Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2011-02-28 10:02, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Det finns inte någon motsättning mellan så kallad fri forskning och nyttiggörande av forskningsresultat. Oavsett hur och vad som forskats på, så bygger vårt välstånd på att kunskapen sprids och nyttiggörs i samhället. Det sker i högre grad bland forskarstudenter som samarbetat med företag.
Mikaela Almerud, anvarig för högskolefrågor & Emil Görnerup, ansvarig för forskningsfrågor Svenskt Näringsliv
Gabriel Liljenström och Magnus Lundgren skriver att Sverige, om vi ska kunna hävda oss som forskningsnation och kunskapssamhälle, måste ge förutsättningar för en bred bas med unga, fria forskare. Detta som ett svar på att Svenskt Näringsliv skrev i UNT den 21 februari att forskningsresultat i högre utsträckning behöver nyttiggöras.
Uppkattningsvis ungefär 13 miljarder, nästan hälften av högskolornas och universitetens totala intäkter till FoU-verksamhet, uppskattas gå till forskarutbildning. Det gör forskarutbildningen till en stor samhällelig investering.
Precis som artikelförfattarna konstaterar är det därför viktigt att forskarvärden har ett fungerande samarbete med näringslivet. Idag saknas incitament för det. Ett huvudskäl till detta är att samarbete varken mäts eller är meriterande för en forskarkarriär.
Det är synd. Samverkan ökar nämligen inte bara sannolikheten att forskningen ska leda till varor eller tjänster som kommersialiseras och till beviljade patent. Samverkan ökar också sannolikheten för att de disputerade ska få kvalificerade jobb. Det är viktiga resultatmått som förtjänar att lyftas fram.
Det saknas också drivkrafter för individer att kunna röra sig mellan akademi och näringsliv. Ett sådant utbyte skulle öka betydelsen av forskarens kompetens för näringslivet. Samtidigt ges forskaren en möjlighet att hitta nya tillämpningsområden för sin kunskap.
Dagens utvärderingssystem för forskning och forskarutbildning behöver därför kompletteras. Det är i grunden orimligt att en så stor offentlig investering inte utvärderas mot olika typer av resultat.
För hur vet vi om de satsningar som görs på forskning bidrar till samhällsnytta? Vad kan vi förvänta oss att forskarutbildningen leder till? Med dagens begränsade mätmetoder är det svårt att ge svar. Därför krävs att vi kompletterar dagens utvärderingsmetoder med nya perspektiv.

Lunds universitet vill prioritera humaniora och samhällsvetenskap

Därför behöver mer forskning ske i samråd med företag

Universiteten måste fokusera mer på kvantitativa metoder

Den samhällsnyttiga forskningen måste gynnas

Riktig forskning kan aldrig planeras eller förutsägas

Det bör inte löna sig att syssla med forskning

Om konsten att mäta det omätbara

Systemfel i svensk forskningsfinansiering

Kortsiktig syn på forskningens nytta är ingen bra idé

Fusk i den akademiska världen har blivit vardagsmat

De rödgröna vill återpolitisera akademin

Båda blocken måste ge besked om vilken forskningspolitik Sverige ska driva
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Uppfinningar kan vara intressanta för näringslivet, innovationer är det. Men forskning och vetenskap syftar till ny kunskap genom nya upptäckter som kan vara tillämpbara, men inte alltid omedelbart är det. Nya upptäckter kan behöva kompletteras med ytterligare upptäckter, t.ex inom grundforskningen. Ändå bidrar alla nya upptäckter starkt till utvecklingen som kan visa sig samhällsnyttiga långt senare i framtiden och är därför värdefulla.