Bra med vinst i vårdföretagen

I mitt eget landsting, Dalarna, har regelsystemet riggats så att det är svårt för små privata vårdcentraler att etablera sig trots att detta kan leda till sämre vård för medborgarna. Av Dalarnas 33 primärvårdscentraler är bara tre privata och landstinget har de längsta vårdköerna och de största underskotten.

Landstingen ska inte kunna stoppa den som vill öppna en privat vårdcentral. Fler entreprenörer gör att konkurrensen om patienten ökar. Om patienten är missnöjd med sin vårdenhet, och fler val finns, kan patienten rösta med fötterna. Det skapar drivkrafter för patientupplevd kvalitet, ett brett utbud och ett gott bemötande.

Nationellt sett har en stor andel av medborgarna idag valt en privat hälsocentral och en genomgång av fördelningen visar hur väl systemet fungerar. Erfarenheten talar för att allt eftersom tiden går väljer fler och fler patienter de privata utförarna. Även personalen söker sig till de privata. Den landstingsdrivna primärvården kommer därför successivt att minska. I Norge som införde samma system för 10 år sedan är idag endast någon procent driven i offentlig regi.

Här visas en lista som avser andel patienter som valt en privat utförare över landet:
Blekinge 20,3%, Dalarna 5,46%, Gotland 23,6%, Gävleborg 30,75%, Halland 39,99%, Jämtland 7,32, Jönköping 20,56%, Kalmar 18,76%, Kronoberg 27,50%, Norrbotten 6,91%, Skåne 31,9%, Stockholm 55,69%, Sörmland 21,48%, Uppsala 30,83%, Värmland 15,60%, Västerbotten 12,49%, Västernorrland 29,75%, Västmanland 54,07%, Västra Götaland 31,42%, Örebro 12,26%, Östergötland 14,7%.

Införandet av vårdvalet har lett till 233 nya vårdcentraler i Sverige (KKV Uppföljning av vårdval i primärvården 2010:3, november 2010). Vi ser möjligheter till en utveckling som innebär tillgängligare primärvård genom entreprenörskap i hela landet. Detta har också visats genom Konkurrensverkets uppföljning. Två tredjedelar av de privata nya vårdcentralerna drivs av småföretag. Fler aktörer ger bättre dynamik som också den offentligt utförda vården kan dra nytta av. Man kan lära av varandra, inspireras och utbyta erfarenheter. Nya sätt att bemöta patienten utvecklas, nya arbetsplatser och nya arbetsgivare dyker upp.

Vi kommer att se nya sätt att lösa problem och nya visioner för vården. På så vis gynnas också de anställda. I privat sektor är medellönen för en sjuksköterska nästan 3000 högre än i landstinget. Jag är övertygad om att det behövs både stora och små företag; kooperativ, ideella företag, aktiebolag, m.m. för att skapa en mångfald och ett lärande mellan aktörerna.

Kritik mot vinst i vårdföretagen framförs då och då, men jag kan bara se positiva effekter av att en vårdinrättning går ekonomiskt bra. Det innebär att verksamheten är effektiv och att kostnaderna kontrolleras. Dessutom finns goda förutsättningar att återinvestera i verksamheten, anställa fler personer och köpa in ny teknisk utrustning. Detta är bra för patienterna och välfärden.

Enligt Konkurrensverkets rapport har vårdvalet ökat tillgängligheten och förbättrat bemötandet och servicen. Antalet innevånare som har två mottagningar att välja på inom fem minuter med bil har ökat med en halv miljon. Utvärderingen visar även att patienter från socioekonomiskt utsatta områden har ökat antal läkarbesök och förhoppningsvis tagit ett steg närmare bättre hälsa.
Centerpartiet vill fortsätta att utveckla vårdvalet för att öka tillgänglighet och valfrihet över hela landet. Om detta inte fungerar kan vi tänka oss ytterligare förtydliganden i lagstiftningen.

Centerpartiet och alliansregeringen har fokuserat på områden som länge varit försummade. Vi har tagit initiativ till vårdval, primärvårdssatsningarna, lagstadgad vårdgaranti, kömiljard, skärpt tillsyn och satsningar på psykiatrin. Nu ser vi resultat, inte minst genom en kraftigt förbättrad tillgänglighet!

Det går inte att skriva om primärvården utan att också beröra de utmaningar som svensk vård står inför. Vi känner alla till de utmaningar som finns. Kostnaderna för välfärden kommer också att vara beroende på i vilken utsträckning de äldre kan undvika skador och sjukdom. Insatser för att ge de äldre fler friska år är ett sätt att få pengarna att räcka längre. Utvecklingen inom medicinen och tekniken erbjuder fortlöpande nya, men också kostsamma, behandlingsformer. Samtidigt ökar människors krav och förväntningar på de gemensamma välfärdssystemen.

Centerpartiet har pekat på några vägar framåt: att möjliggöra för fler att arbeta och arbeta längre, att öka entreprenörskapet, att öka produktiviteten och effektiviteten inom välfärdssektorn, att utveckla skolan och det livslånga lärandet, att bejaka internationaliseringen och - inte minst - att tydliggöra det offentliga åtagandet. Vi behöver tydliggöra vad samhället ska ta ansvar för och vad människan själv ska ta ansvar för.

Det viktigaste är alltid människan först!

Kenneth Johansson (4 artiklar)
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0327857385513

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34029

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Nåja. Vi ska inte låtsas att det är små fina familjeföretag som står för någon större del av alliansens privatiseringar.

Det gör multinationella riskkapitalbolag som med hjälp av listiga skatteknep inte betalar någon skatt överhuvudtaget i sverige. Det betyder -förutom att vinstpengarna helt oskattade lämnar landet och går till moderbolagen som är skrivna i Luxemburg, Jersey eller Guerney- att hederliga skattebetalande svenska företag inte har en chans att konkurrera på lika villkor med de utländska skattesmitarna.

Här har ni en länk som förklarar skattesmitandet bättre än vad jag kan - http://www.e24.se/business/halsovard/staten-snuvas-pa-skatt-av-vardbolag...

Ska det vara så, Kenneth? Varför hade ni inte täppt till den luckan i skattereglerna som gjorde detta möjligt innan ni släppte lös privatiseringsvågen?

Permalänk | Anmäl #1 Tomas Fredriksson, 2011-03-14, 10:31

Kenneth Johansson hänger kvar som en blodigel vid sin föreställning om att svensk sjukvård måste omformas till en variant av Upplevelseindustrin.

Skälen till denna tvingande uppfattning är att vårdens utbud och utformning bör styras av en Trivselfaktor av samma slag, som fäller avgörandet om vilken film (med resp utan popcorn) vi väljer i Filmstaden eller vilken halsduk vi köper på bekväma Gallerian med i stort sett hela utbudet inom några minuters räckhåll.

Johansson förtydligade sin bild av denna sjukvårdsmodell när han i den allmänpolitiska riksdagsdebatten -07 (?) påstog att:

-"såsom pizza, köttbullar och falafel produceras och fördelas till svenska folket, så ska också svensk sjukvård produceras och fördelas".

Sjukvård omformad efter modell från upplevelseindustrin! Må vara med ett förtydligande från subgruppen restaurang&underhållning.

Dessutom, hävdar Johansson, kommer denna allmänna trivselökning inte bara vårdkunderna till del, utan tillfaller också de anställda i form av generellt förbättrade arbetsvillkor inkl löneförhöjningar förstås.

Man kan börja med att fråga de anställda inom restaurangbranchen vad de tror om de löftena om automatisk trivsel- och löneförhöjning i en privat vinstdriven och allt mer konkurrensutsatt sjukvård.

Om nu Johansson själv skulle ha några dubier ang själva de söta trivselargumenten, så stöttar han upp det hela med den gamla beprövade effektivitetsretoriken. Dvs det slags cirkelresonemang som vilar på att 'effektivitet' definieras som liktydigt med "vinstgenererande". Och att 'vinst' oupphörligt påstås vara själva kvittot på denna effektivitet. Vilket naturligtvis avgör hela saken, i alla fall för Johansson.

På denna grund vilar alltså hans försök att låta "trivselfaktorer" bli det som är avgörande för själva resursallokeringen inom sjukvården. Trivselfaktorer, som ju anges som det avgörande för hur alla inblandade kunder, anställda, entrepenörer kommer att agera. Således helt fundamentala allokeringsinstrument och processtyrande faktorer, förtydligade genom exempel hämtade från uppelevelseindustrin, spec restaurang&underhållning, underavd. pizza, köttbullar, falafel.

Så eliminerades de ursprungliga, primära sjukvårds- och omsorgsbehoven ur denna modell. De som uppstår ur sjukdom och funktionsnedsättningar där avståndet till upplevelser av typ galleria- eller film- eller köttbulle/falafelval blir allt större. Och där uppmaningen att "rösta med fötterna!" blir alltmer obegripligt och/eller provocerande.

Hela detta vårdmodellstänk börjar kännas ordentligt vidbränt, redan i det johanssonska pannslamret.

Permalänk | Anmäl #2 Jan O Lindgren, 2011-03-14, 11:07

Frågan är ju hur mycket som återstår av trivselfaktorn när vårdgivarna börjar betala skatt som alla andra företag? De internlån man tagit upp för att slippa betala skatt är inte marknadsmässiga. Det kommer att bli en skattesmäll på flera miljarder.

Permalänk | Anmäl #3 Johan E Karlsson, 2011-03-14, 17:49

Liberal till trots så kommer osökt ändå en gnagande fråga.

Vad förhindrar att en offentlig vård utan vinstintresse drivs kostnadseffektivt ?

Förstår bara inte varför så många borgeliga är övertygade om att endast stora multinationella vårdkonserner klarar av detta.

För det är där vi kommer att hamna till slut som med all annan privatisering som skett hittills.

Kanske dags att skriva om konkurenslagarna så att vi inte får en ny oligopolmarknad igen som senast med elbolagen.

Permalänk | Anmäl #4 Mats F Eriksson, 2011-03-14, 20:20

Kenneth Johansson - horisont från en traktorhytt?

Det är inte ens lönt att börja kommentera artikeln, utan det får bli en sammanfattande kritik.

Alla slutsatser är fel.

Permalänk | Anmäl #6 u_17443, 2011-10-24, 21:39