Krävs det en härdsmälta i Europa?

Det finns en enkel lösning på problemet: Bygg inte kärnkraftverk där det finns dokumenterad risk för naturkatastrofer såsom jordbävningar.

Det som händer i Japan är en kombination av tsunami och den kraftigaste dokumenterade jordbävningen i det landets historia. De kanske inte behövde lägga kraftverken på östkusten, men även så: i värsta fall blir det en härdsmälta, men den lämnar aldrig inneslutningen. Utsläppen blir relativt små. Ett argument mot bygget av kustnära kraftverk i en knutpunkt mellan tre kontinentalplattor är inte ett argument mot svenska kärnkraftverk.

De senaste jordbävnings-tsunami-katastroferna, 2004 och nu, visar att naturen inte är något Rosseau-gulligt väsen som vill oss människor väl. Vi måste anpassa oss till och skydda oss mot den. Även om förlusterna i människoliv blir mindre för det högindustrialiserade Japan än för det primitivare Thailand är det Japan drabbats av obegripligt förskräckligt. Bland hyenorna som gottar sej åt det är kärnkraftsmotståndarna, som nu får vatten på sina kvarnar och utnyttjar det. Visst är kärnkraftsskadorna hemska, men förmodligen bara en bråkdel av dem för jordbävningarna och tsunamin. Kärnkraften är utvecklingsbar, förmodligen kommer 4de generationens reaktorer att kunna drivas på vårt uttjänta kärnkraftsbränsle.

Hela den här debatten borde gå och lägga sig. När det gäller Japan så vet ingen om det har skett en härdsmälta eller inte. VET INTE??? Är det detta som kärnkraftsmotståndare kämpat för så länge? Ett fenomen som endast märks genom ett konstaterande? När en bomb exploderar, så exploderar den. När ett flygplan störtar, så störtar det. Men här.. En härdsmälta.. Insatta i ämnet vet inte ens om det har hänt. Oj.. Jag blir så rädd. Personligen tror jag inte att en härdsmälta är ett eller noll, 1 eller 0, svart eller vitt. Det finns nog många olika scenarion. Three-mile-Island i Harrisburg var ju ett exempel på härdsmälta där INGEN dog av strålning (=Jag kan ha fel, men har googlat rejält och inte hittat dödsfall i detta fall).

Uranbrytning, drift, slutförvaring. Allt med kärnkraft har problematiska följdverkningar. Slutförvaringen är inte löst! Vi lägger ett mörkt moln över kommande generationers framtid. När kommer de första självmords terroristerna att inta kärnkraftsverk? Hur många ockuperar dom samtidigt på olika platser i Världen? Kanske sker detta imorgon, kanske aldrig, det är rysk roulett som spelas pga av vår generations teknokratiska övertro, business as usual.

Det som skett i Japan är ju ett värstafalls-scenario och det är FORTFARANDE ingen särskild katastrof. Det tyder ju på att kärnkraft är fantastiskt säkert så länge man inte bygger med sovjetisk kvalitet och har någorlunda bra säkerhetsrutiner.

Slutsatsen är att om man alls bryr sig om miljö eller människor så bör man propagera för en kraftig utbyggd kärnkraftsverksamhet.

Smakfullt...

Kanske flera tiotusentals människor har dött av tsunamin, man letar fortfarande efter överlevande och miljömupparna kan inte vänta ens några dagar innan man ska försöka vinna en billig politisk poäng.

Skenhelighet, är det ord jag skulle använda för att beskriva de sk miljöaktivister som ständigt attackerar andra och som i detta fall använder känslomässiga istället för sakliga argument för att driva sin agenda och ja att i katastrofens kölvatten ge sig själva komplimanger för hur framsynta de är angående kärnkraft är självbedrägeri. Faktum är att händelserna i Japan oavsett hur de utvecklar sig inte bevisat att kärnkraft inte kan användas säkert men de har visat att moderna anläggningar är att föredra och stoppet på kärnkraftsbygge i Sverige är oförsvarbart.

Tack, Rune, för ditt äreminne över en av Sveriges få hederliga miljövänner; dagens miljörörelse och miljöparti har valt populistiska låtsasvinster framför genuina miljöinsatser. Det var en nyhet för mig att Hans Palmstjärna själv blivit skadad av försöksreaktorn på KTH.

Men jag vågar för egen del tro att katastrofen i Japan kommer att bli den ögonöppnare Hans efterlyste. Det falska budskapet om kärnkraftens "försumbara risker" blir i fortsättningen svårt att sälja. Dock är det förvisso en slags dubbel dårskap att lokalisera kärnreaktorer till så jordbävningsbenägna områden som Japan (eller Californien).

Själv menar jag att det avgörande är att jämföra riskerna med den förmenta nyttan. Stora risker kan motiveras om nyttan är stor och uppenbar. Bilismen är ett sådant exempel, där vi - om än motvilligt - är beredda att svälja stora dödstal, därför att den rörlighet och frihet som bilen innebär är en så tungt vägande fördel.

Men för atomenergin finns inga fördelar av den digniteten, knappast några fördelar alls, annat än en blygsam ekonomisk vinst i form av marginellt lägre energipriser på global nivå, kanske en 10-öring per kWh på elnotan. Knäckfrågan är om denna lilla vinst är värd det oerhörda risktagande som ligger i förlitandet på en i grunden ytterst farlig teknologi och på den s k mänskliga faktorn. I fallet Japan obetänksamma beslutsfattare och tekniker som överskattade sin förmåga att bygga idiotsäkra säkerhetssystem som skulle klara kombinationen av stor jordbävning och en extremt hög och kraftig tsunamivåg.

I fallet Sverige handlade dårskapen ursprungligen om fysikprofessorer och Leninpåverkade socialdemokrater som blint trodde på det bevislingen osanna påståendet att kärnkraften, i ett enskilt land som vårt, skulle kunna vara är billigare än kolkraft och därför ge oss en högre levnadsstandard. Eller, med Palmes välkända liknelse, förhindra en återgång till backstugornas tidevarv.

På senare tid har kärnkraftens vänner - i ohelig allians med miljörörelsen - gömt sig bakom det lika osanna påståendet att koldioxid är farligare än kärnkraft. Även den myten får sig nog ganska snart en knäck, i spåren av det som kallats Climate Scam, men som rätteligen borde heta The UN Scam, eftersom ljugandet skett i FN:s regi.