Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2011-03-17 21:03, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Återväxt grundar sig i föresatsen att ingen form av ekologisk existens är möjlig utan ett balanserat brukande av existerande resurser. Varje ansats att förbruka mer, än den faktiska kontinuerliga kretsloppsproduktionen, kan bara leda till att resursen i fråga på sikt utplånas. Tydliga exempel på detta är de starkt hotade fiskbestånden i våra hav, andra exempel är vårt beroende av ändliga fossila produkter, peak oil och peak everything.
Jag är språkrör för Miljöpartiet i Kalmar län och har sedan 2008 talat om Återväxt som ett förhållningssätt till jorden vi lever på.
Vårt sätt att leva utplånar 50 000-55 000 av planetens växt- och djurarter varje år, (WWF), denna massutrotning har till stor del sin grund i tillväxttanken. Om denna utrotning får fortgå så kommer det ekologiska systemet att implodera, det vill säga, förmågan att upprätthålla liv så som vi känner det upphör, förmodligen så tidigt som 2050.
Tyvärr har vi inte 40 år på oss att förändra vår livsstil och vårt ekonomiska system, skall man vara riktigt ärlig så borde vi ha börjat förändringen redan på 1990-talet. Eller ännu hellre under sjuttiotalet, då jorden fortfarande hade en relativt låg population och en mängd ändliga resurser till dess förfogande.
Nu skriver vi dock 2011 och får därför rätta oss efter rådande omständigheter, för närvarande har vi följande problem.
Det är, utan undantag, tillväxttanken som är orsaken till vart och ett av dessa problem, varje försök att ytterligare uppmuntra tillväxt leder bara till att vi fördjupar rådande kriser. I det dominerande ekonomiska paradigmet utgår vi från att kapitalet skapar resurser och löser problem, denna inställning är en villfarelse då kapitalet i sig idag skapas genom ett skuldbaserat system. Det vill säga ju mer banken lånar ut desto mer får den låna ut, med tidigare lån som säkerhet.
Om en bonde skulle resonera som en ekonom så skulle han plantera med hälften av radavståndet och hoppas på en fördubblad skörd.
Problemet blir extra tydligt om man förställer sig att allt kapital i cirkulation skulle omsättas i fysiska tillgångar, plötsligt skulle det då finnas ett enormt överskott av kapital och det skulle snabbt förlora sitt värde. Hittills har medicinen varit att man skapar mer kapital och trycker in det i systemet, detta kan dock bara få en kortvarig positiv effekt, ungefär som en knarkare som får sin fix.
Vi måste utgå ifrån en resursbaserad ekonomi, inte en kapitalbaserad.
Föreställ dig att du går in i en matvarubutik för att handla, det visar sig att hyllorna gapar tomma därför att förmågan att tillverka och transportera produkterna har upphört, då har det ingen betydelse hur mycket du är villig att betala för de spanska tomaterna.
Verkligt kapital utgår ifrån förmågan att utföra ett arbete, förmågan att utföra ett arbete utgår ifrån energi. Om möjligheten att utvinna energi minskar så minskar också förmågan att utföra arbete och därmed kapitalet. Det spelar ingen roll hur mycket mer pengar man trycker eller skapar ur tomma intet; finns det inte motsvarande mängd tillgänglig resurs så är och förblir upprätthållandet av det systemet förödande för samhället. Så förödande att det omöjliggör varje försök att angripa det som hotar vår faktiska existens.
Vad bör man då göra i stället?
Tanken är egentligen ganska enkel, för att inte säga självklar, vi måste hitta ett sätt som gör det möjligt att leva av vår närmiljö, vi måste skapa ett självhushållande samhälle, ett samhälle som är robust och som inte tar mer av naturen än vad naturen tillåter.
Tillväxt kräver ytterligare jordklot, återväxt utgår ifrån det vi har.
Omställningen från en kapitalbaserad till en resursbaserad ekonomi är en tuff process, inte minst för dem som grundar sin egen välfärd på den mängd kapital de har. I en lokal, resursbaserad ekonomi har vi inte råd att låta en del utnyttja resurserna mer än flertalet. Den typ av fördelningspolitik som i stället bör råda har sin värdegrund i begrepp som solidaritet, empati, generositet och gemenskap.
Det nuvarande ekonomiska paradigmets profitörer har ingenting att tjäna på denna typ av politik och kommer därför att motarbeta den med alla till buds stående medel. De kommer att använda argument som, "i en globaliserad värld så...", eller, "ekonomi är lite krångligare än så...", eller, "vi kan inte låta våra finansiella institutioner gå under för då...".
För den genomsnittlige medborgaren innebär de ekonomiska modellerna, oavsett typ, en minskning av den nuvarande resurskonsumtionen. Skillnaden i dem ligger i ägandet av resurser. I den nuvarande ekonomin så äger den med kapitalet resursen oavsett vem som är beroende av den.
Ett exempel, är Bechtel´s försök att kontrollera dricksvattnet i bland annat Bolivia, Irak och Indien. Ett annat är Monsantos lanserade av Round up ready grödorna som är helt förödande för det diversifierade, småskaliga jordbruket.
Listan kan göras oändlig och det alla dessa företag och de banker som står bakom dem, har gemensamt är mantrat tillväxt.
För varje lastbilslass med färdiga produkter skapas motsvarande 32 lastbilslass med avfall, vi håller på att förvandla vår jord till en avfallshög. Samtidigt som våra barn, skrämmande nog, kan namnge hundratals företag genom deras logotyper, kan de inte namnge ens tio av de vanligaste ätliga växterna i sitt närområde.
I en återväxtekonomi kan man inte tillåta en storskalig jorderodering, man kan inte tillåta att livsviktiga resurser kontrolleras av giriga intressen. En återväxtekonomi bygger på småskalighet, humanekologi, permakultur och framför allt, ett långsammare tempo, den präglas av tålamod och omtanke.
För att nå dit måste vi hjälpas åt, vi måste informera oss, utbilda oss, vi måste lyssna till jorden, på vår omgivning, se vad den har att ge oss och vad vi kan ge den.
Återväxt innebär att vårt sätt att se på samhället kommer att ändras, utanförskap är i återväxtens paradigm ett glömt ord. Alla kommer inte att ha ett arbete att gå till, men det innebär inte att man är utanför.
Man kan se på samhället som en familj, först har vi barnen, de arbetar inte, de utbildar sig, efter det har vi föräldrarna, de som försörjer familjen, sedan har vi den där sjuka familjemedlemmen; en börda javisst, men inte mindre älskad och viktig för det och slutligen de äldre, de som inte längre kroppsligen kan bidra med hårt arbete men innehar kunskapen, erfarenheten och visdomen som ett långt liv ger.
Ingen skulle väl komma på tanken att ställa någon i familjen i ett utanförskap?
Hur kan man aktivt påbörja arbetet med skapandet av ett återväxtsamhälle?
Först och främst handla kvalitet istället för kvantitet, saker som håller att lagas och användas igen. När du handlar mat, köp kravmärkt eller ekologiskt odlat i möjligaste mån, även om det innebär att du måste göra avkall på andra saker. Lär dig att laga mat från grunden och använd lokalt odlat så långt det är möjligt eller odla själv. Upphör med flygandet, minimera bilåkandet, cykla, åk buss och tåg.
Tillväxt är inte en rättighet, återväxt är en skyldidghet.

Reinfeldts tal om ansvar gäller inte de kommande generationerna

Språkrörskandidat: Tillväxt är inte samma sak som marknadsekonomi

Fortsatt hög ekonomisk tillväxt är omöjlig

Tillväxtkritiker som Susan George och Anders Wijkman farliga för miljön

Det växande klotet, en populär illusion

Tillväxt är ett måste för en bra miljö

Miljöpartister har ingen trovärdighet!

De "goda" utmålas som orealistiska, bakåtsträvande miljömuppar

Ekonomisk tillväxt leder till ekologisk kollaps

Sverige behöver en klarsynt energipolitisk debatt


Ekonomisk tillväxt är vägen till bättre miljö
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




14 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Äpplen och päron kan säkerligen bli en bra kompott med lämplig sås därtill,
MEN
Tillväxt och återväxt är inte motsatser utan frågan om HUR man definierar tillväxt.
Självfallet skall man återvinna och återbruka så mycket som det bara går under förutsättning att det inte går åt mer energi att återvinna en produkt i stället för att återbruka på annat sätt inklusive i värmekraftverk för biogasproduktion/elproduktion eller i värmeverk. Där är alltså inte problemet med äpplen och päron.
Däremot är det så att tillväxt utifrån sin nuvarande definition lika lite som t.ex. alternativa energikällor tar hänsyn till hur mycket energi det går åt för att nå den tillväxten respektive hur mycket energi det går åt totalt sett för att få ut energi ur den alternativa energikällan.
Tillväxt kan mätas på många olika sätt. Har så gjort under historiens gång. Utan tillväxt ingen stabil utveckling så historiskt sett har tillväxt definierats på olika sätt. Det man först och främst måste ställa sig frågan om, är om det finns annan och mer tidsenlig definition av vad som skall räknas som tillväxt här och nu. Den definition vi har är den som hörde industrisamhället till. Vi lever nu i informationsamhällets tidevarv och bör ta med även återväxt och återbruk in i definitionen. Hur? Det är upp till alla intresserade, förhoppningsvis fler än politiker, att komma med förslag till. Men att enbart räkna i kronor och ören och procentuell uppgång utifrån detta håller inte längre. En faktor som måste in är energiåtgången för att uppnå tillväxten.
Tillväxt är väl egentligen bara ett för högt pris på en produkt multiplicerat med antalet sålda enheter.
Trots allt så har jord & skog ett värde även för en agronom eller Miljöpartist. Det är därmed förädlingsvärdet vid bearbetning som ger tillväxten. Alltså kan man avskaffa tillväxt genom att omvandla individerna i arbetskraften till slavarbetare, och endast ge fri kost & logi oberoende av utbildningsnivå m.m.
Risken finns att fria arbetstagare som nu erhåller lön misstycker när de förvandlas till livegna som ska arbeta för mat och husrum enbart.
Ett annat alternativ måste därför vara att, så fort det öppnas en möjlighet, dra i gång uppodling av odlingsbar mark i Sverige i syfte att slippa import av sådant som faktiskt kan göras här.
Men Sverige har trots allt ett högt tekniskt kunnande så det är bara dumt att inte strukturomvandla och fortsätta sälja prylar som någon vill köpa. Och om de prylarna rör omställning från olja så måste även MP gilla det hela.
Framtiden kanske bara innebär mindre av korporativism, och lite mer diversifiering i fråga om livsstil?
Enligt den milöpartistiska logiken torde all tillväxt ända sedan jägar- och samlarstadiet vara en illusion, i vart fall omöjlig och skadlig.
"Det är, utan undantag, tillväxttanken som är orsaken till vart och ett av dessa problem, varje försök att ytterligare uppmuntra tillväxt leder bara till att vi fördjupar rådande kriser."
Ännu en miljöpartist som inte begripit något över huvudtaget.
Befolkningen på den här planeten har ökat med ca en faktor 5 på 100 år. Där har du orsaken till problemen. Överkonsumtion av planetens resurser hade det varit helt oavsett om tillväxttanken någonsin hade spånats fram eller ej. Grund problemet är att vi är för många, alldels för många. Tillväxttanken är ett icke-problem.
Om man tittar på tillväxt rent ekonomiskt så har vi idag kommit till en teknisk nivå där man kan ha stor ekonomisk tillväxt utan att man nöter på planetens resurser alls. Genom att skapa och sälja digitala tjänster så kan film, program, spel och annan masskopieras utan att man egentlgien behöver skapa något nytt, fysikt.
Jag går inte in på några djupare saker än så, eftersom artikelförfattaren ändå inte kommer att förstå något av det.
Dom länder som haft låg eller negativ tillväxt, det som Wanneby förespråkar, har alltid fått enorma problem med miljön, svält och andra allvarliga problem. Det går att ha en bra utveckling och tillväxt. Men det kräver att man tar i tu med grundproblemet: Överbefolkningen.
Varför skriver Lisa Wanneby samma artikel gång på gång? Nog för att jag förstår att hon vurmar för återvinning - men det kan väl inte gälla digitala dokument iallafall?
Återväxt! fyndigt ord. Språket är viktigt och formar vårt tänkande. Det är bra att hitta ett positivt ord som säger något istället för att bara ha ett negativt uttalande. Jag förstår inte Leif D's invändning. Befolkningstillväxt är ju också en form av tillväxt, och det är ingen tillfällighet att befolkningsexplosionen sammanfaller med övergången till det industriella samhället. Befolkningstillväxten, den ökande användningen av resurser och den ekonomiska tillväxten är tre sidor av samma utveckling. Det är lätt att titta på kurvorna över dem så ser man hur de följer varandra.
Det är alldeles uppenbart att miljönissarna inte har förstått hur resursallokering sker på den fria marknaden. Hyllorna gapar bara tomma om man bedriver en socialistisk planekonomi, i en marknadsekonomi kommer det alltid att finnas varor tillgängliga vars efterfrågan regleras genom prissättningen.
Ekonomisk tillväxt "förbrukar" inget då det innebär förädling, inte förstörande av resurser. Ekonomisk tillväxt är dessutom ett moraliskt imperativ, eftersom det krävs för att lösa världens fattigdomsproblem.
F ö "utrotas" inga 50K arter/år. Det är en myt som ytterst baseras på en baksidan-av-kuvert-gissning kallas "Wilsons tumregel". En partisk biolog påstod att om X mycket skog togs i bruk (för mänskliga behov f ö) skulle Y procent försvinna. Motbevisningen för att kuvertspekulationen inte stämmer är otaliga.
Miljön blir faktiskt sedan decennier hela tiden *bättre*. (Jfr Björn Lomborgs bok Världens verkliga tillstånd.)
--Ahrvid
Ps. Torsken är tillbaka i Östersjön.
#7 Erika Svensson, du har ingen som helst kunskap om världen de senaste 100 åren? Hört talas om reklam? Marknadsföring handlar inte om att hitta behov, utan att skapa behov.
Tillväxt är ett ord som bara skulle förekomma i samband med cancersvulster. Evig tillväxt är en total utopi! Inga träd växer till himlen. Pengar är något som inte hör hemma i naturen de är skapade av människan. Och med facit i hand efter det antal år som de har funnits så måste man nog säga att de har ställt till ett elände här på jorden. De styrande idag består av penga o teknikfreak. Dessa blinda o döva varelser tror att det inte finns något annat sätt att lösa våra problem med än med "ny teknik o mer pengar". De är livrädda för att behöva ändra på sitt sätt att leva o kommer med bisarra hot om återgång till "stenålder" o liknande. Tala om att det finns enögda som bar tittar i ett rör.
En riktig över gång till ett hållbart liv skulle absolut inte behöva betyda stenålder bara ett annat sätt att leva. Ett annat sätt att tänka. Detta har jag blivit kallad för att vilja gå tillbaka i tiden för men jag kan inte förstå varför vissa människor är så rädda för något som är annorlunda mot det nuvarande att de klamrar sig fast vid det här sättet att leva på trots att det barkar åt h...v..e.
Det är mycket allvarligt att sprida desinformation så jag skulle verkligen vilja veta varifrån du har fått siffran 55 000 arter per år? När jag själv söker på:
http://www.iucnredlist.org/about/summary-statistics#Tables_3_4
så får jag fram att 707 djur har dött ut sedan man började föra statistik överhuvudtaget. 76 av dem är däggdjur där det ingår två i Sverige (vildrenen och svartråttan).
Tittar man på morsvarande men växter får man fram 84 st totalt.
Det är naturligtvis allvarligt nog om arter försvinner p g a människan men att överdriva med dessa fantasiproportioner är ren och skär skrämselpropaganda.
Om du inte håller med så vill jag att du redovisar de sifrror du anser är riktiga och varifrån du har fått uppgiften.
MvH
/Lena
Som vanligt är det pinsamt att ett parti som pratar om tillväxtens avigsidor samtidigt driver en politik som skulle generera en enorm befolkningstillväxt i Sverige genom fri invandring om den genomfördes.
Hur kan man ens inbilla sig att man ska uppfattas som trovärdig när man har så extrema motsättningar i sin politik?
Är det så att vänster och höger hjärnhalva saknar kontakt?
Att blanda ihop orden tillväxt med miljöförstöring är typiskt för många miljövänner. Den så kallade tillväxten består i huvudsak av prisökningar och kostnadsökningar.
Men två faktorer vågar ingen tala om, när det gäller miljöförstöringen.
Den först är befolkningsökningen som kräver mer föda som kräver fler monokulturer globalt som kostar oerhört på den naturliga floran och faunan! Därför borde man börja diskutera hur vi ska begränsa befolkningsökningen på vårt klot.
Den andra faktorn är fattigdomsbekämpningen som likställs med rättvis levnadsstandard (=alla människors rätt till västeuropeisk levnadsstandard). Att detta blir dessutom en extra belastning på våra miljöresurser är något som ingen ens vågar debattera, då rädslan för att bli betraktade som rasister blir därmed överhängande.
Lena: Hittade du de andra siffrorna sen? Hade varit intressant att se.