Vinst en viktig drivkraft för utveckling

I socialdemokraternas kriskommission talas engagerat om höjd kvalitet i vården och skolan. Samtidigt föreslås att vinstuttagen ska lagbegränsas eftersom "Skattepengar som används till att finansiera välfärden ska stanna i välfärdsverksamheten".

Inom nästan alla andra områden av ekonomin betraktas vinsten som en viktig drivkraft för att utveckla verksamhetens kvalitet. Varför skulle det vara helt annorlunda inom välfärdssektorn? Det är nu dags att säga ifrån i vinstdebatten och konstatera att motståndet mot vinst i välfärdssektorn grundar sig på den felaktiga föreställningen att vinst och kvalitet står i motsatsförhållande till varandra. I själva verket kan det vara precis tvärtom. Det är bara genom att satsa på tjänsteutveckling och tillhandahålla hög kvalitet som uthållig vinst kan uppnås. Ett vinstförbud eller en restriktiv vinstreglering riskerar däremot att leda till ointresse för tjänsteutveckling och innovation, sämre valfrihet och långsiktigt även till sämre kvalitet.

Vid första anblick kan det tyckas rimligt att förbjuda så kallade "övervinster" (som överstiger en normal riskjusterad kapitalavkastning). Men problemet är inte den höga vinsten i sig - som ju kan bero på att företaget är exceptionellt effektivt eller innovativt - utan risken för att lönsamheten ligger i utnyttjandet av dåligt fungerande ersättningssystem, beror på bristande konkurrens eller i värsta fall har med korruption att göra. Sådana problem bör angripas direkt med smartare upphandlingar och ersättningssystem, noggrann kvalitetskontroll och transparenta affärsprocesser. Det kan finnas situationer där det är mest effektivt att en kommun eller ett landsting producerar en välfärdstjänst med egen personal och en förutsättning för att konkurrensutsätta sådana tjänster bör vara att system för ersättning och kvalitetskontroll av externa utförare är tillräckligt utvecklade .

Idag publicerar Svenskt Näringsliv en skrift som ingående beskriver hur fyra framgångsrika företag i välfärdssektorn - Kunskapsskolan och Internationella Engelska Skolan inom skolan och Praktikertjänst och Capio inom vården - konkret organiserar och styr sina verksamheter för att både leverera hög kvalitet och vinst. De fyra företagsexemplen analyseras också i ett bredare sammanhang utifrån forskningen om hur värde skapas i den expanderande tjänsteekonomin.

Var och en av dessa företag har utvecklat sitt eget koncept. Dessa måste kunna kombinera tjänsteutveckling, kundfokusering, positiva drivkrafter för personalen och kostnadseffektivitet, annars uppnår de varken kvalitet eller vinst. Här kan nämnas t ex Praktikertjänst, där entreprenörskapet hos den läkare som startar en vårdcentral kombineras med koncernens stordriftsfördelar vad gäller att tillhandahålla kapital, administrativ support och kvalitetsledningssystem. Kunskapsskolan tillhandahåller centralt IT-baserade läromedel som minskar lärarnas behov av förberedelsetid och ökar deras tid med elev samtidigt som storleken på elevgrupperna anpassas till lektionernas innehåll. Båda företagen exemplifierar innovativ tjänsteutveckling och verkar inom kundvalssystem, där patienten och eleven/föräldern väljer utförare.

Kundnöjdheten är högre både hos Praktikertjänsts vårdcentraler och Kunskapsskolans skolor än för offentligt drivna skolor och vårdcentraler enligt Svenskt Kvalitetsindex mätning respektive Sveriges Kommuners och Landstings övergripande nöjdhetsfrågor om skolan.

Det finns goda exempel på enskilda offentlig utförare i vård och skola som tjänsteutvecklar, är innovativa och håller hög kvalitet. Det finns dock en helt avgörande skillnad mellan offentliga verksamheter och företag som har vinstsyfte. I dynamiken att sträva efter vinst ligger att expandera verksamheten. Innovativa koncept utvecklas och sprids vidare till nya enheter och till fler patienter och elever.

Om företagen inte får ta ut ersättning för den risk som tjänsteutveckling och innovation är förknippad med riskeras att utvecklingen stannar av och att expansionen upphör. Det vore därför en förlust för Sverige att införa en vinstreglering inom välfärdstjänsterna, t ex som nämnts liknande den för de kommunala bostadsbolagen. Om det går att göra högre vinster inom andra sektorer är risken stor att entreprenörskapet och nytänkandet flyttas till dessa marknader så att innovativa, framgångsrika tjänster inte kommer nya brukare av välfärdstjänsterna till del. Om förslaget om lagbegränsning av vinstuttag genomförs är det också sannolikt att de företag där ägarna ställer krav på vinst successivt kommer att avveckla sina verksamheter med sämre valfrihet och kvalitetsförluster som följd.

Den största samhällsekonomiska förlusten av att reglera vinsterna inom vård, skola och omsorg handlar dock sannolikt om att utvecklingen mot en konkurrenskraftig tjänstesektor, med företag som är ledande på att utveckla innovativa koncept, bryts. I stället för att som i traditionell varutillverkning söka skapa värde för kunden genom bättre egenskaper eller prestanda hos levererade produkter, handlar tjänsteföretagandet om att utveckla nya tjänster och skapa innovationer tillsammans med kunden så att värde samskapas på nya och mera effektiva sätt. Värdet bestäms således inte i första hand av verksamhetens resurser. I stället handlar det om hur resurser används, vad produkter och tjänster gör för sina kunder.

I de fyra företagen kombineras resurser på nya och smarta sätt på central och lokal nivå inom ramen för ett gemensamt och sammanhållet styr- och uppföljningssystem med väldefinierade lednings- och arbetsprocesser. Systematisk och kontinuerlig uppföljning, en stark betoning av medarbetarnas motivation och ansvar, tillvaratagande av förbättringsidéer från ledare, medarbetare och kunder, systematisk spridning av nya arbetssätt samt ett vinstintresse som sätter fokus på goda resultat kännetecknar utvecklingen i moderna och konkurrenskraftiga tjänsteföretag som de fyra beskrivna.

Verksamheter med sådana egenskaper skapas inte över en natt. Att kunna erbjuda tjänster med hög kvalitet har vid sidan av vinstsyftet varit en viktig drivkraft vid uppbyggnaden av tjänsteföretag inom den svenska välfärdssektorn. Kravet på vinst bidrar både till att verksamheten bedrivs effektivt och till att framgångsrika innovationer successivt sprids till allt fler brukare av välfärdstjänsterna. Förstör inte möjligheterna för tjänsteföretagande inom välfärdssektorn genom ogenomtänkta vinstregleringar! Förlorare på sådana åtgärder blir patienter och elever!

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/33970

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Naturligtvis måste även t ex polisen och försvaret privatiseras. Det finns ju ingen anledning att ha ett statligt försvar eller polis, när det idag finns både privata legoarméer och privata bevakningsbolag.

Permalänk | Anmäl #1 Allfons Mållgan, 2011-03-11, 15:44

Friskolornas vinster är inte bundna till undervisningens kvalitet, utan till förmågan att hålla kostnader nere. Det gynnar varken lärare eller elever, utan människor med helt andra motiv och prioriteringar.

Permalänk | Anmäl #2 Peter Illi, 2011-03-11, 18:14

Det är intressant att notera att USA som är förebilden Nr 1 för de som vill att vinsten ska vara ledstjärnan i vård, skola och omsorg skulle ingen komma på tanken att skattefinansiera privata företag.
Där och på en del andra håll bla Irland och Holland har man ett försäkringssystem.Irland har tex ett sjukvårdssytem för offentliga patienter och ett för privata. Äldre människor kompenseras för att annars skulle deras riskpremier bli allt för höga.
Privat välfärd kan inte drivas med skattesedeln den måste drivas med försäkringar. Då tvingas företagen leverera vad kunderna önskar.
De offentliga skall ta hand om de som inte klarar att betala. Skattemedlen måste vikas för de svagaste i samhället och skatterna skall fortsatt vara höga.

Permalänk | Anmäl #3 Johan E Karlsson, 2011-03-11, 22:54

Att låta en marknad styra välfärden behöver det inte spekuleras om vad det får för konsekvenser. Låt USA vara exemplet....vill vi ha samma "kvalité och innovation"? Jag säger nej tack.

Permalänk | Anmäl #4 Mark Wallström, 2011-03-12, 16:33

Problemet är att offentliga pengar betalar de privata skolorna.
Detta är givetvis ett vinstkort för skolorna i den mening att de inte behöver leverera resultat.

Det finns internationell forskning som visar att privata skolor är generösare med betygen om det finns en ekonomisk vinst med det.

Privat skola = privat finansiering = sanningen kommer fram.

Permalänk | Anmäl #5 Fredric Nomael, 2011-03-13, 12:08

Vinstuttagen är kortsiktigt ensidiga på friskolorna. Lärarna borde få vara med och vinstdela, men istället bidrar man till läraryrkets fortsatta förfall. Nyutexaminerade lärare är i klar majoritet att få anställning på friskolorna. De är billiga och jobbar stenhårt under sina inledande år i förhoppning om en god löneutveckling, som tyvärr är en hägring. Rutinerade lärare (kvalitet) med högre löneanspråk kan glömma att få jobb där, ett problem som finns även inom den kommunala delen. Priset samhället betalar för detta syns först på decenniers sikt då landets konkurrenskraft har förfallit till oanvändbara nivåer. Här har friskolorna chansen att visa för kommunerna hur lärarkåren kan räddas. Men det är bråttom att göra lärarjobbet attraktivt.

Permalänk | Anmäl #6 pekka karvonen, 2011-03-13, 12:07

Dessvärre har skribenterna faktiskt fel. Vinster och pengar är en dålig drivkraft. De flesta människor drivs av andra faktorer än just pengar. Pengar kan ge viss motivation, fast det finns en övre gräns för detta, som dessutom inte är speciellt hög. Faktum är att pengar som prestationsfaktor kan ge rakt motsatt effekt än vad som är allmänt vedertaget.

Entreprenörer motiveras sällan av att se högen med pengar växa. Drivkraften och motivationen handlar om skapandet och den egna kreativiteten kring skapandet.

Att använda vinster, avkastning och bonus som motivationsfaktor är även starkt beroendeframkallande, och man förväntar sig hela tiden att det ska bli mer än förra gången. Får man inte det slår det hårt och besvikelsen blir stor. Vi har ex viss bonus utifrån företagets vinst på mitt jobb, där ner man det tydligt. Ena året blir det kanske 15 000 kr i bonus, året därpå blir det 10 000 kr. Blir man glad för det 10 000 kr extra? Nej, man jämför med förra året och blir istället besviken på att det blev lägre.

Permalänk | Anmäl #7 Michael Rydén, 2011-11-18, 17:43

Sen är givetvis ingen av skribenterna trovärdiga, då de faktiskt representerar den privata marknaden och har en politisk agenda bakom hela texten, nämligen att deras uppdragsgivare (näringslivet) ska få ha möjligheten att göra vinst på skattepengar. För det är lukrativt, och lättjänta pengar. Att Svenskt Näringsliv skulle skriva en artikel där man är kritisk till att privata marknaden sköter välfärden är lika troligt som att George Bush skulle bli kommunist.

Permalänk | Anmäl #8 Michael Rydén, 2011-11-18, 17:52