Innan man bestämmer hur lärarutbildningen ska se ut och vad den ska innehålla, måste man minska på de arbetsuppgifter som läraren dagligen tvingas tackla på jobbet. En större andel än idag av lärarens arbetstid bör ägnas åt sysslor som har med lektionernas förberedelse, genomförande och efterarbete att göra. Idag är lektionerna ofta något läraren endast pliktskyldigast hinner "bocka av" pga. all elevvård, konferenser och diverse dokumentation. Delar av dessa uppgifter skulle kunna skötas av andra. Först när lärarens arbetsuppgifter är väl definierade kan man börja planera för innehållet i lärarutbildningen.
Permalänk | Anmäl
pekka karvonen, 2011-02-26, 11:15
Varför skulle de forskare som format den lärarutbildning vi har idag plötsligt göra en kovändning och börja intressera sig för den pedagogiska och didaktiska praktiken? Ska man hux-flux sluta promovera kvalitativa ansatser och sociologisk teori?
Lärarutbildningen och de pedagogiska institutionerna är intellektuellt "självförsörjande" kuvöser där empiri har ersatts med lockande teorier vilkas legitimitet springer ur avancerad ordlek och begreppsbildning. Man är inte intresserad av vad som faktiskt händer i klassrummen utan lägger sina forskningspengar på att analysera "hur man talar om fenomenen" och den tolkande, subjektiva ansatsen har absolut överhöghet. Hur Stavros får en elev att begripa matematik är fullständigt ointressant för en pedagogisk forskare, som mycket hellre bygger sin karriär på att klura på vad Foucault eller Derrida egentligen menar.
Att de som är intellektuellt ansvariga för att lärarutbildningen och svensk pedagogik ser ut som den gör skulle vara benägna att ömsa skinn på grund av undersökningar vars metod de föraktar eller ett TV-program som speglar en verklighet de inte anser existerar är för mig helt obegripligt.
Den svenska skolan - och lärarutbildningen - kan bara förbättras om man förändrar de allmänpedagogiska strömningarna och bryter sociologins dominans. Det låter sig inte göras av dem som livnär sig på den.
Permalänk | Anmäl
Peter Illi, 2011-02-26, 11:21
Jag håller med dig om att den pedagogiska delen av lärarutbildningen behöver förbättras och att den behöver kopplas samman mer med den praktiska delen av utbildningen. Det är dock tveksamt om en tvådelad utbildning är det bästa sättet att lösa detta på. Lärarhögskolorna borde vara fullt kapabla att hålla i den pedagogiska delen av utbildningen.
Problemet är snarare att det ställs för låga krav under utbildningen. Avsaknaden av ordentliga examinationer och kunskapskontroller gör att det är alldeles för lätt att glida igenom utbildningen utan tillräckliga pedagogiska kunskaper.
Permalänk | Anmäl
Kenny Kvarnström, 2011-02-26, 11:23
Kenny, du menar att de låga kraven och bristfälliga examinationsformerna inte är en konsekvens av allmänpedagogisk filosofi? Hur menar du vidare att en lärarutbildnings undervisning i pedagogik skulle kunna vara fjärmad från de strömningar som helt dominerar allmänpedagogiken? Hur menar du att det närmast kompakta föraktet för kvantitativa ansatser plötsligt skulle förvandlad till acceptans?
Permalänk | Anmäl
Peter Illi, 2011-02-26, 11:33
Pekka har rätt. Först måste vi definiera lärarens uppgifter, sedan anpassa utbildningen till detta.
Peter har också rätt. Huvuddelen av dagens lärarutbildare ska nog syssla med annat. Varför inte som förr? Lärarkandidaten avlägger examen på universitet i en ämneskombination. Därefter ett-årig lärarutbildning med ämnesdidaktik, praktisk pedagogik m.m. Sedan erhålls lärarlegitimation.
Permalänk | Anmäl
jan ekman, 2011-02-26, 12:19
@Pekka - Jag håller helt med dig. Skolan har idag många problem. Arbetsbördan på lärarkåren har ökat och det är idag svårt att hitta tid för varje enskild elev. Det är ett jätte problem. Därmed inte sagt att det vore önskvärt att vänta med att göra om lärarutbildningen tillsdess att vi fått ordning på andra saker som inte fungerar särskilt väl i skolan. Jag tror vi kan klara av att göra båda.
Permalänk | Anmäl
Alexander Nordgren, 2011-02-26, 13:15
Intressant att använda sig av kanske det sämsta inslaget i "Klass 9A". Stavros gör sig skyldig till tjänstefel (x2) och det används nu som exempel på att Stavros är en superpedagog.
1. Poäng på ett "kapitelprov" kan inte göras om till ett betyg - I 17 år har vi levt med Lpo94, det borde bara uppenbart för alla, även för Stavros.
2. Att lära för livet - en grundbult i nuvarande styrdokument har hoppats över. Istället väljer Stavros att lära för stunden. Tricket är inte ovanligt eller svårt, men skrämmande att det används av AN som ett exempel på något bra.
Permalänk | Anmäl
Micke D, 2011-02-26, 18:06
@Micke D -
1. Det han gör är ju inte att sätta betyg för hela terminen utan på ett enskilt prov. Så har alla mina lärare också gjort. Om det finns något i skollagen som reglerar detta så bifoga gärna en länk. Jag har dock väldigt svårt att se det.
2. Nej nu är du ute och cyklar. Stavros ger en elev som ingen trodde på lite självförtroende och hopp. Det är en viktigt för stunden men det är helt avgörande för det livslånga lärandet. Han ger henne en ny chans.
Slutsats: Stavros är en fantastiskt bra lärare!
Permalänk | Anmäl
Alexander Nordgren, 2011-02-26, 18:27
...och så borde genus-flummet tas bort helt. De skapar bara massa obesvarade frågor som tar massa tid från viktiga saker som matematik, språk, idrott, kemi, historia och geografi.
Permalänk | Anmäl
invandrarTjej, 2011-02-26, 21:40
Genus-flummet gör lärarna till sämre lärare, Inte bara för att det stjäl tid och kraft, utan även för att man bankar in massa teorier som inte stämmer... som stämmer bara delvis och dessutom förnekar man det biologiska till den grad att man tappar bort sig.....
"könet är en social konstruktion" och "det finns bara individuella skillnader mellan människior, inga djupare könsskillnader" säger hävdar de tex... - ÄNDÅ finns det "lesbiska" genusforskare som hävdar samma sak! - hur kan de då vara lesbiska? om det får finnas "individuella skillnader"... ??? väljer isf lesbiska genusfeminister partner ENBART från UTSEENDET??? (ifall inga andra djupare könsskillnader får finnas)....
dessa ologiska och okunniga "genusvetare" har förstört utbildningen HELT! Den består till 30% av RENT FLUMM!
helt ärligt....
Permalänk | Anmäl
invandrarTjej, 2011-02-26, 21:53
Peter, menar du att pedagogisk teori inte hör hemma alls i lärarutbildningen? Menar du att pedagogik endast kan läras genom empiriska studier? I så fall kanske lärarutbildningen bör flyttas från universiteten och bli rena lärlingsutbildningar.
Jag förstår inte heller riktigt hur varför man inte skulle kunna ställa högre krav på lärarstudenter bara för att man undervisar i pedagogik.
För mig är det självklart att det måste finnas en teoretisk pedagogisk grund hos lärare och det bör vara de pedagogiska institutionernas ansvar att en sådan ges.
Pedagogiska teorierna hjälper oss att förstå barns och ungdomars utveckling och fyller därför en viktig funktion i läraryrket.
Permalänk | Anmäl
Kenny Kvarnström, 2011-02-27, 10:13
Kenny, självklart anser jag att pedagogisk teori hör hemma i lärarutbildningen. Frågan är dock vilken pedagogisk teori. Idag är pedagogiken mycket influerad av sociologisk teori och det närmaste man kommer pedagogisk relevans är sannolikt det sociokulturella perspektiv som främst förespråkas av Säljö. Problemet är att den empiri Säljö bygger sitt perspektiv på kan avvisas av vilken psykologistudent som helst. Många av de slutsatser Säljö drar från empirin saknar stöd och har andra förklaringar än de Säljö för fram.
Anser Du till exempel att det är rimligt med en utgångspunkt som stipulerar att kunskap kan finnas i en skruvmejsel men inte i en människa?
Permalänk | Anmäl
Peter Illi, 2011-02-27, 14:44
@AN
1. Vi har ett målstyrd skola, vilken inte ger utrymme för poäng på ett prov. Missar eleven ett mål på G-nivå är alltså inte elevens redovisning av kunskaperna godkänd. Att dina lärare gjorde fel är knappast ett argument för utan snarare ett bevis på att lärare skiter i/inte förstår det målstyrda betygssystemet (se tex Ännu icke godkänt av B Selghed). Du får gärna lägga ut texten om hur du går från poäng till avklarat mål. (NP gills inte eftersom det mäter annat :))
2. Det är elevernas kunskaper i slutet av år 9 som betygssätts, varför då lära för stunden? Så gör knappast en pedagog. Ny chans eller falska förhoppningar? Och vilken är den livslånga lärdomen hon får? Skit i att arbeta hårt, någon annan kommer att hålla dig under armarna.
Det kvittar hur bra pedagog han är. Det är bara i skolvärlden man kan komma undan med att inte följa styrdokumenten (och sedan hyllas). Tänk vad som hade hänt om en murare eller jurist inte följde reglerna som styr deras profession?
Lägger även till en 3a
Om vi får tro Sydsvenskan så verkar det vara skralt med historie-, religions- och NO-kunskaperna hos denna superpedagog.
Permalänk | Anmäl
Micke D, 2011-02-27, 20:52
1. Du måste missuppfatta det jag skriver. Det står ingenting i skollagen om att man inte skulle få sätta betyg på ett prov. Däremot får man inte baseras slutbetyg på enskilda resultat. Det är ju heller ingen som gör.
2. Om någon äntligen tror på dej efter år av dåligt självförtroende så är de väl klart som tusan att man får nytt hopp. Kanske bara för studen om ingen tar vid. Men det är i alla fall ett stort steg i rätt riktning.
Permalänk | Anmäl
Alexander Nordgren, 2011-02-27, 23:18
Om nu lärarkåren är skeptisk till programserien är det förmodligen därför att den implicerar att vad som sker i klassrummet är viktigt och att en stor del av ansvaret för det vilar på läraren. Det är ett perspektiv man är långt ifrån bekväm med. Frågan är om det säger något om programserien eller om lärarkåren.
Permalänk | Anmäl
Peter Illi, 2011-02-28, 10:33
16 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Innan man bestämmer hur lärarutbildningen ska se ut och vad den ska innehålla, måste man minska på de arbetsuppgifter som läraren dagligen tvingas tackla på jobbet. En större andel än idag av lärarens arbetstid bör ägnas åt sysslor som har med lektionernas förberedelse, genomförande och efterarbete att göra. Idag är lektionerna ofta något läraren endast pliktskyldigast hinner "bocka av" pga. all elevvård, konferenser och diverse dokumentation. Delar av dessa uppgifter skulle kunna skötas av andra. Först när lärarens arbetsuppgifter är väl definierade kan man börja planera för innehållet i lärarutbildningen.
Varför skulle de forskare som format den lärarutbildning vi har idag plötsligt göra en kovändning och börja intressera sig för den pedagogiska och didaktiska praktiken? Ska man hux-flux sluta promovera kvalitativa ansatser och sociologisk teori?
Lärarutbildningen och de pedagogiska institutionerna är intellektuellt "självförsörjande" kuvöser där empiri har ersatts med lockande teorier vilkas legitimitet springer ur avancerad ordlek och begreppsbildning. Man är inte intresserad av vad som faktiskt händer i klassrummen utan lägger sina forskningspengar på att analysera "hur man talar om fenomenen" och den tolkande, subjektiva ansatsen har absolut överhöghet. Hur Stavros får en elev att begripa matematik är fullständigt ointressant för en pedagogisk forskare, som mycket hellre bygger sin karriär på att klura på vad Foucault eller Derrida egentligen menar.
Att de som är intellektuellt ansvariga för att lärarutbildningen och svensk pedagogik ser ut som den gör skulle vara benägna att ömsa skinn på grund av undersökningar vars metod de föraktar eller ett TV-program som speglar en verklighet de inte anser existerar är för mig helt obegripligt.
Den svenska skolan - och lärarutbildningen - kan bara förbättras om man förändrar de allmänpedagogiska strömningarna och bryter sociologins dominans. Det låter sig inte göras av dem som livnär sig på den.
Jag håller med dig om att den pedagogiska delen av lärarutbildningen behöver förbättras och att den behöver kopplas samman mer med den praktiska delen av utbildningen. Det är dock tveksamt om en tvådelad utbildning är det bästa sättet att lösa detta på. Lärarhögskolorna borde vara fullt kapabla att hålla i den pedagogiska delen av utbildningen.
Problemet är snarare att det ställs för låga krav under utbildningen. Avsaknaden av ordentliga examinationer och kunskapskontroller gör att det är alldeles för lätt att glida igenom utbildningen utan tillräckliga pedagogiska kunskaper.
Kenny, du menar att de låga kraven och bristfälliga examinationsformerna inte är en konsekvens av allmänpedagogisk filosofi? Hur menar du vidare att en lärarutbildnings undervisning i pedagogik skulle kunna vara fjärmad från de strömningar som helt dominerar allmänpedagogiken? Hur menar du att det närmast kompakta föraktet för kvantitativa ansatser plötsligt skulle förvandlad till acceptans?
Pekka har rätt. Först måste vi definiera lärarens uppgifter, sedan anpassa utbildningen till detta.
Peter har också rätt. Huvuddelen av dagens lärarutbildare ska nog syssla med annat. Varför inte som förr? Lärarkandidaten avlägger examen på universitet i en ämneskombination. Därefter ett-årig lärarutbildning med ämnesdidaktik, praktisk pedagogik m.m. Sedan erhålls lärarlegitimation.
@Pekka - Jag håller helt med dig. Skolan har idag många problem. Arbetsbördan på lärarkåren har ökat och det är idag svårt att hitta tid för varje enskild elev. Det är ett jätte problem. Därmed inte sagt att det vore önskvärt att vänta med att göra om lärarutbildningen tillsdess att vi fått ordning på andra saker som inte fungerar särskilt väl i skolan. Jag tror vi kan klara av att göra båda.
Intressant att använda sig av kanske det sämsta inslaget i "Klass 9A". Stavros gör sig skyldig till tjänstefel (x2) och det används nu som exempel på att Stavros är en superpedagog.
1. Poäng på ett "kapitelprov" kan inte göras om till ett betyg - I 17 år har vi levt med Lpo94, det borde bara uppenbart för alla, även för Stavros.
2. Att lära för livet - en grundbult i nuvarande styrdokument har hoppats över. Istället väljer Stavros att lära för stunden. Tricket är inte ovanligt eller svårt, men skrämmande att det används av AN som ett exempel på något bra.
@Micke D -
1. Det han gör är ju inte att sätta betyg för hela terminen utan på ett enskilt prov. Så har alla mina lärare också gjort. Om det finns något i skollagen som reglerar detta så bifoga gärna en länk. Jag har dock väldigt svårt att se det.
2. Nej nu är du ute och cyklar. Stavros ger en elev som ingen trodde på lite självförtroende och hopp. Det är en viktigt för stunden men det är helt avgörande för det livslånga lärandet. Han ger henne en ny chans.
Slutsats: Stavros är en fantastiskt bra lärare!
...och så borde genus-flummet tas bort helt. De skapar bara massa obesvarade frågor som tar massa tid från viktiga saker som matematik, språk, idrott, kemi, historia och geografi.
Genus-flummet gör lärarna till sämre lärare, Inte bara för att det stjäl tid och kraft, utan även för att man bankar in massa teorier som inte stämmer... som stämmer bara delvis och dessutom förnekar man det biologiska till den grad att man tappar bort sig.....
"könet är en social konstruktion" och "det finns bara individuella skillnader mellan människior, inga djupare könsskillnader" säger hävdar de tex... - ÄNDÅ finns det "lesbiska" genusforskare som hävdar samma sak! - hur kan de då vara lesbiska? om det får finnas "individuella skillnader"... ??? väljer isf lesbiska genusfeminister partner ENBART från UTSEENDET??? (ifall inga andra djupare könsskillnader får finnas)....
dessa ologiska och okunniga "genusvetare" har förstört utbildningen HELT! Den består till 30% av RENT FLUMM!
helt ärligt....
LR? Stavros?
Är detta verkligen socialdemokratisk skolpolitik?
http://lumaol.wordpress.com/2011/02/27/15-hp-stavros-som-inte-ar-kreatio...
Peter, menar du att pedagogisk teori inte hör hemma alls i lärarutbildningen? Menar du att pedagogik endast kan läras genom empiriska studier? I så fall kanske lärarutbildningen bör flyttas från universiteten och bli rena lärlingsutbildningar.
Jag förstår inte heller riktigt hur varför man inte skulle kunna ställa högre krav på lärarstudenter bara för att man undervisar i pedagogik.
För mig är det självklart att det måste finnas en teoretisk pedagogisk grund hos lärare och det bör vara de pedagogiska institutionernas ansvar att en sådan ges.
Pedagogiska teorierna hjälper oss att förstå barns och ungdomars utveckling och fyller därför en viktig funktion i läraryrket.
Kenny, självklart anser jag att pedagogisk teori hör hemma i lärarutbildningen. Frågan är dock vilken pedagogisk teori. Idag är pedagogiken mycket influerad av sociologisk teori och det närmaste man kommer pedagogisk relevans är sannolikt det sociokulturella perspektiv som främst förespråkas av Säljö. Problemet är att den empiri Säljö bygger sitt perspektiv på kan avvisas av vilken psykologistudent som helst. Många av de slutsatser Säljö drar från empirin saknar stöd och har andra förklaringar än de Säljö för fram.
Anser Du till exempel att det är rimligt med en utgångspunkt som stipulerar att kunskap kan finnas i en skruvmejsel men inte i en människa?
@AN
1. Vi har ett målstyrd skola, vilken inte ger utrymme för poäng på ett prov. Missar eleven ett mål på G-nivå är alltså inte elevens redovisning av kunskaperna godkänd. Att dina lärare gjorde fel är knappast ett argument för utan snarare ett bevis på att lärare skiter i/inte förstår det målstyrda betygssystemet (se tex Ännu icke godkänt av B Selghed). Du får gärna lägga ut texten om hur du går från poäng till avklarat mål. (NP gills inte eftersom det mäter annat :))
2. Det är elevernas kunskaper i slutet av år 9 som betygssätts, varför då lära för stunden? Så gör knappast en pedagog. Ny chans eller falska förhoppningar? Och vilken är den livslånga lärdomen hon får? Skit i att arbeta hårt, någon annan kommer att hålla dig under armarna.
Det kvittar hur bra pedagog han är. Det är bara i skolvärlden man kan komma undan med att inte följa styrdokumenten (och sedan hyllas). Tänk vad som hade hänt om en murare eller jurist inte följde reglerna som styr deras profession?
Lägger även till en 3a
Om vi får tro Sydsvenskan så verkar det vara skralt med historie-, religions- och NO-kunskaperna hos denna superpedagog.
1. Du måste missuppfatta det jag skriver. Det står ingenting i skollagen om att man inte skulle få sätta betyg på ett prov. Däremot får man inte baseras slutbetyg på enskilda resultat. Det är ju heller ingen som gör.
2. Om någon äntligen tror på dej efter år av dåligt självförtroende så är de väl klart som tusan att man får nytt hopp. Kanske bara för studen om ingen tar vid. Men det är i alla fall ett stort steg i rätt riktning.
Om nu lärarkåren är skeptisk till programserien är det förmodligen därför att den implicerar att vad som sker i klassrummet är viktigt och att en stor del av ansvaret för det vilar på läraren. Det är ett perspektiv man är långt ifrån bekväm med. Frågan är om det säger något om programserien eller om lärarkåren.