Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Nykonservatismen

Johannes Forsblom om Nykonservatismen

Neokonservatismen - himmel eller helvete?

Neokonservatismen dominerar tankesmedjan Timbro och dess företrädare syns ofta i dagens media. De spelar en viktig roll i att sprida sina idéer till allmänheten och att påverka politiken efter deras ideal. De neokonservativa är långt ifrån irrelevanta och de måste tas på allvar. Annars väntar något som är ännu värre.


Om författaren

Johannes Forsblom är sjukpensionerad lärare och teolog som tar avstånd från neokonservatismen

Bradley Thompson, professor i statsvetenskap vid Clemson University, har nyligen skrivit boken Neoconservatism: An Obiturary for an Idea, a classical-liberal critique of the neoconservative movement. Thompson granskar systematiskt de ekonomiska, politiska och kulturella underbyggnaderna i neokonservatismen, men särskilt utforskar han dess relation till filosofen Leo Strauss.

Bradley Thompson har funnit att Strauss under hela sin akademiska karriär har hållit hans mest personliga politiska åsikter dolda bakom ett lager av esoteriska texter, men Thompson lyckas lyfta fram Strauss djupaste politiska åsikter i ljuset.

Ett av de viktigaste bidragen som Thompson gör är att avslöja att Strauss uppenbart flörtade med fascismen i dess historiska och filosofiska sammanhang. Nyckeln till att förstå Strauss intresse för fascismen är det förakt för liberal kapitalism som han delar med filosofiska fascister som Martin Heidegger och Carl Schmitt och med politiska fascister som Mussolini. Ännu viktigare, delade Strauss även fascismens positiva politiska principer - han föredrog ett samhälle som skulle styras av en filosofisk elit som han kallade för en återgång till ett slutet samhälle och han antog en "esoterisk" syn på det politiska samhället, han stödde en paternalistisk, korporativistisk stat som kontrollerar både den ekonomiska och andliga världen, och liksom den italienska fascismen var han också en förespråkare av Platons idealstat.

En av de intressanta fakta som Thompson avslöjar är att Strauss faktiskt har påverkats av Mussolinis essä "Läran om fascismen" och att Strauss djupaste filosofiska och politiska åtaganden år 1933 var ett närmande till Mussolini.

Strauss and the neocons share important core values with the principles of fascism. They make us feel comfortable with certain fascist principles by Americanizing them. . . .They have seduced the American people into believing that a free and virtuous society is somehow compatible with government controls over all aspects of man's economic and spiritual endeavors. This is not the fascism of Nazi Germany or fascist Italy, but instead something rather different. It points toward what we might call fascism-lite-a fascism that is moderate, defanged, and well-suited to the smiley-face optimism of America's Ronald McDonald culture.

Från: Neoconservatism: An Obituary for an Idea a classical-liberal critique of the neoconservative movement (2010)

Centralt för neokonservatismen är att en stat ska skötas av "en filosofisk elit" som har en a priori kunskap om vad som är bäst för människan. Eftersom vanliga människor inte kan veta vad de verkligen vill eller vad som är bäst för dem, så är det bäst att den filosofiska eliten bör vägleda dem till verklig lycka och att förhindra dem från att fatta olyckliga beslut. Det främsta syftet med en neokonservativ stat är att forma medborgarnas vanor, dygder till ett gott samhälle - ett samhälle som bara är känt på förhand av den filosofiska elitens visdom.

Neokonservatismen strävar efter att besjäla medborgarna med "nationalistiska dygder" som, plikt, lojalitet, ärlighet och självuppoffring. Den enskilde medborgaren ska underordna sig staten och vara beredd att uppoffra sig för nationen.

Thompson hävdar att neokonservatismen vill bana väg för en typ av "mjukfascism"- en fascism som har rensats från sina värsta former och som har polerats upp för medborgarna. Det är en allvarlig anklagelse av Thompson, men det är inget som han tar lätt på. Men de neokonservativa artikelförfattarna på Newsmill är inga fascister, men de kan anamma vissa gemensamma drag som fascismen har. Tänk på följande:

Liksom fascister, förkastar de neokonservativa upplysningens liberala värderingar och principer - nämligen, individuella rättigheter, begränsad statsmakt, frihet, kapitalism, vetenskap och teknik. De lutar sig hellre tillbaka mot en moralisk livssyn som är förknippad med dygder som disciplin, mod, djärvhet, uthållighet, lojalitet, lydnad och uppoffring.

Liksom fascister, är de neokonservativa metafysiska kollektivister - enligt Thopmson ser de nationen som den primära enheten för politiskt värde, de ser den styrande eliten som en organisk helhet, de främjar sociala skyldigheter över individuella rättigheter, de vill med hjälp av tvångsmedel låta staten främja ordning och reda och de kräver att individer ska underordna sig "det allmänna intresset" och att tjäna "nationen."

Liksom fascister, är de neokonservativa positiva till en stark politiserad stat De förespråkar att staten ska använda tvångsmedel för att reglera människans ekonomiska liv och andliga liv.

Liksom fascister, vill de neokonservativa att livet ska definieras av konflikter och att ett tillstånd av pågående fred och välstånd är moraliskt förnedrande, de vill hålla medborgarna i ett tillstånd av ständig rädsla och avsky mot inre och yttre hot och de vill ha ett starkt försvar och en stark polismakt.

De neokonservativa vill att staten ska kontrolleras och regleras av en "mandarinklass" av filosofiska aristokrater som anser att folket är oförmögna att styra sig själva utan hjälp av de neokonservativas särskilda, a priori visdom. De vill reglera praktiskt taget alla områden av mänskligt tänkande och handlande. De stöder den statliga kontrollen av ekonomin, såväl som statlig reglering av människors moraliska och andliga liv.

Jag tror inte att någon av artikelförfattarna på Newsmill är neokonservativa i dess rätta bemärkelse, inte mer än omedvetet. De är i själva verket liberaler som antar konservativa drag men de sätter slarvigt etiketten neokonservativa på sig själva.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34199

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Konservatismen på frammarsch

Konservatismen andas morgonluft. Ett exempel på detta är SD som värnar om vår egna, svenska, kultur och är för ett strängare rättsväsende. Ett annat tecken på konservatismens återkomst är att det dyker upp allt fler skribenter som betecknar sig som konservativa. Vi kan också se ökad konservatism i form av fundamentalistiska strömningar, framför allt inom islam.

Även Kinas framgångar kan bidra till ökad konservatism. Kina är, trots att det kallar sig kommunistiskt, på många sätt konservativt. Ett sådant konservativt drag är avsaknaden av demokrati. Bland de stora politiska ideologierna - liberalism, konservatism och socialism - är konservatismen den som har minst intresse av demokrati. Ett annat konservativt drag i Kina är den åter framväxande konfucianismen.

Den främsta anledningen till konservatismens återkomst är dock antagligen att många tröttnat på både socialism och liberalism. Efter andra världskriget var socialismen under många år förhärskande, i Sverige i form av ett långt socialdemokratiskt styre. På åttiotalet så vände detta. Då startade en lång liberal högervåg genom att Reagan och Thatcher kom till makten.

I dagsläget är det många som fortfarande är trötta på socialismen och dessutom börjat tröttna på liberalism i form av privatiseringar, avregleringar, globalisering och finansvärldens ansvarslösa härjningar. För dessa människor utgör konservatismen det, antagligen, enda alternativet.

Konservatismen erbjuder för dessa människor bl.a. ett värnande om den egna nationen och därigenom en minskning av globaliseringens negativa effekter. Den erbjuder också ett ansvarskrävande av makthavare, t.ex. inom finansvärlden, där den liberala ideologin hyllat den ansvarsfria egoismen. Samtidigt så erbjuder den ett alternativ till socialismens internationalism och tolerans genom att värna om nationen och den egna kulturens värderingar. Den erbjuder också en kollektivism som bejakar skillnader i status, till skillnad från socialismen.

Är konservatismen bra eller dålig? Faran med konservatismen är att den kan dra för långt åt det odemokratiska och nationalistiska hållet vilket hotar leda till nazism eller fascism. Den kan också uppvisa för mycket motstånd mot förnyelse vilket kan leda till stagnation.

Trots dessa, och andra, risker - och trots att jag upplever mig närmare både socialism och liberalism - så tror jag att en viss ökning av konservatism kan vara bra. Den kan komma att balansera upp de värsta avarterna av den nu förhärskande liberala (o-)ordningen. Den kan också lösa socialismens dilemma som består i att vara tolerant mot intoleranta.

Min förhoppning är att det ansvarskrävande och ansvarstagande draget i konservatismen kan få större spelrum. Förhoppningsvis innebär detta då ett större krav på att makthavare ska hållas ansvariga samtidigt som makthavare också börjar ta ett större ansvar för de mest utsatta, i konfuciansk anda.

Slutligen tror jag att en viss ökning av konservatism i Sverige skulle kunna föra med sig just sådana positiva effekter. En anledning till att jag tror det är att typiskt svenska värderingar, d.v.s. det som konservatismen vill befrämja, huvudsakligen är väldigt inriktade på jämlikhet och frihet ( http://sv.wikipedia.org/wiki/Kultur_i_Sverige#V.C3.A4rderingar ).

Permalänk | Anmäl #1 Erik P-A Ejdeholm, 2011-03-19, 02:39

Tillåt mig presentera en konservativ kritik av neokonservatismen:

"An interview with The American Conservative Editor Daniel McCarthy on the state of the American Right in 2010 and how the neoconservatives turned the GOP into the "War Party," corrupting, devaluing and damaging conservatism for most of the decade prior"

Länk: http://www.youtube.com/watch?v=jya4KCUAqJs

Permalänk | Anmäl #2 Johannes Forsblom, 2011-03-20, 17:56

Tack för en bra genomgång. En riktig ögonöppnare för mig. Den gjorde att jag kände igen en del konstiga idéer jag tidigare stått oförstående inför bland skribenterna här. Elitism, tvångsmedel, ett förkastande av individuella rättigheter, begränsad statsmakt, frihet, kapitalism, vetenskap och teknik. Ser ett genomslag av en del av detta i den politik som genomförts, utan nämnvärt motstånd från "oppositionen" kan tilläggas. Folk ska underordna sig och känna sig oroliga - de är lättare att kontrollera då - och att folket avskyr den nu förda politiken är lätt att konstatera. Inte konstigt kanske att det konstaterats att svenskar är världens näst mest oroliga folk - näst efter kineser.

Permalänk | Anmäl #3 Bror Viktor, 2011-03-20, 20:01

Alla som inte har läst Klas Sandberg på ”Vindskupan” utmärkta dokumentation av de neokonservativa tycker jag bör ta sig igenom dessa viktiga 80 sidor. Den börjar så här. Spara ned PDF:en och sprid den på skolor och lärosäten för vi har med en farlig rörelse att göra:

http://sandberg.be/vindskupan/sidebar/neokonservatismen.pdf
”INGEN MÄRKTE ATT de tagit kontrollen över USA:s utrikespolitik vid årsskiftet 2001. Tyst och omärkligt gled de in på några på de beslutsfattande posterna i kölvattnet på George Bush maktövertagande.

Utåt är USA:s neokonservativa en skara oförvitliga skriftställare och politiska tjänste¬män. De är välutbildade, flera av dem har doktorerat, och kan visa upp meritförteckningar med rader av uppdrag i stat, näringsliv och forskning.

I intervjuerna framträder verserade, medelålders amerikanska akademiker med prydliga hem och familjer av den typ som svenska akademiker så gärna träffar och trivs med under konferenser. Inga rosslande monster där inte.

Sympatiska, bildade människor som tillbringar sina dagar med att utarbeta rekom¬mendationer för vilken politik USA bör bedriva. Till dess man upptäcker att de rekom¬mendationerna titt som tätt går ut på att Amerika skall rycka åt sig världsherraväldet och redskap som anfallskrig, kapprustning och tortyr är helt i normala.”

Permalänk | Anmäl #4 Peter Hållander, 2011-03-21, 15:09

Eftersom jag umgås i de kretsar som under en tid har kallats "nykonservativa" av en del tidningar så kan jag upplysa om att neo-"konservativa" synsätt är relativt ovanliga. Däremot är insikterna om vad neokonservatismen står för begränsade. Klas Sandbergs bok om neokonservitismen är utmärkt. Vill man gå djupare in på dess idéer och förstå hur den skiljer sig från konservatismen finns Claes Ryns America the Virtuous och hans kommande bok http://www.amppubgroup.com/press/national-humanities-institute/the-new-j...

Permalänk | Anmäl #5 Staffan A., 2011-03-22, 19:40

Författarens beskrivning av neokonservatism låter exakt som socialism - med den möjliga invändningen att socialismen betonar internationalism, i teorin.

Permalänk | Anmäl #6 peter adler, 2011-03-26, 18:07


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.