett bra jobb. Och cheferna i vinstdrivna bolag blir inte bättre bara mer angelägna om att skära kostnader i skola och vård. Hur kan färre personal göra ett bättre jobb än fler? Och hur länge håller det innan de anställda går in i väggen? Alliansen har rätt i att vi kan jobba effektivt och samarbeta bättre. Men kan inte detta åstadkommas med andra motiv än vinst?
Jag är mer bekymrad över institutioner som inte klarar sina uppdrag, DO, arbetsförmedlingen och Folkhälsoinstitutet har inte lyckats särskilt bra och är egentligen exempel på hur statliga myndigheter utan konkurrens misslyckas. Jag drev under en period kampanjen "En rökfri Generation" och vi lyckades med små medel få ner rökningen bland unga där Folkhälsoinstitutet med en 50 gånger högre miljonbudget misslyckats kapitalt. Vad som brister här är tydligen ledarskapet men kanske också en oförmåga att med inspiration och engagemang lösa uppgiften och det var väl det som alliansens valfrihet ville utmana. Att kasta ut arbetsförmedlingens egna coacher och ersätta med privata verkar dock inte har löst problematiken. Så här visar sig valfrihetens lösning ha motsvarande svårigheter som de myndighetsanställda.
Jag tror det är dags för en rejäl utmaning mot den omställning som alliansen drivit i flera år. Och kan någon så kan Juholt och hans nybildade lag. Juholt vill inte ha valfrihet sägs det. Nej han vill nog ha folkhemmet tillbaka med den slag moral och ordning som fanns då. Frågan är om valfrihet ersätts med likriktning. Skulle inte förvåna mig om det blir en rejäl omställning i Sverige 2013. Också det är folkets valfrihet. Sedan kan man ju hoppas att pendeln inte slår fullt ut åt andra hållet men tyvärr brukar den nog göra det
Svensk vård, omsorg och behandling genomgår stora förändringar. Privata alternativ är självklara, men förutsättningarna för privata utförare är inte konkurrensneutrala. Bör de vara det och vad behöver i så fall åtgärdas?

Valfrihet ger mig inget mervärde i vården

Blivande partiledare Juholt vill riva upp valfrihetslösningarna


Jämställ privat och offentlig HVB verksamhet

Stort utrymme för mer konkurrens i välfärdssektorn

Ännu ett privat sjukhus, bra för aktieägarna och katastrof för demokratin

Bra med valfrihet - men inte på företagens villkor

Sveriges socialchefer: Bra med valfrihet inom vård och omsorg
Högre vinstmarginal än alla andra branscher och ändå skriker Almega om orättvisor

Lika villkor för patienten är den viktigaste frågan

Befria vården från vinstintressen

Valfrihet i alla kommuner senast år 2014

Koncernerna och myndigheterna behandlar barnen som en vara

Bisarra exempel från verkligheten visar hur privata aktörer missgynnas

Vi måste få lika villkor i vårdsektorn
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Bra skrivet!