Kortsiktig syn på forskningens nytta är ingen bra idé

I måndagens UNT skriver företrädare för Svenskt Näringsliv att forskningen i Sverige inte bara ska utvärderas utifrån vetenskapliga principer. Man menar att vid en bedömning av forskningens nytta måste man även ta hänsyn till i vilken utsträckning forskningen leder till nya produkter och tjänster som efterfrågas och kommersialiseras. Svenskt Näringsliv vill att forskningens tillämpning på marknaden ska vara en central del i bedömningen av vad som är god forskning och värd att satsa på.

Det är viktigt att forskarvärlden har ett fungerande samarbete med näringslivet. Positiva exempel på detta vore fler postdoktorala tjänster hos företag, fler adjungerade forskare samt ett utökat samarbete mellan högskola och industri för att få till stånd fler forskarutbildningar. Idag saknas i många fall stöd till forskare som själva vill starta företag men Svenskt Näringslivs sätt att se på forskning är kortsiktigt och farligt. I ett fritt kunskapssamhälle ska verksamheten vid universiteten styras av vetenskapliga principer, inte av särintressen. Varken stat eller näringsliv. Kunskap har ett egenvärde oavsett om den har kommersiell bäring eller kan tillämpas på marknaden. Det fria kunskapssökandet och forskningen får aldrig underkastas lönsamheten utan måste också kunna ifrågasätta det som politiker eller näringsliv ser som alldeles självklart. Historien visar dessutom att vetenskapliga resultat som i dagsläget är kommersiellt ointressanta kan visa sig vara viktiga för forskningsframsteg och innebära kommersiella genombrott i oväntade branscher.

Den finns inga genvägar när det gäller banbrytande forskningsresultat. All ny forskning bygger på äldre, ofta icke kommersiell forskning. Det är kontraproduktivt att driva en ensidig forskningspolitik som fokuserar på resultatens användning i samhället. Det går inte att i förväg peka ut vem som kommer att få ett Nobelpris eller inom vilka forskningsområden nästa stora genombrott kommer att ske. Liksom alla företagsidéer inte leder till ett nytt Ikea eller ett nytt Ericsson, så kan vi inte begära att all forskning ska bidra till en ekonomisk tillväxt. Forskningens kanske viktigaste frågor just nu, som utvecklandet av ny antibiotika och omställningen till ett hållbart samhälle, är inte nödvändigtvis kortsiktigt ekonomiskt lönsamma - men är fundamentala för att möta mänsklighetens största hot.

Ett ensidigt fokus på forskning som är kortsiktigt lönsam hämmar kreativitet, vetenskaplig kvalitet och nytänkande. Om Sverige ska kunna hävda sig som forskningsnation och kunskapssamhälle, måste vi ge förutsättningar för en bred bas med unga, fria forskare. Detta gör man inte med den forskningspolitik som Svenskt Näringsliv tycks vilja driva.

Magnus Lundgren- Forskningspolitisk talesperson, Gröna Studenter

Gabriel Liljenström - Språkrör, Gröna Studenter

Gabriel Liljenström (7 artiklar)
http://www.liljenstrom.net

Anmäl