Integration eller assimilation?

Johan Fohlström om Integration eller assimilation?

Liberaler som kritiserar mångkulturalismen låter antiliberala

Publicerad: 2011-03-02 11:03, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11

Per Bauhn, professor vid Linnéuniversitetet, skriver att aktörperspektiv som legat till grund för västerländska demokratitankar har blivit överskuggat av ett mottagarperspektiv till följd av den politik som han kallar mångkulturalism. Politiseringen av mångkultur (se mångkulturalism) anser Per Bauhn ha lett till att normer inom illiberala kulturer bejakas genom "särlagstifting" till följd av att liberala värderingar åsidosätts. Jag frågar mig om mångkulturalism verkligen är lika med ett bejakande av illiberala värderingar?

377 millningar
8 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Studerande vid Uppsala universitet.

Innan historien om mångkultur i samhället fanns en historia om den homogena nationalstaten. Genom moderniseringen i Sverige började sk homogeniseringsprocesser där ursprungsminoriteter marginaliserades och förföljdes av majoritetskulturens normerande synsätt på vad som utgjorde en svensk. Det svenska skulle anammas och språk som samiska eller något av de andra fem minoritetsspråken sågs som omoderna. Ett exempel är hur samerna blev påtvingade det svenska språket i vilken den språkliga skillnaden mellan olika samer ignorerades.

Till följd av en ökad internationalisering efter det andra världskriget började Sverige och andra samhällen implementera lagstiftning om minoritetsrättigheter. Den homogena nationalstaten började transformeras till en mångkulturell stat.

Till följd av en ökad globalisering har migrationsströmmar till och från öst, väst, nord och syd bannat väg för att den tidigare "homogena" nationalstaten ersatts av mångkulturella samhällen. Den rumsliga tillhörighet för kulturer/representationer kan inte på samma sätt appliceras till en specifik plats utan finns hela tiden i olika samhällen. Att den rumsliga tillhörigheten förändrats har satt sin prägel på samhällen i meningen att människor i och inom olika kulturer interagerar med varandra i ökad utsträckning.

I det rum som tidigare ansågs homogent, där s.k svensk kultur var normen existerar idag istället en mångfald av heterogena kulturer med olika uppfattningar mellan men även inom den egna representationen. Det är alltså inte bara en mångfald av kulturer, utan även en mångfald inom kulturen. Jag ska inte dra ut för mycket på bakgrunden, men det är viktigt att påpeka hur tidigare normerande diskurser om vad som utgör det korrekta idag börjar och behöver ifrågasättas.

Det handlar inte om att liberala värderingar hotas utan om ett ifrågasättande av våra egna normer kring hur vi uppfattar vår livsvärld. Självklart finns uttryck likt hedersrelaterat våld som samhället måste arbeta mot och det är vi nog alla överens om hur förkastligt det är.

I domen om mannen som inte ville skaka hand med hänsyn till sin religiösa tro (som är offentlig handling) står att när kvinnan "sträckte fram sin arm mot honom la han sin ena hand på bröstet och nickade lätt." Att "skaka hand" med det motsatta könet undviks av vissa kvinnor och män i samhället i enlighet med deras religiösa övertygelse. Att lägga sin hand på bröstet och nicka är inte tänkt att fungera kränkande som kvinnan i domen uttryckt det utan är ett bemötande som är tänkt att ge respekt och vördnad åt den som bemöts. På vilket sätt strider det mot mänskliga rättigheter? Ska ett liberalt samhälle förneka vissa personer att bemöta andra genom att lägga handen på bröstet?

Jag tycker att det genom handskakningsmålet tydligt bevisas att det finns olika uppfattningar i ett mångkulturellt samhälle och normerande uppfattningar om exempelvis bemötande sannerligen behöver problematiseras till följd av alternativa uppfattningar.

Per Bauhn säger att skillnader mellan kulturer endast ökar konflikter och misstänksamhet i samhället. Jag menar istället att representationer (se kulturer) egentligen är för olika inom sig för att säga att de också ska stå mot varandra. Representationer skapas och blir avvikande genom en dominerande norm som aldrig problematiseras. Den misstänksamhet och konflikt i samhället som Per Bauhn nämner kan istället enkelt uttryckt överbryggas genom att vi ser till samhällets normativa uppfattningar och problematiserar dessa. Det finns inte längre, och har egentligen aldrig funnits en sanning som styr vårt handlande.

Det är en väldigt stor förenkling att sätta liberala värden i kontrast till mångkulturalism. Ett bejakande av mångkultur, som Per Bauhn verkar vara för, leder till att politik måste blandas in. För hur länge kan en normerande liberal politik marginalisera andra uttryck innan liberalismen själv blir illiberal. Lyckligtvis finns möjligheten att i dagens samhälle kritisera den tidigare sk "homogena" nationens uppfattning om vad som är en korrekt uttryck och norm. Det är en utveckling som vi inte "kan klara oss utan".

Johan Fohlström (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/33585

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Johan Fohlström skrev:
-
"Självklart finns uttryck likt hedersrelaterat våld som samhället måste arbeta mot och det är vi nog alla överens om hur förkastligt det är."
-
Jag tror att du har helt fel. Det här med att arbeta mot hedersrelaterat våld är bara en läpparnas bekännelse i Sverige. Det är ingenting som på allvar sker i praktiken.
-
För kanske ett år sedan gjorde Sveriges Radio ett reportage om en kvinna i Uppsala som ville resa en staty över Fadime Sahindal. En svensk centerpartistisk Uppsalapolitiker, engagerad i svenska kyrkan, var absolut emot statyn. Och varför? Jo, den kunde ju provocera och såra en massa kurdiska mäns och pojkars känslor. Inte kan vi minnas Fadime Sahindal om detta sårar män med rötter i Kurdistan!
-
Jag har sett filmen "Sämre än djur", och den gjorde mig alldeles rasande över svenska myndigheters flathet inför hedersvåld. En homosexuell muslimsk man dödshotades av hela sin stora släkt i Malmö. Allt myndigheterna kunde erbjuda honom var ett skyddat boende, där han måste gömma sig hela tiden. Så kunde han inte leva, men så fort han gick ut upptäcktes han av någon av släkten. Det hela slutade med att han jagades ut ur Malmö, och de svenska myndigheterna gjorde ingenting.
-
Minst var tionde tonårsflicka i Sverige lär leva under hedersrelaterat hot. Väldigt många unga pojkar upplever samma sak. Det handlar huvudsakligen om ungdomar från s.k. hederskulturer. Men de svenska myndigheterna gör just ingenting, mer än att erbjuda de hotade ungdomarna hjälp att leva gömda. Allt medan deras förtryckare lever i full frihet och åtnjuter samhällets alla förmåner.
-
Varför gör svenska myndigheter ingenting? Jo, för det skulle kunna såra och peka ut människor från en annan kultur. Och det är ju synd om dem, eftersom de är en utsatt minoritet i Sverige. Stackars dem. Det är bäst att vi blundar och vänder ryggen till när de dödshotar eller i värsta fall dödar sina egna barn.

Permalänk | Anmäl #2 Ann sidbrant, 2011-03-02, 16:41

Wow, Äntligen en intellektuellt skärpt och utmanande artikel om integration och mångkultur/mångkulturalism på NM.

Mest gillar jag följande mening:
" Representationer skapas och blir avvikande genom en dominerande norm som aldrig problematiseras."

Yep, jag är svensk och känner mig alldeles främmande inför det som en del menar är just svenskt. För mig är Sverige ett land med nyfikna och vakna medborgare bärandes på en stark känsla av solidaritet. Men nu ser vi en alterntiv svensk kultur med växande intolerans och oviljan att förstå och lära. Inte minst är vi mindre nyfikna på världen. Så vad innebär det att vara svensk?

#1 skriver: "Vem bryr sig? Mångkultur = kaos, våld och ekonomsika och sociala kostander. Det för inte något positivt med sig och bör därför undvikas."

Faktum är ju att världen av naturen är mångkulturell och framgångsrika länder är alltid öppna för andra kulturer och influenser utifrån. Varför har Brasilien, Kina och Indien klivit fram som nya ekonomiska stormakter. Jo, därför att med stor öppenhet bejakat och tagit det goda ur sin koloniala historia och mixat med det hemvävda. Eller så har man öppnat upp för nya sätt att göra både affärer och politik.

Däremot har ALLA nationalistiska projekt misslyckats. Inte minst gäller det många diktaturer i världen som endast kan skapa legitimitet genom att vädja till nationalism, och där den dominerande etniska gruppen trycker ner andra grupper.

Etniska konflikter skall alltså istället tolkas som misslyckade försök att skapa en dominerande nationell identitet på andras bekostnad. Alltså, politiska program som (sd)s är alltså det som driver fram etniska konflikter, inte etniciteten i sig.

Detta blir tydligt om man ser världen med öppna ögon. Där det inte finns av staten nationalistiskt sanktionerat förtryck fungerar det i allmänhet alldeles utmärkt. Folk lever sida vid sida.
Där jag bor har jag, en man med kristet ursprung, pratat våld i hemmet med muslimska kvinnor i en pagoda. Och det är alldeles naturligt för alla. Jag har sett detta i flera länder där jag varit, mer än jag sett konflikt.

Permalänk | Anmäl #3 Mister J, 2011-03-02, 18:32

# Mister J

Haha du är inte sann eller så är du kommunist

Har du bott i Kina eller???

Finns väll inga större rasister och nationalister på jorden.

Där gillar man oliktänkande hahaha

Skönt att få sig ett skratt

Permalänk | Anmäl #4 Peter Tornquist, 2011-03-17, 16:46

"Liberaler" som vurmar för fri invandring har inte förstått äganderätten och hur central äganderätten är för liberalismen. Obildade människor helt enkelt.

Permalänk | Anmäl #5 Martin A, 2011-03-17, 18:47

Egentligen...
har jag aldrig förstått ordet "mångkulturalism". Numera förefaller det mig mer vara ett skällsord än en beteckning på en specifik politisk hållning.

Varför använder ingen längre begreppet "pluralism"?

Permalänk | Anmäl #6 Gunnel Gomér, 2011-03-17, 20:48

M J skrev:
"Däremot har ALLA nationalistiska projekt misslyckats. "

Jepp, de blir rätt kortvariga. Får jag ställa frågan om nationalism kontra patriotism? Det är rätt stor skillnad mellan dessa begrepp. Nationalism arbetar för homogen (en)faldighet, patriotism för (mång)faldig enighet.

1969 i Woodstock ställde fallskärmssoldaten Hendrix till begreppen för oss. Visst gör han här en patriotisk handling?

http://www.youtube.com/watch?v=tD0HcYSH804&feature=related

Permalänk | Anmäl #8 Gunnel Gomér, 2011-03-17, 22:47

Tack för en artikel som med önskvärd tydlighet visar hur liberalismen kört i diket, det som lätt händer när man kör med (ideologiska) skygglappar.

Ingen vettig människa kan vara liberal om det innebär att man ska vara tolerant mot barbariska stenålderskulturer som var fallet med mannen som vägrade ta en kvinna i hand.

Den tid när liberaler stred för demokrati och mänskliga rättigheter är länge sedan förbi. Idag kryper man för våld, hat och intolerans.

Permalänk | Anmäl #10 Bo T, 2011-03-18, 08:51

#10: "Tack för en artikel som med önskvärd tydlighet visar hur liberalismen kört i diket, det som lätt händer när man kör med (ideologiska) skygglappar."

Det du och artikelförfattaren fått om bakfoten är vad liberalism är. Det är INTE liberalt att erbjuda skattefinansierad välfärd till människor som inte bidragit till denna. Och det är där problemet ligger, inte hos invandringen i sig.

Hade vi ett system där alla behandlades lika (liberalism) så skulle folk helt enkelt inte komma hit, eftersom det inte hade funnits något att hämta om man själv inte bidrar till samhället.

Mångkultur går inte att koppla till eller från liberalism, då liberalism bara innebär att var och en tar ansvar för sina handlingar och i största möjliga mån bestämmer över sitt eget liv så länge det inte går ut över andra. Sverige är inte ett liberalt land, som bekant. Här har vissa kulturella grupper speciella rättigheter.

Den svenska mångkulturen är antiliberal i sin hela natur och måste därför givetvis kritiseras av liberaler.

Permalänk | Anmäl #11 Manur Huse, 2011-03-18, 14:44