Jämställ privat och offentlig HVB verksamhet

Det fackliga uppdraget har av tradition varit inriktat på goda arbets- och lönevillkor. Men att må bra på jobbet handlar också om att känna att man gör ett bra arbete, att man bidrar till att utveckla den egna verksamheten, att man ingår i en helhet och att man har inflytande och kan påverka den egen situationen, för att uppnå allt detta handlar det om att stärka det professionella utrymmet.

Drivkraften att utveckla bra social verksamhet både när det gäller kvalitet och kompetens, delas av anställda, SKTF, myndigheter, arbetsgivare och privata företag och organisationer, vi har kanske olika perspektiv men för SKTFs del ser vi att goda villkor för anställda och en bra social verksamhet har ett rakt samband och är beroende av varandra. Fackförbundet SKTF vill medverka till att förbättra och utveckla socialt arbete och den sociala samhällsvården genom följande synpunkter.

Det sociala arbetet

Det svenska samhället påverkas av konsekvenser av krig, finansiella problem, stora inkomstskillnader, hög arbetslöshet och ett segregerat boende. Dessa förhållanden prövar vår gemensamma välfärd och våra gemensamma resurser mer än vanligt. Att kunna känna tillit till samhället är fundamentalt. Trots att de allra flesta människor har en hög medvetenhet och en inneboende vilja att ta ansvar för sitt och sina närståendes liv så kan alla ändå hamna i situationer där man behöver professionell hjälp, då måste det finnas hjälp att tillgå. En hjälp som är styrd av kompetens, rättsäkerhet, resurser och ett värdigt bemötande.

Socialt arbete i Sverige har starka traditioner samtidigt som det pågår en utveckling mot en ökad professionalisering i syfte att mer tydligt kunna möta människors behov på ett kompetent och effektivt sätt. Det professionella sociala arbetet är en del av den svenska välfärden, det fyller en unik plats som ingen annan har. Sveriges sociallagstiftning bekräftar att det finns ett samhälleligt uppdrag att främja ekonomisk och social trygghet, jämlika levnadsvillkor men också ett aktivt deltagande i samhället.

Allt detta förpliktar, samtidigt som ansvaret att se till att barn och unga inte far illa, att vuxna missbrukare får hjälp till en förändring, att det finns en god äldreomsorg som bygger på en värdegrund och att personer med funktionsnedsättningar får leva ett liv som andra, också ingår i det sociala arbetets ansvarsområde, så förstår man dess komplexitet. För att lyckas med uppdraget krävs en professionell yrkeskår.

"Barnen som samhället svek" är rubriken på Upprättelseutredningens betänkande, den handlar om övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. Det är en viktig utredning som måste fungera som en avstamp och en gemensam reflektion för att garantera att detta aldrig kan hända igen. SKTF vill bidra i detta arbete, vi vill bidra till ett gott socialt arbete och en god samhällsvård vi vill också bidra till att yrkes och arbetsvillkoren för verksamhetens anställda blir bra och medför att det finns förutsättningar att göra ett professionellt arbete.

Den svenska samhällsvården för barn och unga bygger till övervägande del på privata aktörer. Ingen del av välfärden har privatiserats lika fort som behandlingsverksamheten, självklart är inte detta komplikationsfritt. Omsorgen om våra barn och unga är ett viktigt samhällsåtagande kanske det viktigaste och det är inte bara ett åtagande, det är en investering. För att lyckas krävs en sammanhållen vårdkedja där barnen/ungdomens bästa överbrygger alla hinder och revirtänkande.

Goda yrkes och arbetsvillkor

Fackförbundet SKTF organiserar många medlemmar som arbetar inom behandlingsbranschen både privat och offentligt, vi organiserar också den yrkesgrupp, som har att bedöma de insatser ett barn/ungdom behöver i t ex form av en placering/behandlingsplats. Yrkesgruppen är därför tillika beställare av behandlingstjänster. Vi känner till de arbetsmiljöproblem som finns i verksamheter där ett stort engagemang och vilja ibland överskuggar de egna anställningsvillkoren. SKTF är övertygad om att bra arbetsvillkor, en god arbetsmiljö samt möjlighet att arbeta professionellt är helt nödvändigt så att inte samhällsvården sviker igen.

Det sociala arbetet har nära politiska kopplingar, ibland kan det uppstå rollkonflikter men också olika synsätt på prioriteringar mellan politik och profession. För att återgå till lagstiftningen så har den sociala lagstiftningen i sin målbeskrivning höga ambitioner samtidigt som det kan finnas svårigheter på kommunal nivå kring hur lagen ska tolkas och hur lagens ambitioner ska omsättas till en praktisk social verksamhet. SKTF anser att det är viktigt att politiker tar sitt ansvar när det gäller vägvalsfrågor och prioriteringar men att professionen tar ansvar för utredningar och bedömningar av bistånd och behövda insatser, och att det därefter finns en professionell behandlingsverksamhet. Detta handlar också om goda villkor och rätta förutsättningar. Behandlingsvården är beroende av kvalificerade utredningar och bedömningar.

Det finns också anledning att uppmärksamma de mer konkreta anställningsförhållandena. SKTF kommer att genomföra en stor arbetsmiljöundersökning bland våra medlemmar inom den privata behandlingsbranschen. Vi har sett att avsaknaden av kollektivavtal och avsaknaden av en organisation och välkända rutiner kring arbetsmiljöfrågor ger försämrade villkor. SKTF anser att kollektivavtal är bärande i ett anställningsförhållande och arbetar aktivt för att alla medlemmar får den trygghet i sin anställning som ett kollektivavtal ger.

Vi vill garantera den professionella bedömningen. Det sociala arbetet samspelar med politik och ekonomi och det påverkar självklart bedömningar av sociala insatser, vi vill medverka till att barn och unga får den vård och behandling som behövs och anser därför det extra viktigt att socialsekreterare/handläggare alltid har möjlighet att göra och att uttrycka sin professionella bedömning detta oberoende av kommunens politiska sammansättning, kommunala riktlinjer och ekonomi.

Behörighetskrav

Det sociala arbetets brister har ofta förklarats med en allmän kompetensbrist, SKTF menar att det mer handlar om en förutsättningsbrist, trots detta är det viktigt att fastställa någon form av behörighetskrav inom den sociala verksamheten, behörighetskrav kan till exempel reglera vad det behövs för utbildning eller för kompetens för att arbeta inom socialt arbete och mot olika målgrupper.

Behörighetsutredningen som alldeles nyligen lämnat sitt slutbetänkande hade främst i uppgift att se över om det behövs ytterligare behörighetsregleringar inom hälso- och sjukvården, men utredningen hade också i uppdrag att kartlägga och analysera förutsättningarna för en behörighetsreglering inom socialtjänsten. Utredningen kom fram till att det finns behov av regleringar inom socialtjänsten men att de ska vara begränsade till vissa arbetsuppgifter. Det handlar om uppgifter som -om en utredning ska inledas, -om att utreda och bedöma behovet av insatser eller andra åtgärder samt -om uppföljning av beslutade insatser. De yrkesgrupper som idag har dessa arbetsuppgifter är socialsekreterare, biståndshandläggare samt handläggare inom LSS. Syftet uppges vara att öka kvaliteten och kompetensen för att säkra socialtjänstens arbete och få ett bra resultat.

För att nå en kompetenshöjning och en kvalitetssäkring av hela den sociala verksamheten så anser SKTF att Behörighetsutredningen har ett för snävt perspektiv, det behövs behörighetskrav för hela socialtjänsten men också för de yrkesgrupper som arbetar på socialtjänstens uppdrag, så kallade utförare. Vi anser därmed att yrkesgrupper inom HVB ska ha fastställda behörighetskrav. Vi har tillskrivit socialminister Göran Hägglund i denna fråga men fått avslag då det är en stor och omfattande arbetsuppgift och därmed kräver ytterligare utredningsinsatser.

Den pågående missbruksutredningen anser att det behövs ett kompetenslyft när det gäller arbetet mot missbrukare, därför skisserar missbruksutredningen på ett förslag om införande av en nationell utbildning på två nivåer en på ett halvår och en på två år, just i arbetet mot vuxna missbrukare inom HVB- och öppenvårdsverksamheter. De överväger också införande av någon slags certifiering av olika HVB-verksamheter.

SKTF vill betona att ställa behörighetskrav medför att dessa måste kopplas samman med möjligheter att arbeta professionellt, därför föreslår vi att det införs ett system eller ordning som ger den anställde möjlighet att säga ifrån när det professionella ansvaret inte kan tas, skälen kan vara resursbrist, kompetensbrist, tidsbrist eller brist på stöd. Vid dessa situationer ska det finnas en rättighet och en skyldighet att anmäla detta, förändringarna i Lex Sarah som kommer att inkludera hela den sociala verksamheten och som ska träda ikraft den 1 juli i år, täcker inte den egna arbetssituationen på ett tydligt sätt.

Oklara verksamheter

Samhällsvården har över tid styrts av värderingar, trender och attityder, det har påverkat synen på de kommunala insatserna. Vi har sett att antalet placeringar på familjehem har minskat under en längre period, men vi har också sett att på senare tid har antalet placeringar på institutioner ökat. HVB har blivit ett samlingsbegrepp för institutionsvården och många familjehem har också omvandlats till HVB, troligtvis kan detta ses som ett behov och ett led i en ökad professionalisering. Kommunernas behov av flexibla och kanske billigare lösningar har åstadkommit flera olika varianter kring utformandet av samhällsvården som gör det svårt att definiera dem som familjehem och/eller HVB. Flera av dessa verksamheter är helt klart ett heltidsengagemang där ingen annan anställning är möjlig.

SKTF har stött på familjehem som sökt fackligt stöd och som arbetar enligt särskilda behandlingsmodeller, där familjen i kontrakt är bundna dygnet runt, där kontinuerlig handledning och utbildning pågår och är obligatorisk, men där ingen anställning erbjuds. Ofta är dessa familjehem knutna till ett större företag. Upprättelseutredningen har uppmärksammat dessa förstärkta familjehem eller privat konsulentstödd familjehemsverksamhet som de också kallas, utredningen och även Barnskyddsutredningen föreslår att även dessa ska utgöra tillståndspliktig verksamhet. SKTF anser att det vid dessa situationer råder ett anställningsförhållande och att det därför bör kunna tecknas kollektivavtal för de berörda, Avsaknad av kollektivavtal medför många förluster som brist på anställningstrygghet, att stå utanför den arbetsrättsliga regleringen, svårigheter med rätten till arbetslöshetsförsäkring inga pensionsavsättningar görs från någon arbetsgivare eftersom det inte formellt finns någon. Detta är några exempel.

Skillnad privat - offentlig

Den statliga tillsyn över HVB verksamhet har förändrats och skärpts, det är viktiga steg mot en seriös behandlingsmarknad. Socialstyrelsen har nu det samlade tillsynsansvaret och tillsynsbesöken har ökat inom HVB. För att starta ett HVB-hem finns också vissa form- och utbildningskrav.

Allt detta gäller privata HVB-hem men inte de som är offentligt drivna. Varför denna skillnad? De offentligt drivna verksamheterna finns ju inom den kommunala organisationen och är en del av kommunens kvalitetsarbete och internkontrollsystem. Kommunen har ett ansvar för alla sina verksamhetsdelar genom att se till att verksamheterna har rutiner och uppfyller alla krav på en god och säker vård och behandling. SKTF ser dock nödvändigheten med att ställa samma krav på offentliga som privata HVB-verksamheter.

När vi säger samma krav menar vi att även HVB-verksamhet som är offentligt driven ska stå under samma tillsyn som privata, verksamheten ska också omfattas av krav på utbildning och kompetens. Personal inom offentligt driven HVB-verksamhet ska vara anställningsbara även vid byte av huvudman.

Till sist

Sammanfattningsvis menar SKTF att det behövs ett gemensamt samhälleligt ansvar att se till och verka för en god socialvård och en god och seriös samhällsvård. Genom att ge personalen trygghet och goda villkor förbättras dessa möjligheter. Behandlingsbranschen får inte styras av ekonomiska kortsiktiga vinster, kompetensen och förutsättningar att erbjuda vård och behandling på en hög och kvalitativ nivå ska styra när en verksamhet tar på sig nya uppdrag.

Tydliga behörighetskrav och utbildningskrav kombinerat med en rättighet att säga ifrån när det professionella ansvaret inte är möjlig att upprätthålla kommer att påskynda ett kvalitetsarbete. Möjligheten att utveckla metoder och följa aktuell forskning behövs för att personalen och verksamheten ska kunna svara mot behoven och bidra till de bästa resultaten.

Det finns behov av att uppmärksamma diffusa verksamheter som hamnar på sidan om tillsynskrav och anställningskrav. Jämställ privat och offentlig HVB verksamhet beträffande tillsyn och behörighetskrav. För att nå en god samhällsvård behövs både privata och offentliga aktörer och det behövs samverkan mellan olika huvudmän.

Samhållsvård behövs men den ska aldrig svika.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/33999

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Så klart ska det vara samma tillsyns och anställningskrav på all skattefinansierad verksamhet. Hum vid närmare eftertanken borde det även gälla privatfinansierad verksamhet, i alla fall om det ska vara någon auktoriserad verksamhet.

Passar på att samtidigt slå ett slag för att det självklart även bör vara automatisk meddelarfrihet i den skattefinansierade verksamhet som drivs i privat regi. På samma sätt som det idag automatiskt är i den som drivs i kommunal, landstings eller statlig regi. Verkligen än mer viktigt i verksamheter som de vi här talar om, där vårdtagarna själva kan ha små eller inga reela möjligheter att själva påpeka missförhållanden.

Permalänk | Anmäl #1 Åsa Carlsson, 2011-03-13, 19:15

Yvonne Ahlström och SKTF borde kalla sig något annat än fackförening. Det är svårt att tänka sig något mer motbjudande än att privata intressen ska kunna göra bussines på de fattigaste och mest utsatta barnen. Skäms SKTF! Förväntar mig att förbundets medlemmar ryter till mot ovanstående artikel.

Permalänk | Anmäl #2 Bosse Johansson, 2011-03-13, 22:47

Det borde vara förbjudet att ha privata aktörer när det gäller utsatta barn och det borde vara basic för en fackförening SKTF att ställa sig bakom detta!
Avgå! Vad vi behöver är fackliga förtroendevalda som ställer sig bakom socialarbetare och ser till att de har redskap att jobba med. I dessa redskap ingår bl a ett starkt fack som slåss för att det finns tillräckligt med personal, arbetsmiljön är god mm.
Att svamla om att vi ska ha privata aktörer på behandlingsmarknaden.
Jag skäms! Jag trodde i min enfald att SKTF hade bättre koll på verkligenheten.

Permalänk | Anmäl #3 Emma Kristensson, 2011-03-15, 22:19

Jag håller med dig där Bosse. Skäms SKTF!

Permalänk | Anmäl #4 Emily Svensson, 2011-07-16, 06:19