Stort utrymme för mer konkurrens i välfärdssektorn

Vilka drivkrafter kan man skönja då politiker tar beslut om att konkurrensutsätta vissa delar av den kommunala eller landstingkommunala verksamheten? Rör det sig om att man vill effektivisera verksamheten och frigöra resurser till annat? Eller är det så att man vill öka den egna produktionens kostnadsmedvetande och som ett led i detta vill man skaffa sig en referensbild? Kan det vara så att man vill stimulera innovation och verksamhetsutveckling eller tar man sitt beslut övertygad om att konkurrensutsättning leder till företagsutveckling och nyetablering? Önskar man en mångfald av företag på orten eller vill man öka valmöjligheterna för kommuninnevånarna och de anställda?

Oavsett vilka drivkrafter som ligger bakom politikernas ställningstaganden har vi under senare år sett hur andelen av de kommunala och landstingskommunala verksamheterna som utförs av privata aktörer har ökat - om än i en långsam takt. Även om utvecklingen under de senaste åren går mot mer av konkurrensutsättning så visar SCB:s senaste statistik (2009) att kommunerna fortfarande bedriver 86,7 procent av sin verksamhet i egen regi. Inom landstingen bedrivs hela 91 procent av verksamheten i egen regi.

Det finns stora skillnader mellan kommunerna respektive landstingen med avseende på hur stor del av deras verksamhet som upphandlas av privata leverantörer. I Täby upphandlas nära hälften av kommunens verksamhet av privata företag och organisationer. I Fagersta kommun däremot upphandlas mindre än en procent av den kommunala verksamheten.

I Stockholms läns landsting upphandlas 19 procent av verksamheten medan Dalarnas län ligger i botten med sina 1,9 procent. Det finns alltså fortfarande ett stort utrymme för att konkurrensutsätta mer av såväl den kommunala som den landstingskommunala verksamheten.

Vård- och omsorgsmarknaden är mångsidig och består av såväl etablerade som unga företag men även av företag på väg in på marknaden. Företagen på denna marknad levererar sina tjänster till såväl kommuner som landsting.

I många fall är det över huvud taget inte kontroversiellt att privata företag anlitas för att exempelvis korta långa operationsköer, driva äldreboenden eller leverera service och omsorg till äldre. I andra fall diskuteras det däremot livligt om privata företag över huvud taget skall släppas in på vård- och omsorgsmarknaden.

Att privata vård- och omsorgsföretag får en möjlighet att leverera tjänster har visat sig inte bara leda till innovationer och förnyelse av den offentliga verksamheten utan också till en högre livskvalitet för patienter och brukare. En annan viktig aspekt är att personal som tidigare varit hänvisade till ett arbete inom offentlig sektor numera fått fler arbetsgivare att välja. Till detta kommer alla de kvinnor som tagit beslut om att starta eget företag för att bli leverantörer till offentlig sektor. Att offentlig sektor anlitar privata utförare är således viktigt för enskilda individer men minst lika viktigt är det att peka på den samhällsekonomiska aspekten. Den förnyelse som sker i den offentliga produktionen när privata företag agerar som utförare höjer produktiviteten i offentlig sektor vilket är avgörande för samhället i stort.

Våra politiker ställs idag inför stora utmaningar när man skall planera för den vård- och omsorg som kommer att behövas för den växande gruppen äldre. I sin strategi för framtiden är det viktigt att ha med offentlig upphandling och valfrihetssystem som tänkbara lösningar. LOU och LOV skall ses som strategiskt viktiga verktyg för att lösa de framtida behoven. Det är dock synnerligen viktigt att de används på rätt sätt så att vi får se mer av affärsmässighet i de framtida upphandlingarna.

Det talas i dag om att det är svårt med offentlig upphandling och att det är LOU det är fel på och att regelverket därför måste ändras. Svenskt Näringsliv delar inte den uppfattningen. Vi anser att LOU är en bra lagstiftning. Givetvis är det angeläget med förenklingar men vi menar att mycket går att göra inom ramen för det regelverk vi har.

En utgångspunkt för att en upphandling skall kunna göras affärsmässigt är att den föregås av en grundlig omvärldsanalys. På motsvarande sätt menar vi att kontinuerlig uppföljning och kvalitetsmätningar är nyckelfaktorer för effektiva upphandlingar. Strukturerade uppföljningar av ingångna avtal bidrar till att upprätthålla en hög kvalitet på de tjänster som levereras. Sannolikt är det så att avsevärda besparingar skulle kunna göras om för- och efterarbetet prioriterades i högre grad.

Leverantörer har vittnat om att de ibland upplever att upphandlingarna av vård- och omsorg är väl styrande. Det förefaller ibland som om beställaren vill ha ett renodlat bemanningsföretag och inte prioriterar förbättring av verksamheten. Om leverantören inte ges möjlighet att utveckla verksamheten kan det leda till att leverantörer avstår från att lämna anbud.

I syfte att förenkla offentlig upphandling och öka konkurrensen har vi följande förslag till beställare av vård- och omsorgstjänster:

• Ställ endast krav som går att kontrollera.
• Ställ inte krav på företagshistorik utan ställ krav på att den som skall ansvara för utförandet av tjänsten har tillräcklig yrkesskicklighet.
• Använd möjligheten att låta leverantören uppfylla vissa krav först då kontraktet tilldelas
  Använd anbudsformulär.
• Analysera hur uppföljningen skall genomföras och avsätt tillräckliga resurser.

Birgitta Laurent (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/33968

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det jag vet om hur många privata företagare tänker inom denna näring gör att jag inte vill lägga mina vårdbehov i deras händer.
Och absolut inte i tex psykiatri.

Permalänk | Anmäl #1 Bo Grahn, 2011-03-11, 17:07

Vi som jobbar i privatiserade eller bolagiserade verksamheter vet betydligt bättre än artikelförfattaren. Det vet även kunderna och det vet också den som betalat en elräkning på senare tid. Birgitta Laurent är bara en i raden av nyliberala fundamentalister här på Newsmill.

Permalänk | Anmäl #2 Bosse Johansson, 2011-03-11, 23:06

Andra kriterier som en upphandlande kommun bör ha är:

Andelen utbildad personal
Andelen utbildad personal per personalkategori tex. undersköterska, sjuksköterska
Det totala antalet anställda

Om man ser till att dessa tal är höga så får man en god vård. Det som nu händer är att någon utan utbildning anses lika bra eller att ett färre antal anställda gör ett lika bra eller bättre jobb. Erfarenheten visar att det är via sådana val av personal som de privata gör sina vinster.

Om man har en normal lön så hamnar man ju - eller ens mamma - inom den offentligt finansierade äldrevården förr eller senare. Då får man lära sig skillnaden mellan lite, obehörig personal och mera, behörig personal.

Faktum är att äldrevården i Sverige håller hög kvalitet idag. Enhetschefer har en speciellt utvecklad och anpassad utbildning för äldreomsorg, det finns många flera undersköterskor, vilket ökat den professionella attityden och kulturen i verksamheten.

Det är tråkigt att se svenska folket gång på gång bli bortfintade av Svenskt Näringsliv. Högerelitens valfrihetsparoll döljer en mörk sanning.

Permalänk | Anmäl #3 Doktor Eleph@nt, 2011-03-12, 09:34

Vad bra att Birgitta är tvärsäker på att verksamheten nu utförs bättre.

Men ännu bättre skulle det vara om hon också kunde belägga detta med statistik, markandsundersökningar, doktorsavhandlingar... något substantiellt som bekräftar bilden liksom.

Annars är det ju bara en åsikt, illa maskerad som fakta.

Permalänk | Anmäl #4 Carl-Olof Hillerdal, 2011-03-12, 13:49

Carl-Olof Hillerdal!

Läs de senaste dagarnas SVD (näringslivssidorna). Där visar man mycket utförligt att den privat utförda vården utbildningen lönar sig mycket bra, samtidigt som man snarast levererar en bättre "produkt". Den av politiker/administratörer bedrivna produktionen måste vara ytterst improduktiv för att ge utrymme för denna typ av vinster.

Att sedan de glada gossarna på Svd helt lägger tonvikten vid att det är slemma riskkapitalister (usch fy) som smiter iväg med rovet till utlandet (usch fy) är ju Svd:s bekymmer. Att man genom det privata utbudet faktiskt sparar pengar, som kan användas för ytterligare service (eller skattesänkningar) är en överkurs som Sveriges ledande marknadsliberala tidning inte har sett. Puh!

Gösta Oscarsson
Stockholm/Kivik

Permalänk | Anmäl #5 gösta oscarsson, 2011-03-12, 17:46

Efter 40 år som sjuksköterska inom svensk sjukvård såväl hos offentlig som privat arbetsgivare,kan man lungt påstå att jag sitter inne med en oehörd kunskap och kompetens.Det är aldrig,aldrig någon sjukvårdspolitiker som frågar oss till råds.Nej ta era vansinniga beslut som vanligt över våra huvuden.Sjukvårdspolitiker behöver aldrig ta konsekvenser av sina ofta helt vansinniga ideeer ofta hämta från kostnadseffektiv processindustrin.Den sjuka patienten(fr eng.patience=tålamod) och sjukhusmiljön kan aldrig liknas vid något annat i samhället.Processindustri,då tänker jag osökt på bilindustrin.Bilar känner ingen ångest,smärta ensamhet, förvirring(gamla bilar)Det finns ingen gång människan oavsett yrke,titel blir så liten som när man blir sjuk.Sjukvården behöver granskas,speciellt den offentliga.De privata fick försöka leva upp till kravhandboken när vårdvalet infördes.De som inte är seriösa sållas snart bort,andra försvinner för att patienterna listar sig där professionellt,kompetens och värdigt bemötande av alla åldrar råder.Någon mer underbetald än en syrra finns inte, Detta i proportion till ansvar. Det får inte bli fel.Läkare som tjänar dubbelt som en sjuksköterska har rätt att vara lata förvirrade snåla och hur otrevliga mot sina servitriser som helst.Det har funnit pärlor under alla dessa år, men de är räknade på ena handens fingrar.Skrota SKL och låt pengarna gå in i vården.

Permalänk | Anmäl #6 Agneta Berglöw, 2011-03-12, 19:07

Inte fullt så påläst som övriga, men själv patient som gärna skulle se fler valmöjligheter. Tänker på min mormor där vi ine ville klaga när hon låg på långvården, av oro för att det skulle drabba henne negativt. Hade varit skönt att kunnat få flytta henne.

Förutsättningar för skattefinansierad vård i privat regi:
- Meddelandefrihet! måste ju självklart vara inskrivet
- Målstyrning som ser till patienter, anställda och skattebetalare - i balans!
- Transparens när det gäller skattepengarna och hur de sedan kommer de tre intressenterna till godo.

Har själv en kronisk sjukdom där jag gärna skulle vända mig till en annan vårdgivare än landstinget. Om det fanns någon. Men har samtidigt också en hel del bra erfarenheter från landstingsvård!

Permalänk | Anmäl #7 Åsa Carlsson, 2011-03-13, 10:06