Skolans kris beror inte på Björklunds reformer!

Artikelförfattaren bestrider egentligen inte Sommestads tes om skolsegregationens roll för de sämre resultaten.

Däremot ifrågasätter han enhetsskolan på de som vanligt ganska lösa och fördomsfulla grunderna och spetsar på lite med den vanliga betygsargumenteringen. Intet nytt under solen här.

Faktum är, med användandet av internationella undersökningar som referens, att länder med en sammanhållen grundskola är bättre än de där akademisk utsortering sker tidigt.
Den sociala utsortering vi har i den svenska skolvärlden med dess fria skolval finns till exempel inte heller i Finland, och heller inte i andra toppländer.
En annan sak som utmärker framgångsrika skolländer är begränsat med läxor och elevaktiv inlärning.
Med ovanstående har vi bestridit i stort sett alla argument JB har för en "bättre skola".

Betygen då? Jag tror inte på betyg om man har välfungerande utvecklingssamtal. Men jag tror inte heller de gör så mycket skada. De tar framförallt tid och resurser. Det gör förvisso utvecklingssamtal med, men dessa ger å andra sidan verklig feedback mitt i terminen snarare än ett kvitto i efterhand på hur väl man (miss)lyckats. Och det är ju så dags då...

Tack för en bra artikel du har slagit huvudet på spiken.
Självklart är Socialdemokrater och Vänstern kunskapsfientliga.
Det är det enda sättet för dom att få röster.

Gösta Wassenius!

Typiskt för politiker som vill bevisa en egen tes, är att de bortser från den tid det tar för politiska beslut att få genomslag i den s.k. verkligheten.

På detta sätt tror de naivt nog att de kan få det att se ut som om de politiska motståndare som sitter vid makten när de Egna besluten når full effekt, i själva verket är ansvariga för konsekvenserna för beslut de varit motståndare till..

Har alltid med fascination undrat över om de poliitiker som kör med detta genomskinliga trick är dumma nog att tro att tillräckligt många oss är så dumma att vi inte genomslkådar dem, eller om de själva är så cyniska att de inser det men inte bryr sig om det.

Båda alternativen leder tyvärr åt samma håll-
Fortsatt ökat politikerförakt hos allmänheten.

Tänk om vi kunde få se mer av intellektuell hederlighet i politiken och mindre av intelligensbefriad pajkastning- så mycket bättre politiker vi skulle få -och så mycket bättre beslut.

Dvs ett så mycket bättre Sverige....

Ansvaret vilar tungt på ohederliga politiker.

På 1980-talet publicerades en doktorsavhandling som visade att redan då var den svenska skolan hårt segregerad. Vid den här tiden skulle de som bodde i ett visst bostadsområde gå i den grundskola som tillhörde detta bostadsområde. Detta ledde till att folk, som hade råd, flyttade så att de kunde komma in i bostadsområden där det fanns bra grundskolor.

Både genomsnittsinkomst, villapriser, genomsnittsbetyg osv. var högre i de områden där det fanns bra grundskolor. Det omvända gällde i områden med dåliga grundskolor.

Så Sommestad är helt fel ute. Det var när hela skolväsendet skulle anpassas efter de dåliga grundskolorna som nivån på kunskaperna sjönk drastiskt. Detta skedde efter det att Göran Persson kommunaliserat skolan samt lagt ner skolöverstyrelsen. Detta gjordes kring 1990.

Ett sådant värdelöst millningsämne! Skolans betyg skulle kunna betyda skolans dåliga resultat. Eller betygen i skolan. Två totalt olika och motsägelsefulla millningar. Otroligt dåligt.

Den stösta förändriningen som skett i Sverige de senaste 20-30 åren är massinvandringen. Den senaste undersökningen visar att de försämrade skolresultaten i stor utsträckning är kopplade till segregationen. Vad beror segregationen på? Jo massinvandringen. Så medan sossar och liberaler träter så kanske vettigare människor vill diskuterara en bättre och mer sansad invandringspolitik. Är det inte dags för skendebatternas upphörande?

Frihet...#4
Det går naturligtvis att hitta undantag åt båda håll men skolor är bra därför att dom har bra elever. Det är inte bra skolor som får föräldrar att flytta, det är bra grannar.
Vi såg det förr när boendesegregation var enda sättet att undvika fattiga och outbildade männsikor. Nu kan även de som inte har råd att byta boendestatus åtminstone segregera sina barn.
Sverige har lagt in en ny växel i skapandet av ojämlikhet.
Till slut kommer vi att tvingas lägga ner slumskolor och bussa massor av barn från fattiga områden till rika.
Jag tycker inte att det är en bra utveckling.

Konstigt att Gösta Wassenius inte nämner PISA undersökningarna alls. Dessa visar ju samma sak som TIMSS, d v s att Sverige låg förhållandevis bra till 2000 men har sjunkit kraftigt under 2000-talet.

Bevisen för att den svenska flumskolan skulle ha lett till dåliga resultat är därför mycket bräckliga.

Sommestad hanterar siffror och statistik vårdslöst, påstår Wassenius. Men han kan inte beslå henne med några sakfel.

Samtidigt påstår Wassenius att svensk skola är ett av de länder som satsar mest på skolan. Sanningen är kostnaden per elev i Sverige högstadie- och gymnasieskolor ligger under genomsnittet för jämförbara OECD länder. Satsar man mindre än genomsnittet kanske man inte ska förvänta sig resultat över genomsnittet.

Att vara motståndare till den hårda utgallring vi ser i Alliansens skola har ingenting med att vara emot kunskap. Tvärtom. Det handlar om att inse vikten hos kunskap. Konvux är ett sånt exempel.

I Alliansens Sverige är 14% av eleverna i princip utestängda från kunskap. Jag antar att det är dessa tillsammans med RUT-avdragt som ska förse överklassen med billig arbetskraft.

Receptet för exceptionella resultat i skolan är att kopiera ett beprövat koncept som redan framgångsrikt tillämpas av en av Sveriges bästa skolor.

Konceptet?

Egen datorutrustad arbetsplats med personligt skrivbord för varje elev, där eleven kan arbeta under dagen och efter skolan som på vilken arbetsplats som helst- kombinerat med Goda villkor för lärarna, vilket attraherar de absolut bästa lärarna.

Skolan?

Industrigymnasiet i Västerås

Eleverna skapar goda resultat när vi vuxna ger dem de bästa förutsättningarnaq.

Så enkelt är det.

Jag är ledsen att säga det men skolans problem ligger på ett helt annat plan. Det handlar om ledarskapet helt och hållet. Rektor är pedagogisk ansvarig för verksamheten. Samtidigt som det kommer massa andra budskap från skolverk, kommun och media vilket gör att som lärare i en verksamhet som är i ständig förändring blir det svårt att förhålla sig till det som gäller.
Är då rektor en svag pedagogisk ledare uteblir också resultaten, det finns ingen uppföljning på individnivå av lärarens arbete. Om rektor int ser den dagliga verksamheten hur ska han/hon kunna förändra det som inte funkar?

Det handlar om för mycket ekonomiska transaktioner, fastighetsfrågor, rektorsträffar, fackliga frågor, personalfrågor, kommunala chefers samverkan, osv osv Dygnet har bara 24 timmar och som pedagogisk ledare kräver det närvaro för att de anställda ska nå uppställda mål .

Om inte ledaren kan peka ut riktning samt färdväg samtidigt som det kommer nya direktiv från kommun och skolverk är det svårt att stötta de som har för mycket för att orka med samtidigt som det finns de som arbetar med otidsenliga metoder eller har kunskapsluckor för att undervisa.

Rektorns roll är idag helt tokig

Patric#11
Snarare ligger skolans problem på flera plan samtidigt.
Du verkar ha egen erfarenhet av skolfrågor. Det du skriver är samma sak jag hör från en bekant som är lärare och facklig förtroendeman i Lärarförbundet. Rektorerna i vår kommun har en orimlig arbetsbörda och i många fall bristande kompetens både pedagogiskt och ledarskapsmässigt.
Men friskolereformen har lagt lök på laxen. Nu är det omöjligt att planera den kommunala skolverksamheten effektivt. Lokal- och personalbehov kan inte längre förutses. Trots det har den kommunala skolan till skillnad från de privata ansvaret att ge plats åt alla. Kommunal verksamhet tar också ett större ansvar att omplacera övertaliga och behåller betalningsansvaret för tomställda lokaler. Trots att friskolor inte har samma ansvar och att de har mer resursstarka och socialt välmående elever får de samma ersättning.
Det här leder till en fortlöpande dränering av kommunal verksamhet som drabbar deras elever, lärare och rektorer.
Ska vi behålla friskolorna måste de kommunala kompenseras ekonomiskt för vad friskolorna kostar dom. Då kan kommunala rektorer få en mer rimlig arbetsbörda.

Olof Lindberg!

Menar du då också att t.ex. SVT skall kompenseras för vad TV3,4,5,6,7,8 och 9 "kostar dom", Telia skall kompenseras för vad Tele2 och Telenor "kostar dom", och Vattenfall skall kompenseras för vad Eon och Fortum "kostar dom ".??

Tveksamt, säger jag, därför att det är baserat på en i grunden felaktig och på socialistisk dogm baserad syn på vad politiker skall syssla med och hur mycket som skall lämnas till de många människornas personliga valfrihet och beslut manifesterade i vad som brukar kallas ett marknadsekonomiskt system.

Staten skall ju i ett sådant a priori INTE äga produktiva strukturer i samhället, utan dessa skall ägas och drivaS direkt av fria konfigurationer av människorna själva utan politiska mellanhänder och i människornas/konsumenternas intresse konkurrensutsättas på lika villkor.

Kan den kommunala skolan inte konkurrera, i ett sådant system, får man väl skjuta till de skattemedel som behövs.

Alternativet är ju ett helt socialiserat skolsystem.

Hur Dina recept, med privata subventioner till en kommunal verksamhet skulle fungera, har jag lite svårt att förstå..
..
Emotser dina invändningar med intresse.
mvh

Gunnar#13
Lyckligtvis har ett samhälle enbart baserat på marknadskrafter inte släppts lös i något civiliserat land. Det kommer heller aldrig att hända.
Att staten inte ska äga några produktiva strukturer i ett samhälle är en lika extrem ideologi som den helt motsatt vansinniga ekonomiska modell Pol Pot försökte införa i Kambodja.
Vi och alla andra välmående länder har blandekonomi där det privata näringslivets inneboende destruktiva konsekvenser begränsas av demokratiskt styrda regler.
Vi hankar oss fram helt enkelt, mellan råkapitalism och socialism, båda lika omöjliga att renodla utan att samhället kollapsar.
Balansen mellan dessa ytterligheter diskuterar jag gärna.
Det rent libertarianska eller det rent socialistiska samhället intresserar mig inte eftersom det bara är dårars drömmar.

Det har blivit många kommentarer till min artikel. Några har varit mycket intressanta att läsa
Jag nöjer mig här med några synpunkter.
Helt rätt M J , även jag är övertygad om att det fria valet och friskolorna har skapat många problem! Det lär väl inte gå att helt vrida klockan tillbaka, men något måste göras. Jag tycker man kunde börja med att förbjuda religiösa friskolor.
Naturligtvis är det inte bra om elever drabbas av för mycket läxor. Men finns det länder som nått framgångar genom att förbjuda dem?

Även kommunaliseringen av skolan fick olyckliga konsekvenser. En följd blev att lektorstjänsterna likt dinosaurierna försvann. Men därmed sänktes också gymnasielärarnas genomsnittliga utbildningsnivå, och det måste i sista hand ha gått ut över eleverna.

Jag accepterar kritiken av mitt millningsämne, skolans betyg. Måste erkänna att jag hade svårt hitta på något, och att jag var rädd för att de flesta med anknytning till skolan var upptagna.

Visst hade jag kunnat lägga in uppgifter om PISA-undersökningar. Det hade jag nog gjort, om det funnits ett tidigare basår än 2000. Men jag tar tacksamt mot fakta, som visar att Sverige skulle ligga UNDER OECD-genomsnittet när det gäller skolkostnader per elev. I så fall har det skett en radikal förändring. Jag var i slutet av 1990-talet koordinator i ett av EU:s många skolprojekt. Deltagande skolar var från Tyskland, Österrike, Frankrik och min svenska skola. Den låg i en klass för sig när vi samlat in uppgifter om antalet elever per lärare, och hade även lagt ned mest pengar på teknisk utrustning. Detta var i linje med tillgänglig EU-statstik.
Till sist: Jag hade kunnat dra fram mycket annat som stöd för mina slutsatser. På 1990-talet började tekniska högskolor klaga över att studenter, som där påbörjat sina studier, hade otillräckliga kunskaper i matematik. Universitet hade börjat anmärka på att studenterna inte ens kunde läsa facklitteratur på engelska. På en lärarhögskola bad lärarkandidaterna om att få gå kortkurser i stavning. De skulle bli lärare i – svenska. Dylika klagomål är inte mindre idag.

Skönt att någon bemöter "historieprofessorn" som verkligen slaskar omkring utan att ha koll på själva förloppen. Flumforskare och en del andra har vant sig vid att ha tolkningsföreträdet och tror att bara de tar till brösttoner mot denna fina artikeln så får de rätt. Det är fascinerande hur lått Göran Wassenius lyckas komma upp flera klasser i stringens jämfört med den motsatta ståndpunkten.

Socialdemokratin har inte någon självklar kunskapsfientlighet utan värderingar som att "Kunskap är makt" så jag hoppas att det blir bättre kockar vid den s-märkta skolpolitikens gryta. Det är kanske dags att lyssna lite på vad Göran säger även för er.

Med en stor förhoppning om att alla poltiska läger kan sluta upp bakom en skola med kunskapsfokus och inriktning på att hjälpa alla elever att utvecklas.