Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Arabvärldens 1989?

Ashkan Ganji om Arabvärldens 1989?

Iran är inte Egypten

De som haft i uppgift att kväva protesterna och som brutalt slagit ner folket på gatorna tillhör den paramilitära basijmilisen som är en del av revolutionsgardet. Flertalet inom basijmilisen har indoktrinerats med en fundamentalistisk ideologi. När de misshandlar oskyldiga människor på gatan är det i tron om att de följer Guds order. Oftast får de höra från sina befälhavare att personerna som de slår är Guds fiender (mohareb), att slå ihjäl dessa är en dygd.


Om författaren

Ashkan Ganji, student vid Göteborgs universitet och aktiv inom Göteborgs socialdemokratiska högskoleförening.

Det har varit en orolig vecka i Iran med flera demonstrationer som följ på varandra. Den gröna rörelsen utlyste den 14 februari att demonstrera i solidaritet med det egyptiska folket. Detta märktes också tydligt i slagorden där man bland annat sade ”Mubarak, Ben Ali, turen har kommit till Seyyed Ali (Khamenei)”. Fast styret i Egypten och Iran samt det politiska klimatet går inte att jämföras rakt av.

För det första så satt Hosni Mubarak vid makten på mandat från USA, det var genom den USA-stödda militären som Mubarak lyckades hålla sig kvar vid makten. Dessutom var makten i Egypten betydligt mer koncentrerat till en person, i jämförelse med Iran idag. Även om Ali Khamenei är de facto diktatorn i Iran med väldigt stor makt så spelar även andra institutioner som väktarrådet, expertrådet och revolutionsgardet en väldigt stor roll i politiken. Skulle Khamenei exempelvis omkomma eller avgå imorgon finns det gott om personer som kan ta hans plats som ”andlig ledare”. Styret i Iran är alltså betydligt mer ideologiskt förankrat med tydliga shia-islamistiska pelare. Det vore egentligen mer rättvist att jämföra diktaturen i Egypten med hur Iran såg ut innan revolutionen 1979.

Det som var avgörandet i Egyptens fall var att militären ställde sig på folkets sida. I fallet Iran är det betydligt mer komplicerat med i princip två parallella arméer. Den ena är militären som har i uppgift att skydda landsgränserna, medan det andra är revolutionsgardet som har i uppgift att skydda ”islamiska revolutionens principer”.

Revolutionsgardet är regimens viktigaste verktyg för att behålla makten genom våld men även för att uppfostra regimens framtida ledare. Det kan nämnas att flertalet toppolitiker i Iran, däribland Ahmadinejad, har en bakgrund i revolutionsgardet. I ett scenario där militären skulle ställa sig på folkets sida, som i Egyptens fall, finns då en överhängande risk för inbördeskrig.

De som haft i uppgift att kväva protesterna och som brutalt slagit ner folket på gatorna tillhör den paramilitära basijmilisen som är en del av revolutionsgardet. Flertalet inom basijmilisen har indoktrinerats med en fundamentalistisk ideologi. När de misshandlar oskyldiga människor på gatan är det i tron om att de följer Guds order. Oftast får de höra från sina befälhavare att personerna som de slår är Guds fiender (mohareb), att slå ihjäl dessa är en dygd. Trots att demonstrationerna inte var lika omfattande som efter presidentvalet 2009 så har de skakat om regimen på nytt.

Det har gått så långt att iranska parlamentsledamöter i tisdags skanderade att oppositionsledarna Mir-Hossein Mousavi och Mehdi Karroubi bör avrättas. Under fredagsbönen sade den ultrakonservativa mullan Ahmad Jannati att Mousavi och Karroubi i praktiken är ”döda och avrättade”.

Regimen har även gått så långt att man ”stulit” oppositionens martyrer. Detta tyder på ren desperation. För att underminera demonstrationerna har regimen som vanligt påstått att det är sionister/CIA/MI6 som ligger bakom dem.

Man kan inte direkt jämföra Iran och Egypten rakt av och tro att den islamiska regimen faller imorgon. Den islamiska regimens våldsapparat är rutinerad och hänsynslös. Just därför är demonstrationerna av stor betydelse. Missnöjet har börjat visa sig allt mer öppet och regimen kan inte längre utåt sätt påstå att landet är enat. Protesterna har dessutom visat att demokratirörelsen i landet fortfarande är vid liv. Det lär ta tid innan den islamiska regimen faller och ett folkligt styre tar efter. Fast vi har ännu inte sett den sista demonstrationen mot regimen.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/33275

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Självklart finns en genuin opposition i och utanför Iran. I Sverige finns det en opposition med, tom oppositionella mot hela systemet. I andra västländer ser det än värre ut. Att det finns en opposition i sig betyder inte att den ledande regeringen är av ondo. Oppositionen måste först visa att de verkligen är fler än den sittande regeringen och dessutom att den sittande ledaren satt kvar genom fusk. Styra ett land är en svår uppgift. Den som skriker högst är inte per automatik mest kompetent att styra.
Alltså problemet för denna splittrade (från shahinister till mujahedin islamister, feminister och HBT till extremnationalister) är att regeringens anhängare är fortfarande fler. Att överklassen alltid är uppkopplade och bloggar betyder inte att dem är fler.

Permalänk | Anmäl #1 Ahmed Ahmed, 2011-02-20, 21:19

Intressant i sammanhanget är att 1500 libanesiska Hizbollah krigare deltar aktivt i mullornas våld mot demonstranterna i Iran. Varför listar Sverige inte Hizbollah som en terrororgenisation som Holland och England har gjort?

Permalänk | Anmäl #2 Anna Frick, 2011-02-20, 21:23

#1 Ahmed Ahmed, 2011-02-20, 22:19
Tror du ens på det där själv? Du låter som en kommunist som före 1989 talar om sovjetunionen, innerst inne vet han att det är förtryck och övergrepp men kan inte få munnen att säga det.

Permalänk | Anmäl #3 Martin A, 2011-02-20, 21:51

#3 Martin A, Tyvärr har väst en beröringsskräck när det gäller ideologin som ligger till grund för mullornas förtryck. När det gällde kommunism och apartheid var väst klar med att fördöma regimen och ideologin. När det gäller jihadism som ideologi är väst passiv. Man måste våga komma till slutsatsen, jihadism har ingen plats i Väst och måste bekämpas.

Permalänk | Anmäl #4 Anna Frick, 2011-02-20, 22:46

#3 visst kan jag kalla det iranska regeringen gör för förtryck. Men oppositionen är våldsam. Och i fredstid torterar inte Iran sina fångar som de gjorde i Tunisien och Egypten. Om de gör det i Iran så är det mot förrädare (vilka man straffar i alla länder. I arabländerna torterar man istället de som vill försvara araber mot ockupanter! Skillnaden är tydlig

Permalänk | Anmäl #5 Ahmed Ahmed, 2011-02-20, 23:20

"Iran är inte Egypten".
Sant.
Iran har hunnit länge i utvecklingen mot ett 100% religionsstyrt samhälle..
Egypten är ännu bara på vägen ditåt..
Under tiden kommer oppositionen mot detta att dö ut. Både bildligen och bokstavligen.

Permalänk | Anmäl #6 Stig E-k, 2011-02-21, 09:45

Intressant jämförelse. En mer sekulär stat, Egypten och en mer religiös styrd, Iran. När människan övertygas att de får en direkt dialog med Gud, något mycket farligt sker, nämligen att vi sluta att tänka rationellt, då kan dessa individer, styras till att förgöra sina landsmän för de har fått order från Gud.

De militära styrkorna i Egypten hade gått igenom samma demokratisk utveckling som det övriga folket, därför det lyckliga slutet i Egypten. Utan att den styrande makten genomgår samma demokratisering som det övriga folket kan sluta i vidriga blodbad.

Permalänk | Anmäl #7 George Corro, 2011-02-21, 10:28

Muslimska Brödraskapet har väntat på detta i 80 år. De är Egypotens näst största maktfaktor efter armén. De övriga i den sk "demokratirörelsen" saknar sammanhållning, organisation och någon karismatisk ledare. MB har Egypten serverat på ett silverfat.

Iran är det enda landet där jag uppfattar upproret som något positivt. De andra länderna kommer att förenas i ett islamistiskt kalifat. - Vad vi ser är ännu en radikalisering.

Permalänk | Anmäl #8 Jonas Edholm, 2011-02-21, 15:33

@ Anna -Frink

Dina uppgifter att Hizbollah skjuter Iranier är ingen nyhet. Irans prästerskaps egen halvmilitära polis består främst av palestinier.
- Ayatolla Khomeni var mycket inspirerad av det Muslimska Brödraskapet. Hizbollah, hamas och även Al-quida är avknoppningar av det Muslimska Brödraskapet. Den moderna islamismens livmoder.

Du har siffror på 1500 palestinska Hizbollah i Iran, jag tror de är 10-15 tusen.

Permalänk | Anmäl #9 Jonas Edholm, 2011-02-21, 15:40

Ahmed Ahmed:
Jag har all respekt för dina enskilda åsikter men när det gäller ditt försvar av islamistiska regimer framstår du som antingen naiv eller ursäktande in absurdum.
Vad har du för belägg för att tortyr i Iran inte bedrivs i fredstid - och om det nu skulle krävas att de som utsätts för den skall betecknas som förrädare - hur lätt är det inte att vidga definitionen som det passar för stunden? Vem tror du gör bedömningen? Är det inte så att VARJE oppositionsuttryck som innebär ett reellt hot mot de styrande - oberoende om det är våldsamt eller i ord tillåts betecknas som förrädiskt?

Permalänk | Anmäl #10 Aleksander Szymanowski, 2011-02-21, 20:24


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.