Svensk utrikespolitik bättre på Palmes tid

"Under 1980-talet förde Olof Palme och hans S-regering en klar politik till förmån för demokrati"
Ja, bilden visar hans hjärtliga vänskap med kommunistiska diktaturen Nord Vietnam.

Snarare så att det är skönt att slippa dessa för**ande socialisters fjäsk för allsköns diktaturer.

Skribenten må p.g.a. sin ungdom vara förlåten sin okunskap, men plikten att minnas (och påminna) om hur det faktiskt var vilar ju då på de av oss som faktiskt minns. Talar vi om Khadaffi i Libyen så är det ju en man som Olof Palme kallade för "min vän Moammar".

Om vi tar ett av de andra länderna i området som det är oro i just nu, nämligen Iran, så sade Olof Palme att "Iran under ayatollorna är en pedantiskt uppbyggd demokrati."

Det finns hur många träffande sosse-citat som helst att ta av, låt mig bara ta ett till: Urban Ahlin stod i Rikdsagen häromdagen och jämförde med balternas frihetkamp, och sade "tänk vilket stöd vi gav till balterna". Jo, Sten Andersson,,sossarnas utrikesimister, sade att "Baltikum är inte ockuperat av Sovjetunionen." Man förnekade med andra ord t.o.m. förekomesten av förtrycket.

Jag är ingen vän av Bildt, en självgod och cynisk oljebaron, men att ha mage att påstå att Palme stod upp mot förtryck, det kan nog bara den göra som i likhet med skribenten inte var med när det begav sig.

Bra artikel. Palme gjorde inte alltid rätt men han stod upp för demokrati och mänskliga rättigheter och fjäskade inte för supermakterna, tog ställning mot Sovjets och USA:s orättfärdiga krig mot små nationer i Östeuropa och Sydamerika, Vietnam mm.
Palme kämpade mot apartheid, vad gjorde högern? Jo, som nu, talar varmt om demokrati men vänder den ryggen om den hotar dess ekonomiska intressen.

Har sossarna kört hela historien i revisionskvarnen?
Har ni inte kvar bilderna där Sten Andersson kramar om sin vän i socialistinternationalen, Nicola Chauchesco. Vore kul att tapetsera stan med roliga bilder inför nästa val, det lär finnas många intressanta motiv och citat att välja på

Nej, den var sämre på Palmes tid. Han stod för en naiv och farlig kålsuparteori i synen på det kalla krigets parter. Att USA var en demokrati och Sovjet en despoti spelade ingen roll för honom. Båda var lika illa.

Det hade varit betydligt bättre om Palme hade koncentrerat sig på inrikespolitiken och skött den istället för att leka världssamvete.
Det var med honom personangreppen och den råa tonen mellan representanter för olika partier infördes och de utsträckta händerna över partigränserna höggs av.
Det är ingen stadsminister/partiledare som man ser tillbaka på med respekt och beundran.

Jag förstår inte varför det var så fint att stödja diktaturen Nordvietnams anfallskrig mot Sydvietnam.

På den tiden så gick det inte att ifrågasätta att Nordvietnam var den gode och USA och sydvietnam var den onde.

Samma gammelmedia nu som då omöjliggjorde diskussion.

Kommer också ihåg det avsevärt dyrare (än planerat) Bai Bang pappersbruket som Palme mm pumpade in det misslyckade kommunistiska Vietnam.

Jag tror att Palme tänkte sig det kommunisktiska Vietnam som en i några avseenden modell för hur han ville forma Sverige.

Det är sant att Sverige hade en högre profil internationellt på Palmes tid, men kommentaren om exporten av avlyssningssystem visar på hur absurt påståendena egentligen är. Behöver du en lista på vilka länder Bofors exporterade vapen under Palmes tid?

Palme valde ut ett fåtal diktaturer som han kritiserade hårt, men lät andra, ofta större och brutalare, vara ifred.

Han tog, som bilden visar, ställning för det kommunistiska nordvietnam, han menade att kritik av Sovjetunionen, den största slaktarstaten i mänsklighetens historia, innebar "anti-sovjetism, hans regering kunde inte erkänna ockupationen av de baltiska staterna, han åkte till såväl Kuba som DDR och höll tal för ditkommenderade massor utan att nämna ordet "demokrati" och mänskliga rättighter en enda gång, etc. Han var helt enkelt oerhört inkonsekvent och kunde uppenbarligen inte se den principiella skillnaden mellan västerländsk demokrati och diktatur.
De berömda "diktaturens kreatur" var tydligen bara kreatur ibland. Och ibland kunde man unna sig att kyssa dessa på kinden och umgås med dem som vänner.

Varför anser vissa vänsteranhängare att alla människors lika värde är samma sak som att alla människor har samma rätt att bo varhelst de vill? Jag skulle jättegärna vilja på på Kanarieöarna, men hur ska det gå till? Anledningen till att jag vill bo just där är såklart att jag dels tycker om värme och dels kan jag språket. För att tala för mig själv, så skulle jag acceptera att bli kallad korkad om jag valde att flytta till ett land där jag ogillade klimatet, inte kände mig välkommen samt inte kunde språket. Men det gäller såklart bara mig....

Folk som förföljs, torteras, fänglas och mördas i socialismens och kommunismens namn har ju alltid varit ok. Under Palme och S tiden vurmades det för terrorregimer som de röda khmererna. Birgitta Dahl tex avfärdade vittnesmål från flyktingar som CIA propaganda. Detta hade hon förvisso ryggrad att ångra 20 år senare.

Det Palme såg i Vietnam var väl en stark stat som med auktoritära formade idealsamhället (Olof Palmes). Den i mitt tycke avart av socialism var i grunden auktoritärt precis som de röda stater han hukade för.
Sanningen finns som vanligt någonstans mittemellan. Den för tillfället svagare individen måste skyddas av en stark stat vilket ju kan sägas vara auktoritärt. Det som jag ogillar hos Palme och hans "rörelse" avspeglar sig lite i titeln i hans memoarer "Politik är att vilja"(tror jag?). Då menar han inte om man ser till S politik inte att möjliggöra för oss utan att styra oss.

Men var är vår vilja då, en typiskt översittarattityd och förakt för oss andra. Det kanske här hans överklassbakgrund kommer fram.

De flesta socialistiska stater är åsikts och levnadsauktoritära. Valet lämnas inte till oss.

Sverige har väl en bättre variant av detta. Bilden av folkhemmet är dock talande, Den starka trygga staten är föräldrarna och vi de som får vårt liv beskuret och format är barnen, trygga kanske men ofria.

Nordvietnams samhälle är just så i Palmes idevärld. Trygg men styrd av en liten elit som vet vad som är bäst för barnen.

Läste just att Svenskarna trol. är världens mest individualistiska (och ensammaste och religionsfientliga (finns samband tror jag)) folk.

Sossarnas stora kris är i kärnan kanske just är denna. Folkhemmet är starkt kollektivistiskt (avseende stora anonyma kollektiv). Det lilla kollektiven (de personliga de som egentligen betyder något) har i stort försvunnit (kvinnan, barnens och mannens "frigörelse" med barnen på dagis, föräldrarna omhändertagna av kommunen, familjens upplösning och idemässiga neutralisering (kvar är väl någon sorts sex-gemenskap i valfri form) etc).

Detta gör att Folkhemmets symboliska kollektivism ( ej verkliga) går i kollision med världens mest individualistiska folks ideal av frihet från allt.

S befinner sig därför i en djup identitetskris. De centralstyrda kollektiva lösningarna på antirasism, feminism och miljö (frånsett att de inte är av intresse för deras huvudsakliga väljargrupp) går stick i stäv med det superindividualistiska samhälle de skapat.

Idag har jag svårt att förstå vad det västvärlden ska göra för att få folket på vänsterkanten att bli nöjda... Igår gjordes inte tillräckligt och idag när Obama säger att man måsste göra allt för att stoppa våldet och att militära insatser inte är uteslutna då börjar vänstern gorma.. Men vad vill ni då att man gör om våldet fortsätter?? Prata ?? Jag har svårt att tro att Ghadaffi lyssnar.. Sanktioner?? Redan testats ghadaffi skrattar medan folket lider.. Om denna rensning fortsätter så finns det inte mycket mer än en FN insats för att få ett slut på våldet men visst vi kan skita i folket och istället för att göra något så kan vi bry oss om viktigare saker som Bildts avgång...

S räddning
Det som finns kvar för S att arbeta med och det enda som betyder något för deras egna väljare är ekonomi.

S räddning står antagligen med att hitta ett nytt obelastat fräscht sympatiskt ansikte som partiledare som pratar om kärngruppens centralfrågor pengar, arbetsförhållanden och allmän omtanke för det stora flertalet. Gärna kvinna men utan osympatiska feministiska konstigheterna av personliga frågor om många verkar ha (dessutom snabbköpskassörskans intressen rör inte poster i regeringen eller i företagsstyrelser).
Ett nytänk vore också att anamma lite mer av muslimskt tänkande av att det finns annat än de stora kollektiven.

Eller så är det paradoxalt kanske så att den kulturella främlingsfientligheten, den egentliga intoleransen kommer från S. Ja så kanske det är just nu!?

Man får väl påminna ungdomarna i SSU om att Palme, känd Castro-kramare som alltid var emot USA och för Sovjetunionen, ENBART tog parti för utsatta folk lång borta från Sverige (Vietnam, mellanamerika, Sydafrika, ju längre bort desto bättre). När våra grannländer Estland, Lettland, och Litauen ville göra sig fria från sin kommunistiska ockupationsmakt Sovjetunionen sas inte ett ord från Palme. Det var alldeles för nära Sverige.

"Under 1980-talet förde Olof Palme och hans S-regering en klar politik till förmån för demokrati och avslutet av apartheidsystemet i Sydafrika. "

Nej, inte alls. Under Palems tid fördes en utrikespolitik till föremån för komunistiska diktatorer. Demokratiska länder brydde man sig inte om, eller klagade på.
Var fanns kritiken mot Kambodjas Röda Khmerer? Nej, precis, den fanns inte. Istället hette det från Birgitta Dahl att "utrymningen av Pnom Pen var nödvändig för landets framtid".

Tiden under Palme var en mörk tid i Sveriges historia.

En enkel fråga till Johan Ahlberg.

Gjorde Olof Palme något rätt? Tack och lov så har Göran Person och Aliansen städat upp en del av galenskaperna!

OK, det här var en rätt förenklad diskussion... Låt mig ge en analys.

Kommentarerna ovan har rätt i att Palme-tidens utrikespolitiska dubbelmoral var rakt äcklig. Det var mycket diktaturkramande (så länge tortyrutrustningen kom från Sovjet).

Men samtidigt så var Sverige närmast medlem i NATO! Med Palmes acceptans.

Det implicerar tre saker:

1. Kritiken mot Palme-regimens diktaturkramande ovan missar målet.

2. Artikeln är ännu dummare än den verkar.

3. Palme skulle uppenbarligen säga vad som helst, bara det gav röster i Sverige och internationell status. Palmes egentliga personliga åsikter (om han nu hade några) är således ointressanta -- Nicolo skulle haft hans bild på framsidan om han gav ut "Fursten" idag...

Olof Palme stod upp för mänskliga rättigheter runt om i världen, men smutskastas idag för hans kamratskap med Castro och tystnad vad gäller Baltfrågan. Jag ställer mig frågan;

Vilken utrikespolitik bedriver Carl Bildt, förutom sina poster i oljebolag i Ryssland och arabvärlden? Detta må vara en anledning till hans tystnad vad gäller revolutionen i Libyen.

Om Palme i allmänhet och vänstern i synnerhet koncentrerat sig på våra egna inhemska sociala problem i stället för att leka världssamvete kanske Palme levt i dag.

Men sådant ägnade sig töntarna i Frälsis åt så det gav ingen status av världsledare...

Ja, Olof Palme fick det samhäller han ville ha. Han började sin bana med att avskaffa ordnings- och uppförandebetygen i skolan, därav det förfall vi ser idag när det gäller hela ordningsmakten, rättsstaten, brott och straff etc.
Palme ville ha "lallande" människor utan uppfattning om någonting som tryckte på rätt knapp vid rätt tillfälle.
Att Palme stod upp för mänskliga rättigheter var nog mest ett spel för gallerierna, tyvärr gick alltför många svenska på den niten.

"25"
Samhälle ska det stå på första raden.
Svenskar på sista raden.

Bra artikel. Massor av högerkommentarer, och det verkligen tråkiga är att så många inte kan historiska fakta.
När Fransmännen förlorade vid Dien Dien Phu 1954 träffades avtal i Geneve samma år - där alla betydande aktörer deltog - som temporärt delade landet (Obs! ETT land) i två administrativa delar. Val skulle hållas 1956 för att återförena de två delarna under en ledning. Men under tiden placerade USA en marionettregering i Saigon och tillätt inte fria val äga rum 1956 - Eisenhower medgav i sina memoarer att USA stoppade valen för man visste att Ho Chi Minh skulle vunnit 80 % av rösterna.
Man får tycker vad man vill om Palmes eller Bildts politik, men historiska fakta är fakta. Vietnam var - och är - ETT land.

Precis som #27 antyder verkar det som de flesta som kommenterar inte kan sin historia. Ännu värre är att de inte inser att de sitter med facit i hand. Lika illa är att de tror fokus i den internationella debatten såg likadan ut kring 1975, som den gör idag. Den kombinationen skapar totalt felaktiga analyser.

Röda khmererna (RK) var motståndare till amerikanskstödda diktatorn Lon Nol. Lon Nol var lika kapabel till folkmord som någonsin RK. Tusentals vietnameser mördades under hans styre i xenofobiska utrotningskampanjer. Och sydvietnamesiska styrkor i Kambodja var ökända för sin grymhet mot kambodjaner, för att inte tala om de amerikanska massbombningarna som orsakade 100000-tals människor död. Det var alltså knappast ett alternativ att stödja Lon Nol och USA.

Samtidigt visste amerikanerna (utan att tala om det) mycket väl vad RK gick för, men lät det bero. De visste redan 1974-75 att RK var på väg in i en konflikt med sina allierade Nordvietnam. Man lät alltså RK bli en proxy för deras fortsatta krigföring mot Vietnam ända till slutet på 80-talet. Man gav dem stöd både militärt och propagandamässigt. Reaganvänliga media försökte tvätta bort massmordsstämpeln från RK under 80-talet.
Jag tror för övrigt inte Palme hade mycket till övers för RK, och man kan ju inte gärna lasta Palme för Birgitta Dahls uttalanden. Men han var nog angelägen att värna Kambodjas rätt till självbestämmande.

Den viktigaste frågan när det gäller RK är inte huruvida en ganska förvirrad vänsterrörelse stöttade RK 1975, utan varför Västvärlden inklusive Sverige (1979 med en borgerlig regering) samt Kina fortsatte stötta RK när de faktiskt hade facit i hand, och till och med försökte förringa det som hänt i Kambodja. Palmes regering från 1982 förtjänar också att granskas i det avseendet.

Palme stod entydigt för små staters rätt att bestämma sin egen framtid. Detta var en viktig fråga under avkolonialiseringen. Därför kritiserade han indirekt stormakternas interventioner exempelvis i Vietnam och Tjeckoslovakien. Också därför avstod han från att kritisera Kuba. Han avstod också från att kritisera situationen i Baltikum av den enkla anledningen att Baltikum per defintion inte ockuperades utan hörde till Sovjetunionen som ett resultat av freden 1945.

Idag har vi en annan internationell debatt med fokus på mänskliga rättigheter, där vi frågar oss om inte det internationella samfundet har en skyldighet att ingripa i situationer som den i Rwanda, Jugoslavien eller nu i Libyen.
Det är i ljuset av denna debatt som Bildts minst sagt märkliga uttalanden skall förstås. Vi behöver bara gå över Östersjön till Finland för att hitta en helt annan attityd. Ett litet land som Sverige behöver en aktiv och skicklig diplomati för att kunna säkra sina intressen. Stormakterna har egentligen mindre behov av detta, de kan lita på sin militära och ekonomiska styrka.
Palme förstod detta och hade också en tydlig och pålitlig linje. Reinfeldt och Bildt förstår det nog också, men vet inte hur man gör.

(Slutligen skulle jag gärna ha en källhänvisning till det uttalande av Palme om det revolutionära Iran som #5 hänvisar till. Det där låter som en skröna ihopkommen av paranoikerna i EAP.)

Du vet bevisligen ingenting om Vietnam.

Japanerna sparkade ut fransmännen från Vietnam, som senare sparkades utav vietnameserna. Vietnam hade varit en viktig bundsförvant i andra världskriget. 1945 förklarade sig Vietnam en suverän stat.

Frankrike och, i synnerhet USA, accepterade inte detta. Frankrike hade inga pengar efter andra världskriget så kriget mot Vietnam finansierades av USA. Kriget var Frankrikes största export. Men 1954 var förlusten ett faktum.

USA vägrade att acceptera freden. 1958 satte man upp en temporär regering i södern. När CIA informerade Washington att Ho Chi Minh lätt skulle vinna fria val i Vietnam så beslöt USA sig för att blockera valen.

"Sydvietnam," enligt Pentagonpappren, skapades av USA och Lansdale beskrev det 1958 som en begynande fasciststat. Diem, med Amerikas hjälp, konsoliderade sin makt genom att avrätta alla politiska motståndare och terrorisera folket. Som reaktion på detta växte det fram en motståndsrörelse i syd. Diem visar sig slutligen vara så genant för USA att man avrättar honom.

USA, som först sysslat mest med sabotage och liknande började trappa upp konfliken och 1964 provocerade de fram en incident i Tonkinbukten. Resten är, som de säger, historia.

Vietnam hade ingenting att göra med kommunism. Vietnam ville bli fria från imperialism. Vietminh var inte kommunistiskt. Ho Chi Minh kopierade den amerikanska oavhängighetsdeklarationen. Ho Chi Minh dog 1969. Vi fick aldrig se hans Vietnam.

Du generar dig själv genom att skriva om saker du inte har någon som helst kunskap om.

Den intressanta frågan är, varför vet de flesta i Sverige ingenting om Vietnamkriget? P g a vänsterpropaganda? P g a USA/högerpropganda?

#29 Peter H,
Jag vet inte så mycket om Vietnam på 50-talet, men verifierade ett enda fakta:
>>När CIA informerade Washington att Ho Chi Minh lätt skulle vinna fria val i Vietnam så beslöt USA sig för att blockera valen.

De skulle alltså ha röstat på kommunisterna, trots att kommunisterna i norr var tvungen att (som vanligt!) aktivt förhindra befolkningen att lämna deras område? ;-)

http://en.wikipedia.org/wiki/Operation_Passage_to_Freedom#Communist_prev...

"According to B. S. M. Murti, the Indian representative on the ICC, the communists did not try to stop the refugees at first, but increased their efforts over time as it became clearer that large proportions of the population wanted to emigrate."

Apropå att det inte blev val: Peter H kanske skulle lita på röstsiffror organiserade av sådana grupper? Jag tror han är rätt ensam.

Ah, sent. God natt.

Mycket Palme här i tråden. Jag trodde Palme var PRE och att vi alla hoppas på PRO. Det är så lätt att anklaga föredettingar. Det kan jag också göra, men väljer att låta bli då de inte kan försvara sig. Jag har aldrig haft höga tankar om Palme, men gör inte mer väsen av mig ang. det än just detta inlägg. Oavsett hans åsikter så förtjänade han inte det öde som tillföll honom.

#30 Bernt, vad försöker du insinuera med att endast verifierade en enda fakta?

Frankrike kallade alla som opponerade dem för kommunister. Vietminh var inte kommunister. Vietnamkriget hade lika mycket med kommunism att göra som Irakkriget har att göra med al-Qaeda.

Om du hade vetat någonting hade du vetat att dina argument är nonsens. FNL opererade i södern. FNL, inte Diem, hade folkets stöd i södern. Vietminh och FNL representerade det vietnamesiska folket. De enda som fruktade folkviljan var Diem och USA.

1953 störtade USA den demokratiskt valda regeringen i Iran. 1954 störtade USA den demokratiskt valda regeringen i Guatemala. Att stoppa den demokratiska processen i Vietnam var inte ett stort steg för USA.

#32 Peter H,
Du påstod saker om tiden innan det inställda valet i Vietnam.

Jag har inte argumenterat att Diem var demokratisk eller om Iran. Jag har påpekat att det enda fakta jag checkade av dina påståenden såg mycket osannolikt ut:

Kommunisterna i norr hindrade folk att resa ut, som de skulle enligt en överenskommelse. Det hade inte blivit seriösa val i områden sådana typer hade kontroll över.

Eftersom du inte tog i det så lär jag inte faktachecka några mer av dina påståenden för att se om du är seriös. Jag har en färdig åsikt.

Bofors-affären säger jag bara, stödet till Castro och DDR