Publicerad: 2011-03-05 08:03, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Flygindustrin påstår att deras bransch och miljörörelsen vill samma sak. Det är inte sant. Miljörörelsen vill att vi människor ska sluta såga av grenen som vi sitter på. Det vill inte flygbranschen eftersom de tjänar pengar på att sälja sågar. Transportsektorns hållbarhet handlar om mer än att ställa om till förnyelsebara bränslen. Ekonomiska styrmedel behövs för att flyget ska förmås utvecklas till att bli ett rationellt transportmedel.
Joakim Pihlstrand-Trulp är molekylärbiolog, gymnasielärare och grön ideolog. Hen är aktiv politiker och kandiderar för närvarande till en av språkrörsposterna för Miljöpartiet de gröna.
Flygindustrin vill i en debattartikel på SvD Brännpunkt 25/2 göra sken av att vi kan ersätta fossila bränslen till flyget genom att utnyttja jordbruksmark. Jag tror inte att flygindustrins företrädare väljer att använda dyrbart medieutrymme för att skämta, men frågan är om de verkligen tror på vad de själva säger?
Till att börja med kan vi konstatera att den åkerareal som finns att tillgå inte tillnärmelsevis räcker för att ersätta fossila bränslen enligt dagens energibehov. Tack vare solen finns det ett stort, men begränsat flöde av energi genom systemet jorden. Det sätter gränser för hur mycket organiskt material som kan skapas för att göra biobränslen, vilket dessutom står i konflikt med produktionen av mat och bevarandet av biologisk mångfald.
Omställningen av energisystemen är viktig, men lösningen på energikrisen handlar mer om konsumtion än produktion. Det handlar om att vi måste hantera energin rationellt. Det innebär resurshushållning och smartare användning av energi istället för ett alltmer omfattande slöseri. Vilka energislag vi än talar om så har vi aldrig obegränsade mängder att tillgå. Det finns också nära samband mellan energiförbrukning, miljöpåverkan och ekonomisk tillväxt. Frågan om transportsektorns förutsättningar handlar därför om mycket mer än att enbart ställa om till förnyelsebara bränslen.
Det går åt en ansenlig mängd energi för att lyfta exempelvis 50 ton till 10 000 meters höjd, liksom för att matcha luftmotståndet vid höga hastigheter. Flyget är energikrävande och påverkar tillräckligt mycket för att räknas, även om exempelvis massbilismen är en större energislukare och miljöbelastare. Något som talar till flygets nackdel är att mycket av utsläppen görs på hög höjd, vilket ger en snabbare och kraftigare klimatpåverkan.
Flygbranschen driver en mycket märklig tes om att "vi räddar miljön genom att människor flyger". Vi har hört det förr, exempelvis när skogsindustrin försöker sig på samma slag av logik med att "vi räddar miljön genom att hugga ned träd". Det bör vara självklart att flyget ska bära sina egna miljökostnader. Trots vad de själva säger så är de inte i närheten av att ta ett sådant ansvar. De är dock inte ensamma och skäliga kostnadsanalyser utifrån miljöpåverkan ska givetvis gälla alla transportslag och samhällsverksamheter.
I sin debattartikel försöker flygindustrins företrädare göra gällande att deras bransch och miljörörelsen vill samma sak. Det är knappast sant. Flygbranschens huvudmål är som för de allra flesta näringsidkare vinstmaximering. Miljörörelsens huvudmål är att vi människor ska leva på ett sätt som inte ödelägger naturen utan istället skapar förutsättningar för ett hållbart samhälle. Det är svårt att se hur de två målen kan vara förenliga.
Vi gröna vill att vi människor ska sluta såga av grenen som vi sitter på. Det vill inte flygbranschen eftersom de tjänar pengar på att sälja sågar. Det här gäller förstås de allra flesta branscher i dagens ekonomiska system. Företagens intresseorganisationer kommer aldrig att uppmana till minskad konsumtion av det som just deras grupp av företag tillhandahåller.
Flygbranschen argumenterar också motsägelsefullt på andra vis. De menar exempelvis att fördyrande skatter är verkningslösa då de inte påverkar resbeteenden. Det låter för bra för att vara sant. Vidare påstår de att ekonomiska styrmedel skulle försvåra en grön omställning eftersom flygbolagen bättre skulle använda pengarna för den typen av investeringar. Om resmängden inte minskas av höjda biljettpriser så minskar inte heller flygbolagens intäkter och de borde i så fall ha lika goda möjligheter till investeringar i miljöförbättrande teknologi. Det är alltså inte skatter, utan argumenten som är slag i luften.
I själva verket är flyget förstås priskänsligt. Det är den verkliga orsaken till att branschföreträdarna gärna argumenterar för att ekonomiska styrmedel inte behövs för just deras verksamhet. Till saken hör att även försiktiga prognoser visar att flygresandet med en normal tillväxttakt kommer att mer än fyrdubblas fram till 2050. Det kommer att innebära en avsevärd ökad miljöbelastning trots alla försök till effektivisering och miljöförbättring som industrin säger sig vilja göra.
När det gäller styrmedel så visar historien att dessa bidrar effektivt till att förändra verksamheter i bättre riktning. Ett klassiskt exempel är bilindustrin som inte ville införa avgasrening under 1970-talet, men tvingades till det av de kaliforniska myndigheterna och teknologin spred sig över världen. På 1980-talet motsatte sig företrädare för vår svenska pappersmassaindustri att framställa pappersmassa utan klor. Klorets starka negativa miljöeffekter visades sedermera i forskning och industrin blev genom nya lagar och politiska uppmaningar tvungen att utveckla bättre teknologi och ställa om.
Naturligtvis vill flygindustrin ha så mycket skattelättnader, subventioner och handlingsfrihet som möjligt. Det är lika bra att vara tydlig med att det för deras del inte handlar om att vara solidarisk med samhället och framtiden, utan om att maximera utfallet av deras vinst. Det de etablerade flygbolagen ondgör sig över mest är dessutom lågprisflyg, som inte skulle ha något att hämta om det inte fanns utrymme för prissänkningar.
För att få flygbranschen att bli lönsam och expanderande, så behöver någon annan stå för det mesta av de verkliga kostnaderna. Det är knappast rättvist. När det gäller spänningen mellan vinst och miljöhänsyn så är bolagen jäviga till förmån för vinsten. Det visar också varför en så kallat fri marknad inte fungerar särskilt bra. Den behöver vara reglerad utifrån vad naturen tål för att kunna fungera på ett sätt som är övervägande positivt för samhällsutvecklingen.
Flygbränsle är idag helt skattebefriat. Ett första steg vore att flygbränsle beläggs med energi- och koldioxidskatt. Det vore i linje med den princip om att förorenaren ska betala som alla politiska partier säger sig stå bakom. Tvärtom vad branschen påstår, så är det precis ekonomiska styrmedel som behövs för att flyget ska förmås utvecklas till att bli ett rationellt transportmedel.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




7 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Tre saker.
Flyget har som enda globala industri mål om att halvera de totala utsläppen inräknat tillväxten fram till 2050 jämfört med 2005. Ett mål som flyget redan under COP15 försökte finna lösningar för att sätta som bindande mål.
Flyget är från och med 2012 en del av handeln med utsläppsrätter i Europa. Flyget betalar då alla sina samhällsekonomiska kostnader.
Flyget och miljörörelsen har samma mål. Sänkta utsläpp så att utmaningen hanteras. Flygindustrin vill fortsatt att samhället skall ha tillgång till de effektiva transporter som bidragit till att utveckla det globala samhället. Frågan är vad artikelförfattaren vill?
J P-T formulerar ett problem, nämligen att flyget orsakar klimatförändringar genom sina utsläpp på hög höjd vilket påstås vara ännu skadligare än utsläpp på låg höjd.
Lägg därtill vetskapen hos de flesta att ökad höjd ger lägre bränsleförbrukning så har vi ett till synes olösligt dilemma.
Ovanpå detta har vi problemet att oljan kommer en dag att ta slut, eller åtminstone bli orimligt dyr.
Artikelförfattaren ondgör sig då över att åkermark skulle användas för framställning av biobränsle.
Antagligen samma åkermark som idag används till att odla etanolgrödor till bilbränsle, under miljörörelsens applåder. Att fattiga svälter pga ökade matpriser gör visst inte så mycket, vi är ju ändå alldeles för många på denna planet…
Verkligheten är att bio-jetbränslen tillverkas i tankar med hjälp av mikroorganismer.
Miljörörelsen har som vi vet svårt för det där med tankar.
Summa sumarum är det svårt att ta artikeln på allvar, man sätter upp egenuppfunna problem och finner naturligvis heller inga lösningar på dem.
I den mån det finns verkliga problem kommer vetenskapsmän och ingenjörer att lösa dem så snart det blir lönsamt. Lönsamhet är nämligen en förutsättning för långsiktig hållbarhet.
Politiska beslut är som erfarenheten från östblocket visar raka motsatsen och leder till ineffektivitet, brist och höga kostnader.
Betalar flyget alla sina samhällsekonomiska kostnader? Nej, inte ens i närheten.
Roligt att du drar till med skrämselkommunistargumentet, Dan. Det är alltid lika underhållande.
Om du läst artikeln lite noggrannare, så ser du mycket riktigt att det står exempelvis "transportsektorn". Visst fokuserar artikeln på flygindustrin, men utgångspunkten är ändå helhetsperspektiv. Det återkommer även flera gånger.
Det jag talar om är att vi människor måste lära oss leva inom ramen för systemvillkoren (och det gäller alltså även den monetära lönsamheten). Dagens samhälle rör sig åt ett helt annat håll. Det är inte svårare än så.
vissa tänker
andra tankar
#2 Dan Åkerman, du skriver "Politiska beslut är som erfarenheten från östblocket visar raka motsatsen och leder till ineffektivitet, brist och höga kostnader".
Ja, så låt oss ta bort alla regleringar och lagar som fattats som politiska beslut. T.ex. kan vi ju ta bort fartbegränsningar på vägarna eller förbudet mot att mörda... eller så kanske sanningen ligger någonstans mitt emellan. Kanske är det så att en del saker behöver regleras? Om man lämnar vissa saker åt "marknaden", eller vad man nu väljer att kalla aktörerna, så kommer det kanske ibland att leda till väldigt oönskade konsekvenser.
Om det är så att regleringar ibland är nödvändigt och önskvärt så kanske det är onödigt att komma dragandes med det väldigt utnötta "erfarenheten från östblocket" o.dyl. och istället diskutera om regleringar behövs i det här specifika fallet. Eller?
Varför inte basera sig på lite fakta? Redogör gärna för de samhällsekonomiska kostnader som inte är hanterade när flyget är inkluderat i EU-ETS.
Joakim, flyget är inga vilda träd utan en del av vårt samhälle.
De träd vi odlat beskärs främst för att de vuxit sig stora eller att de utgör en fara för oss människor, sällan för att trädet behöver det för sin överlevnad.
När vi i flygindustrin utvecklar nya flygplan sågar vi av de grenar som påverkar miljön negativt. Den typen av beskärning krävs i vår trädgård! ;-)
Robert, flyget bör givetvis ha ett rationellt utrymme i vårt samhälle. Det är vad artikeln handlar om.
Det finns inte tid för att låta teknikutveckling och nya flygplan lösa framtiden, förutom att det i sig självt alltid kommer att vara otillräckligt. Det behövs andra lösningar.
Träd är en fin metafor. Flyget är idag, liksom många av de mänskliga verksamheterna, en cancersvulst i livets träd. Turligt nog så finns det medicin. Oturligt nog så lär människan vara för egoistisk, kortsynt och duperad för att använda den.
Det är kanske bara att hälsa samhällskollapsen välkommen? Eller har vi ett val?
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.