Kriskommissionen föreslår moderat utbildningspolitik

Samhället måste fokusera mer på lärarrollen och skolans styrning. Samtidigt måste lärarnas status och utbildning förbättras. Det skriver Socialdemokraternas kriskommission i sin rapport "Omstart för Sverige". För alliansregeringen är det uppenbart; kriskommissionen slår in öppna dörrar. När väljarna går till val 2014 är förslagen redan genomförda.

Av rapporten framkommer bland annat att kriskommissionen vill ge utbildade lärare kontinuerlig kompetensutveckling. Dessutom ska rektorer läsa ledarskapsutveckling.

Inom alliansen gjorde vi tidigt en samhällsanalys som visade att Sverige har problem med utanförskap. Vi vet att 30 000 elever går ut gymnasiet utan godkända betyg varje år. Vi vet också att nära hälften av niondeklassarna inte kommer in på gymnasiet i vissa socialt utsatta områden. När vi bildade regering första gången 2006 hade vi en klar reformagenda för att möta dessa samhällsproblem.

Under det kommande året genomför vi den största förändringen av svensk skola i modern tid. I fokus står en uppvärdering av läraryrket. För att höja status inrättar vi nu en helt ny lärarutbildning som leder till en yrkeslegitimation. Vi fortsätter också satsningen på lärarlyftet.

Men att höja status på läraryrket räcker inte. Vi måste också skapa en likvärdig skola där alla elever får chans till en bra utbildning. Ska vi lyckas med detta krävs en rad reformer. Alliansregeringen har därför satsat på:

1. En obligatorisk rektorsutbildning

Rektorn är en nyckelperson i skolan då han eller hon driver det pedagogiska ledarskapet och utvecklingsarbetet. För att skapa bättre förutsättningar för ett av Sveriges viktigaste jobb är rektorsutbildningen numera obligatorisk för alla nyanställda rektorer.

2. En ny läroplan och nya kursplaner

För att fler elever ska nå skolans kunskapsmål har nya läroplaner införts. Nu görs kraven tydliga, elevernas kunskaper följs upp och utvärderas kontinuerligt, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt. Tydliga kursplaner ger vidare ett ökat stöd för lärares undervisning och främjar en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper.

3. Fler beslut för att stärka kunskaperna i grundskolan

För att skolan ska bli ännu bättre på att tidigt fånga upp elever med extra behov av stöd inför vi skriftliga omdömen från årskurs 1, nationella prov från årskurs tre och betyg från årskurs 6.

När det är dags för väljarna att gå och rösta i september 2014 är de förslag som lämnats av Socialdemokraternas kriskommission sedan länge genomförda. Samtidigt har svensk skola genomgått den största förändringen sedan 1842.

Margareta Pålsson (5 artiklar)
http://www.metapalsson.se/index.htm

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/33106

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ja, så länge S inte river upp det fria skolvalet har dom accepterat den galopperande segregeringen mellan svaga och starka. På det viset är politiken förvisso liberal.
Men jag undrar om S kommer att tillsätta en skol- och universitetsminister som hellre följer sina egna fördomar än forskningsresultat, som förtalar skolan och lärarna, som har svenskt rekord i negativa generaliseringar och som tycker att kollektiv bestraffning är ett bra styrmedel.
Lika illa som med rottingmajoren kan det väl ändå inte bli?
Finns det en Moderat utbildningspolitik också? Så intressant. Varför är vi då drabbade av en folkpartistisk?

Permalänk | Anmäl #1 Olof Lindberg, 2011-02-15, 19:27

DEBATTEN OM FRAMTIDENS SKOLA

Den nya läroplanen LGR11 har en allvarlig brist då den reflekterar “enhetselevens” utveckling enligt Piaget´s stadieteori men saknar de differentialpsykologiska principerna för en genuin individualisering av undervisningen.

Vi behöver en skoldebatt där fakta accepteras i stället för att sopas under mattan. DIVERGENSPRINCIPEN och dess konsekvenser bör stå i centrum likaväl som den svåra frågan om hur undervisningen skall INDIVIDUALISERAS.

TVÅ HUVUDUPPGIFTER FÖR DEBATTEN OM FRAMTIDENS SKOLA.

Utifrån existensen av betydande intelligensskillnader mellan eleverna men framför allt utifrån divergensprincipens giltighet bör den skolpolitiska debatten som första steg syfta till att lösa följande problem av helt avgörande betydelse för utformningen av framtidens skola:
1. Hur skall läroplansmålen definieras för olika elevgrupper så att de inbegriper både den momentana kunskapsvariationen och variationen i utvecklingstakt?
2. Hur skall läromedlen konstrueras så att de optimalt är anpassade både till den momentana kunskapsvariationen och variationen i utvecklingstakt hos olika elever?

Se ”Sture Erikssons hemsida”: http://home.swipnet.se/StureEriksson/

Permalänk | Anmäl #3 Sture Eriksson, 2011-04-22, 03:03