Arabvärldens 1989?

Mojtaba Ghotbi om Arabvärldens 1989?

Hög tid för en ny politik gentemot prästerskapet i Iran

Publicerad: 2011-02-13 08:02, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11

189 millningar
24 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Mojtaba Ghotbi är vice ordförande i Förenade Föreningar för ett Fritt Iran, FFFI.

Förändringens vind har börjat blåsa i Mellanöstern och många befarar, med visst fog, att fundamentalistiska krafter ska ta över det politiska vakuum som uppstår när styrande diktaturer faller i regionen. Flera analytiker och politiska experter lyfter fram likartade farhågor beträffande utvecklingen i Egypten och uttryckt en viss oro över att Muslimska brödrarskapet kan komma att ta över om Mubarak skulle avgå utan en fredlig och planerad maktövergång. Sålunda var västvärlden tvungen att avvakta i sitt ställningstagande gentemot den egyptiska diktatorn, vilket ledde till att omvärlden aldrig vågade kräva diktatorns omedelbara avgång. Men det egyptiska folkets längtan efter frihet och deras beslutsamhet fick världsledarna att stå bakom deras rättmätiga krav på demokratiska förändringar.

Motsvarande scenarier kan på sätt och viss målas upp för nästan varje land i Mellanöstern. Därför kliar sig många västerländska politiker i huvudet och försöker lista ut hur man ska förhålla sig till de förändringar som nu stundar i regionen. Under den årliga säkerhetskonferensen i München förra veckan pratade USA:s utrikesminister Hillary Clinton om att Mellanöstern "står inför en fullständig storm av uppror och att nationerna bör omfamna demokratiska förändringar".

Irans högsta andlige ledare, Ali Khamenei, beskriver dessa förestående förändringar i regionen som ett "islamistiskt uppvaknande", i ett försök att tillskansa sig den folkliga revolutionen i Egypten, precis som hans läromästare, Khomeini, gjorde mot den iranska befolkningen för snart trettio år sedan. Khameneis marionett till president Mahmoud Ahmadinejad upprepade budskapet på fredagen, i samband med 32-årsdag av den iranska revolutionen 1979 och sade "Vi kommer snart att se ett nytt Mellanöstern utan Amerika och sionistregimen (Israel), där det inte kommer att finnas plats för världens arrogans."

Prästerskapets övermod tar sitt ursprung i västvärldens tillkortakommande när det gäller att föra en resolut politik gentemot den religiösa despotismen i Iran. Dagens befintliga politik utgår från "visionen" att prästerskapet har förmåga att reformera sig och att denna reform kan tillvägabringas inifrån prästerskapets egna led. Västvärlden har nitisk hållit fast vid denna utopi i snart femton år i förhoppning om att finna de iranska reformisterna. Och när man inte fann några försökte man att föreställa vissa iranska ledare som reformister samtidigt som man dröste på lukrativa incitament i hopp om att stärka deras position i Iran samt att få de att förverkliga minimala reformer. I sammanhanget kan man minnas Khatamis åttaåriga ämbete och hur han med slogan om "Dialog mellan civilisationer" tilläts åka värld och rike runt, utan att konfronteras för de kränkningar som försiggick under hans ledning. Khatamis lovade reformer uteblev trots oändliga incitament från väst och den hårdföra fraktionen tog över presidentämbetet efter åtta år med Khatami vid makten. Vid det här laget hade eftergiftspolitiken accepterats som ett axiom i politiken gentemot Iran.

Motståndare till den religiösa diktaturen i Iran har länge lidit från västvärldens naiva inställning till prästerskapet, nämligen att under alla omständigheter och till varje pris slå vakt om "dialogen" med prästerskapet. Irans "trumfkort" under alla dessa år av kohandel har varit vetskapen om att regeringarna i väst, i sin iver att åstadkomma synbara framgångar i förhandlingarna med Iran är beredda att blidka prästerskapet till varje pris inklusive handlingsförlamning inför flagranta kränkningar av mänskliga rättigheter, så att Iran inte får ett svepskäl att lämna förhandlingsbordet. I sammanhanget bör man inte heller underskatta västvärldens ekonomiska intressen i Iran samt önskan hos varje land att skydda sina egna investeringar och ekonomiska intressen.

Västvärldens befintliga politik gentemot Iran riskerar att omvandla drömmen om ett demokratiskt Mellanöstern till en mardröm för regionens befolkning. Anledningen är att det iranska prästerskapet inte förmår släppa fram reformer då varje droppe av lättnad på förtrycket eskalerar snabbt mot ett avsättande av hela systemet. Därför tillgriper man brutalt förtryck i det egna samhället, söker konfrontation med väst på den internationella arenan i varje fråga oavsett incitament samt exporterar sin fundamentalistiska ideologi genom att förespråka terrorism och aktivt finansiera terroristorganisationer i regionen.

Faktum är att prästerskapet inte har råd att avstå från någon av de tre förgående principerna just med anledning av iranska folkets ackumulerade avsky för prästerskapet och dess barbariska kränkningar. Terrorismen och konfrontationen mot väst, i synnerhet USA och Israel är verktyg för att hävda sig som en stormakt i regionen. En ställning som i sin tur ger mod åt de inhemska repressiva organen till att fortsätta sitt undertryckande av befolkningen i Iran. Mest oroväckande av allt är att den iranska regimen räknar med att komma undan vid varje tillfälle, då väst av tidigare förklarade skäl önskar att hålla dialogen vid liv. Därför kommer prästerskapets aggressionspolitik att vinna terräng i regionen och i världen.

Två fundamentala misstag har framträtt ur västvärldens naiva och vansinniga eftergiftpolitik. Den första är att prästerskapet framstår som rumsrent och erhåller en oförtjänad internationell plattform. Med andra ord, förtryckarna betraktas som de förtrycktas legitima företrädare istället för, som sanningen är, folkets sadistiska översittare och illegitima förtryckare. Det andra misstaget är att det iranska folkets lagstadgade rätt att åstadkomma demokratisk förändring genom organiserat motstånd mot tyranni hämmas när folkets legitima motståndsrörelse ignoreras och motarbetas, som en artighetsgest för att tillmötesgå prästerskapets krav.

Den iranska despotismen framstår idag som ett hot inte bara mot landets egen befolkning utan även mot regionens stabilitet och mot världsfreden. Skickligheten i prästerskapets förrädiska politik är att man därigenom har lyckats med bedriften att få vänster- och socialistfalangen att indirekt förespråka prästerskapets retorik i Mellanöstern genom att spela på dessa partiers anti-amerikanism och deras ogillande av Israels nuvarande politik gentemot det palestinska folket.

Vänster- och socialistpolitiker är väldig snabba på att kraftigt kritisera Israel för deras kränkningar och påtala USA för deras militära närvaro i regionen men glömmer att agera i samma anda mot iranska prästerskapets kränkningar och deras militära interventioner i andra länder som Irak, Libanon, Palestina och Afghanistan. Det politiska läget blir inte bättre när man ser att mitten- och högerfalangen helst förspråkar diplomati och fortsatt handel med den iranska regimen på grund av tidigare nämnda anledningar.

De nukleära samtalen i Turkiet nyligen var ett totalt misslyckande där Iran i stort sett förödmjukade väst och lämnade förhandlingarna efter första dagen. Detta jämte de omfattande interventionerna i regionen och allt mer tilltagande förtryck i Iran ogiltigförklarar den pågående eftergiftspolitiken och framhäver behovet av en ny, resolut politik gentemot Iran.

Denna politik bör utgå ifrån att erkänna det iranska folkets rätt att sträva mot inrättandet av demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Den bör framförallt stödja det tredje alternativet presenterad av Iranska Nationella Motståndsrådet och dess parlamentarikst valda president Maryam Rajavi, vars motto är "Nej till eftergiftspolitik, Nej till militär intervention eller krig, stöd en demokratisk förändring i Iran genom det iranska folket och deras legitima motståndsrörelse."

Detta kombinerad med sanktioner mot prästerskapets ledare för deras ideliga brott mot mänskliga fri- och rättigheter samt för deras brott mot gällande FN-resolutioner kommer att frambringa betydande förändringar i Iran och göra landet till den verkliga motorn i demokratiseringsprocessen i Mellanöstern. Västvärldens brist på genuin handlingskraft gentemot Iran riskerar att kompromettera sina egna resolutioner samt urholka internationella lagar, ratificerade konventioner och föredrag. I annat fall riskerar hela Mellanöstern att falla i mörker under fundamentalisternas medeltida och omänskliga envälde med prästerskapet i Iran som fanbärare, ideologisk spjutspets och finansiell stöttepelare.

Den iranska religiösa despotismens grundare Khomeini brukade uppprepa att vägen till Quds (Jerusalem) går via Karbala i Irak. Detta är det objektiva ändamålet för prästerskapets fundamentalistiska synsätt som utnyttjar religionen som ett verktyg för att vidhålla makten.

Mojtaba Ghotbi (6 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/33038

24 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Om tio år kan inte Iran exportera olja längre, då kommer man att ha fullt upp med att försörja sin jättebefolkning med mat. Det är också slutet på alla militära hot mot omgivningen.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-02-13, 10:28

Iran har aldrig anfallit något annat land. Vare sig innan eller efter den islamiska revolutionen. Där har ju hänt saker också sedan Khomeinis fall. Talet om militära hot osv är främst uppblåst av det land som suddar bort Palestina från kartan (rivning av hela byar som ersätts med judiska).

Var intervenerar Iran någonstans?

Deras kärnkraftsprogram är världens mest transparenta antagligen.

Hezbollahrörelsen är väl annars ett exempel på en politisk islam som lyckats anpassa sig till sitt lands mångfald. Och berömts för det.

Mullorna kommer att förlora sitt inflytande när demokratirörelserna väller över länderna i regionen. Verklig demokrati kommer att betyda slutet på axelmakternas (UK/Israel/USA) dominans i regionen. Då lättar det ännu mer i Iran. Minns att ledarskapet i Iran har ett starkt stöd också, att oppositionen var en minoritet. De stöder också utvecklingen i Egypten , mer än många.

Vem är rädda för demokrati egentligen?

Det blir allt svårare att rättfärdiga dominans världen över ändå, vi rör oss mot mer horisontala relationer. Så saker och ting kommer att fixa sig.

Permalänk | Anmäl #2 Stefan Danerek, 2011-02-13, 11:05

Mycket bra analys av Ghotbi.

Väst och den iranska motståndsrörelsen borde lära av erfarenheterna från eftergiftspolitiken mot personlighetstyper som Hitler.
Dessa erfarenheter lär att mot skrupelösa fanatiska diktatorer hjälper endast det blanka stålets retorik. Dvs. Hot om våld, och om inte det hjälper utövande av våld.

Det borde också det Iranska Nationella Motståndsrådet förstå eftersom Iranska prästerskapets aktiviteter, t.ex stöd till terrorörelser, genomförande av terrorbrott runt om i världen och genom sina nukleära ambitioner bedriver en politik som går ut på att undergräva och bekämpa västvärldens demokratier.

Iran är därför en högst internationell angelägenhet. Så kan inte ni iranier själva störta denna terorregim får ni nog erkänna omvärldens rätt att för sin egen överlevnad, ta i med hårdhandskarna, dvs. krigshandlingar mot denna regim om så skulle bli nödvändigt.

Permalänk | Anmäl #3 Ein Stein, 2011-02-13, 11:22

Jag tror faktiskt inte väst kan påverka iran särskilt mycket. Det finns två milstolpar som kanske tillåter iran att reformera sig, nästa val och Ali Khameneis kommande död.

Men troligt är att IRGC är de som är den reella makten i iran redan nu. Ska bli intressant att se vad Qom gör, jag tror inte att det är givet att de stödjer en IRGC regim.

Det mest effektiva väst kan göra är att fortsätta göra sin kultur tillgänglig på internet, tror jag. Vilket vi redan gör, för vår egen skull :)

Permalänk | Anmäl #4 Martin A, 2011-02-13, 12:05

Problemet är naturligtvis oljan. Olja måste vi ha, så moraliska är vi inte så vi låter bli att köpa irans olja oavsett vem som har makten där. Och det ger vilken regim som helst möjlighet att sitta kvar, oavsett vad det iranska folket tycker.

Permalänk | Anmäl #5 Martin A, 2011-02-13, 12:07

Debattörens egen organisation tycks ha ett nära samband med PMOI (Folkets Mujahedin) som jag inte anser vara särskilt demokratiskt och dessutom har en ohämmad personkult av sina ledare. Vad är det som säger att "ni" skulle stå för demokrati i ett framtida Iran?

Permalänk | Anmäl #6 Bo Grahn, 2011-02-13, 12:10

Exakt, #5 Martin A. Och när oljan tryter faller regimen. 85% av Irans export är oljerelaterad.

Permalänk | Anmäl #7 Bo T, 2011-02-13, 14:07

#7 Bo T, så då ska jag som sekulär demokrat inte ha dåligt samvete när jag har kvar min stora bensinslukande bil, och värmer huset med en oljepanna? Jag skyndar bara på den demokratiska utvecklingen i Iran (och Saudi-Arabien)...

Tack för konsumentupplysningen!

Permalänk | Anmäl #8 Mayo Mellberg, 2011-02-13, 14:22

Hela världen måste iaktta en förskräcklig triangel när det gäller Mullornas Iran: triangeln består av tre hörn som har en tyngdpunkt i centrum,
Fundamentalism, terrorism och atom bomb som får stöd av en inkomstkälla av olja och naturgas i affärsrelationer med västländer. Vi som följer EU:s politik gentemot Iran under de senaste 3 decennier har sett att EU:s eftergift politik varit ständigt mot iranska folket vilja. Tiden har bevisat att denna politik har förstärkt diktaturens position i maktens centrum för att förgöra all demokratiska moral i landet. Hur kan man ha goda relationer och förhandla med ett diktatoriskt land som dagligen hänger sina medborgare i offentliga platser.
Ni borde skämmas!!

Permalänk | Anmäl #9 Josef Kiani, 2011-02-13, 14:55

Iranska regimen har stort stöd bland folket inne i Iran. Stor majoritet. Att iranier i exil skriker högt kommer inte hjälpa.

Permalänk | Anmäl #10 Ahmed Ahmed, 2011-02-13, 15:31

1 ) Iran kan inte anrika uran tillräckligt högt för att göra en atombomb.
Propagandan kommer från de som sympatiserar med en stat i mellanöstern som snart kommer att falla. Denna stat har samlat på sig hundratals kärnvapen och annat godis. Deras ledare har komplex och är dåliga förlorare.

Dagens citat: från iransk milis: “Western intelligence agencies are searching for a mentally challenged person who can set himself on fire in Tehran to trigger developments like those in Egypt and Tunisia,” Naghdi was quoted as saying by Fars news agency.

“They are very retarded and think by imitating such actions they can emerge victorious.” ...

http://www.thetruthseeker.co.uk/?p=20021

Permalänk | Anmäl #11 Stefan Danerek, 2011-02-13, 18:10

@Bo, Iran är inte bara dess olja, det finns även geopolitiska läget att beakta. Men vad det beträffar Irans befolkning så förtjänar dem, precis som oss alla andra i de demokratiska länderna att själva forma sin framtid och i fria och rättvisa val välja sina ledare. Oljan är Irans ekonomi idag eftersom prästerskapets inte har bedrivit någon konstruktiv ekonomisk-politik. En framtida regering som driver en sådan politik kommer att ge andra dimensioner till Irans ekonomi.

@Ein Stein, Jag tror att du och artikelförfattaren har samma syn när det gäller hotet från Iran. Dock tror jag att författaren menar att "krigshandlingar mot iranska regimen" inte behövs då iranska folket kan och vill ta bort regimen. Allt väst behöver göra är att stå neutralt i denna kamp, vilket dem ärligen inte gör i dagsläget när de bedriver eftergiftspolitik till varje pris. Man kan t.ex. ta till konkreta handlingar som att åtala iranska ledare för brott mot MR i internationella domstolar eller utlysa reseförbud mot dem och inte bara ta till verbala fördömanden.

@Stefan Danerek, Karizak, Evin, Gohardasht fängelserna är väl bara västerländsk påhitt. Amputeringar, stening, offentliga hängningar med lyftkran och våldtäkt i fängelserna är väl också västerländsk propaganda. Sedan finns det väl trovärdigare källor än FARS liksom. Irans interventioner i Irak, Libanon, Gaza och Afghanistan är välkänd och det råder ingen tvivel om.

Använder du verkligen dina demokratiska privilegier för att rentvå eller försvara iranska prästerskapet. Hela artikeln handlar om att iranska folkets rätt till att ta bort regimen ska erkännas och stödjas moralisk.

@Bo Grahn, det är din demokratiska rättighet att säga vad du vill till vem du vill (inom lagens ramar förstås). Samma rättigheter har författaren och hans organisation. Det är ju sorgligt att du använder dina rättigheter till att agera megafon för den iranska regimen och sprida deras propaganda. Just PMOI har försvarat sig i minst sju olika europeiska domstolar mot de anklagelser som du förtalar PMOI med. De har vunnit samtliga domstolshandlingar. Just detta visar att de accepterar de demokratiska värderingarna och systemen även om dessa system i Europa har helst sett till att blidka regimen på bekostnad av iranska folket och motståndsrörelsen. Sedan kan man ju undra hur många domstolar som regimen är beredd att ställas upp i för att redogöra sig för de ständiga brotten mot MR. Irans problem är inte PMOI utan det är den medeltida regimen. Om du inte förstår detta är du antingen okunnig inom området eller så försvarar du dina personliga förmåner. Båda fallen är lika dåliga.

Permalänk | Anmäl #12 Massud Kiani, 2011-02-13, 22:23

I mycket har jag inget att tillägga till vad Ghotbi har skrivit.Jag vill dock betona på den övereraskning som gripit tag i många ledare, politiker och inte minst s.k. experter i dynamiken i händelse utvecklingen i nordafrika och MÖ.
Detta visar med all tydlighet att USA och övriga väst världen inte haft något egentlig kontakt med verkligheten på gatan i tex egypten.
Der är rent av ledsamt att en del anser sig vara experter och här ger mycket absoluta dekret om att
1- Irans olja tar slut om 10 år
2- Folket i Iran står bakom regimen
3-Iran har aldrig invaderat ett land
4-Stefan danerek tar på sig rollen att diagnostisera den iranska oppositionen genom att ta cita från FARS agency som är nära kopplad till revolutionsgardet:
Låt oss visar falskheten id etta påstående:
1- Irans olja enlig utvärderingar från flera håll räcker flera hundra år. I en rapport till USA ambassador i FN skriver den amerikanska energi ministeriet i ett uppsakttning att oljan i Iran räcker ca 200 år.
Jag kommer ihåg sista åren av Shah där han betonade att oljan kommer att ta slut om 20 år( det var 1975). det tog inte slut då och det tar inte slut nu heller. Att regimen vill komma åt kärnteknik saknar täckning i omsorg för framtida energi försörjning i landet.
2- Folket i Iran har inte haft en enda möjlighet att rösta i ETT ENDA FRITT VAL i Iran. Detta påstående saknar varje stöd i varje neutral form av opinion undersökning som håller en internationell godtagbar standard. Att samtidigt har regimen förfögar över 23 olika polis organisationer och 35% av Budgeten spenderas på säkerhets apparaten ( från förra året Budget som är inte heltäckande då budget för flera viktiga organ är hemliga och inte onkluderade i rapporten till Majlis) talar inte för en folklig styre!
3- Iran har satt in flera än 40.000 av sin revolutionsgard i olika myndigheter i Iraq efter den amerikanska invasionen.ATT USA varit blind, primitivt , rent av kriminelt dumt och inte såg detta i förväg innan 2003 är en faktum. MEn frågan om invasion är öppet då vi måste definera ordet invasion. Iran har varit och kanske är den främsta källan till försörjning av terrorismen i Iraq, Afghanistan,Africa s horn( via Eritrea till somalien)Lebanon,Yemen,
Jordanien,
Iran varit direkt involverdae i spektakulära bombningar i KHobar och Argentina och Beirut. Att USA velat komma överens med mullorna under alla dessa år har betytt mycket för att Väst inte velat konfrontera Iran med sian gärningar.
Det finns övertygande bevis att Alqeda i Iraq får vapen och bistånd av den iranska regimen samtidigt som man påstått att mullorna i Iran stödjer den nya irakiska ledningen. DEtta komplicerade spel har göra med att mullorna varit noga med att utnyttja den amerikanska primitiva och förutsägbara politik i regionen.
4- Att skriva citat från FARS betyder att man upprepar vad den främsta makt konglomerat i Iran vill framhäva. Är detta klok? All är ense att den iransak revolutionsgardet har konsoliderat stora delar av den iranska ekonomiska och poltiksa liv i sina händer.Regimen i Iran uppfyller alla kriteria för en fascist stat. Det är dock ödets ironi att den svenka vänster är så förtjust i regimens anti amerikanska reorik som har glömt att analysera vad som har hänt med de iranska arbetar klassen villkor, fack föreningar och människorätt aktivister under denna barbariska styre.
DEt handlar inte om att välja förhandlingar eller krig med denna regim. Det handlar om i första hand att ha en rätt analys av denna regimen väsen, dess grund karaktär.
Denna regime är en unik fenomen från en unik period. Detta kan inte upprepas vare sig i Iraq eller Tunis eller i Egypten.
Den iranksa regimen är i sin fundamenta la natur är en medeltid fenomen som kan endast överleva i en kaotisk tillstånd. Denna regime pga sin natur och inte endast real politiska räkningar emot varje form av stabilitet, fred och försoning både i Iran och i regionen.
Detta betyder att regimens försök att skaffa kärnvapen och inflytande i regionen syftar inte till en begränsad expansion, övertagande av marknad andelar från Väst eller Öst. Utan det betyder att denna regime söker från konflikt till konflikt, från oro till oro och från krig till krig.
Om samtal hade kunnat ge den minsta effekt så hade vi annan bild nu efter 30 år.
Det blir ingen ro i MÖ, i Iran så länge denna styre sitter kvar, USA har varken den finasiela eller millitär-politiska möjligheten att stoppa denna utveckling som kan kasta hela regionen i ett förödande krig. Det är därför att stödja den folkliga upproret i Iran enda tänkbara och realistiska möjligheten till en fredloig samvaro i MÖ.

Permalänk | Anmäl #13 sina Dashti, 2011-02-14, 00:08

Ja Mojtaba Ghotbi, vi är väl en majoritet av västerlänningar som är något insatta i det iranska folkets orättfärdiga lidande, som håller med dig till 100%.

Frågar är hur ni Iranier inom och utom landet vill organisera er för att leda motståndet.

Väst kan inleda sanktioner, USA med sin starka Israel-lobby har väl mig veterligen haft sanktioner på plats i decennier. Andra länder i väst har blundat för regimens övergrepp mot oskyldiga undersåtar bland sitt eget folk, i tron att blundandet bäst skulle gynna de egna intressena.

Nu, post-Egypten, med Obama och Clinton, som för första gången på länge återupprättat något av den moral som världen länge efterlyst i USA's utrikespolitik, MÅSTE man ju ändra sin attityd mot extrema mördarregimer som den Iranska.

Jag tror jorden är bördig för folkliga revolter över hela Mellanöstern, vars politiska landskap nu möbleras om inför våra ögon .

Läget är nog inne för exiliranier över hela världen att organisera sig så tydligt att ni kommer upp på hemmabefolkningens radarskärm och får dem att tappa rädslan och mangrant gå ut på gatorna.

Om de verkligen skulle göra det, skulle regimen falla, eller..?

Vi i väst bör naturligtvis inte blanda oss i denna interna Iranska uppgörelse, men kan ändå på olika sätt stödja Er rättmätiga revolt.

Men ni måste själva gå i spetsen.

Jag håller med dina slutsatser , men några kommentarer på en site gör ingen stor skillnad.

Däremot om en våg av information om vad som hänt i Egypten plötsligt väller in över Iran, samtidigt som Exiliranier över hela världen mangrant går ut och demonstrerar.

Som general Patton sade: "Audace , toujours l'Audace"

Nu är läget för er att vis djärvhet, och ta stora steg framåt.

Om ni sitter tysta kommer ingenting att hända förrän Iran närmar sig den stora Bomben, vilket Israel aldrig stillatigande skulle kunna åse, vilket då leder till åter ett krig.

Det är förmodligen vad ni nu under de närmaste året företar er som kan stoppa den utvecklingen innan det är försent.

Tyvärr , efter många års erfarenheter från Ditt land, är jag pessimist, om ni inte själva förmår eskalera från passivt till aktivt motstånd mot det prästerskap som med förmedeltida ideer om hur ett samhälle skall se ut, alltför länge förtryckt Ert sargade Iran.

Permalänk | Anmäl #14 Gunnar Ehn, 2011-02-14, 01:26

Att regimen i Iran skulle ha stort stöd bland befolkningen är naturligtvis den lögn regimen försöker sprida.

Undrar vilken Gallup-undersökning som ligger till grund för detta vettlösa påstående?

De som påstår detta kan inte ha pratat med särskilt många Teheranbor mellan skål och vägg.

Om det inte vore för att man riskerade en plågsam död i Evin-fängelsets tortyrkammare, är det min uppfattning att 90% av Teherans befolkning har fått nog, och skulle gå man ur huse precis som Kairo-borna på Tahir-torget.

Skillnaden mellan Egypten och Iran är att regimen i Teheran varken vill eller behöver ta hänsyn till opinionen utifrån, i sitt mördande förtryck.

Permalänk | Anmäl #15 Gunnar Ehn, 2011-02-14, 02:19

Vad jag menade var att vi bör inte direkt ta exiliraniers kritik och förslag för ordet, lika litet som exilirakier innan Irakkriget - utan att granska dem, samt verkligen titta närmare på vad Iran är. Där finns många missförstånd. Economist hade en ovanlig djuplodande artikel för inte så länge sen, men det är ovanligt.
Det iranska samhället är väldigt komplext. Kvinnor måste ha slöja, men får jobba inom det allra mesta. De är också majoritet på universiteten. Och de hörs.
Den opinionsundersökning jag minns var en som gjordes av ett amerikanskt institut (Terror Free Tomorrow: The Center for Public Opinion, se länken nedan för mer fakta) och den pekade på ett stort övertag för Ahmadinejead. Jag vet inte om de fuskade, men säkert var att han hade större stöd än Moussavi. Sen röstar folk med plånboken även i Iran som andra ställen. Oppositionen och Moussavi granskades inte kritiskt här. Är han snäll och Ahamadinejead ond? Naivt... Och det är det som är felet. Man måste granska! Ahmadijead bestämmer långt ifrån allt i Iran. Och vad vet vi om honom? Har ni läst någon biografi?
Rent kort efterlyser jag bara mer kritisk analys och nyans.
Särskilt eftersom lögner sprids om Irans kärnkraftsprogram, för att starta ett krig eller tvinga på knä med sanktioner.
USAs egna samlade underrättelsetjänster har fastslagit att Iran inte har ett kärnvapenprogram, trots det politiska trycket att säga tvärtom.
Det jag har sagt betyder inte att jag stöder styret i Iran. Det är inte mitt land, men om jag bott där hade jag sökt ett alternativ!

http://stopwaroniran.wordpress.com/

Permalänk | Anmäl #16 Stefan Danerek, 2011-02-14, 09:54

#16 Stefan Danerek

Iran har skrivit under NPT och därmed är skyldig att ge IAEA:s inspektörer full tillgång till Irans kärnkraftsprogram, men det har de inte gjort. Detta tillsammans med att de har hemlighållit delar av sitt kärnkraft program fö IAEA upprepade gånger, då i efterhand har av motståndrörelsen i Iran blivit avslöjade för omvärlden, skapat stort misstänksamhet om regimens verkliga syfte med kärnkraftprogrammet. Dessutom har regimen byggt anläggningar och skaffat sig utrustningar för höganrikning av uran, vilket används till kärnvapen, medan för kärnkrftverken används låganrikat uran. I IAEA:s senaste rapport nämns att IAEA:s inspektörer förhindras av regimen att få tillgång till hela Irans kärnkraftsprogram.

http://www.iaea.org/Publications/Documents/Board/2010/gov2010-62.pdf

Angående uppinionsundersökningar i Iran, måste du ha det i tanke att detta undersökningar görs per telefon och folk av rädsla för regimen berättar inte om vad de verkligen tror för en främande röst eller ljuger fram politisk korrekta åsikter. Dessutom om Ahmadinejad hade verkligen vunnit valet, så kunde regimen lösa tvisten om valfusk genom att låta oberonde folk räkna om rösterna istället för att skicka ut hundratusentals trupper ut på gatorna för att mörda, misshandla, fängsla, tortera och avrätta folk som i första hand ville ha en oräkning av rösterna.

Permalänk | Anmäl #17 Mats Ankdamm, 2011-02-14, 10:54

Precis som i västerlandet är det en stor skillnad mellan elit och massa i Iran. Den islamistiska massan i Iran är jämförbar med folkhemmets socialdemokrater under de decennier då socialdemokraterna regerade.

Permalänk | Anmäl #18 Kent Tore Olofsson, 2011-02-14, 12:02

Bra analys av Mojtaba

Iranska folket strävat i hundra år efter demokrati och frihet, många liv har offrats för det och folket i Iran har bevisat att de är värda att leva i ett fritt och demokratiskt land. Hade
västvärlden inte fortsatt med kohandel politiken med iranska regimen hade iranska folket störtat den fundamentalistiska diktatur regimen i Iran, många liv hade kunnat sparats och folket levde i frihet nu.

Länge leve frihet

Asghar

Permalänk | Anmäl #19 Asghar Esmailzadeh, 2011-02-14, 14:27

Västvärldens stöd till diktaturer och särskild religiösa grupper är inget nytt.

Iran och iranier har fått uppleva dessa stöd vid flera tillfällen. Inte minst med tanke på det stöd, som Khomeini och regimen i Iran har fått.

Kom ihåg Frankrikes stöd till Khomeini, där han fick en fristad, som kunde sprida sitt budskap till Iran. BBC:s persisktalande radio, som sände Khomeinis tal till Iran. USA:s vägran att ta emot Shahen, när han lämnade landet, trots att han ansågs vara USA:s marionett. Därefter kan även USA:s stöd till talibanerna nämnas och västvärldens stöd till nuvarande religiösa regeringen i Turkiet. Likaså Saudiarabien och störtandet av Saddam som har lett till att religiösa grupper har fått större makt över Irak.

Kom också ihåg den svenska ambassadörens deltagande (som EU-utförande) i installeringen av Ahamadinejad som president, samtidigt som protesterna mot valresultatet pågick och folk blev slaktade på gatorna.

Kom också ihåg hur två tidigare demokratiska regeringar i Iran störtades med Västvärldens stöd.

Den första revolutionen skedde i början av 1900-talet, som ledde till att dåvarande djupt religiösa shahen störtades och en konstitutonell styre med belgisk demokratisk styre, som modell infördes. Men Shahen efter några år lyckades störta den demokratiska regeringen med hjälp av Ryssland och England.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mohammad-Ali_Shah_Qajar
http://en.wikipedia.org/wiki/Mohammad_Ali_Shah_Qajar
http://en.wikipedia.org/wiki/Constitutional_Revolution_of_Iran

Andra revolutionen som ledde till en sekulär demokrati, skedde i början av 1950-talet med Mosadegh som ledare, men även det demokratiska styret störtades av shahen med hjälp av USA.

http://en.wikipedia.org/wiki/Mohammad_Mosaddegh

Permalänk | Anmäl #20 Mats Ankdamm, 2011-02-14, 14:58

Iranier har inte bara att slås mot regimen, de måste slås mot västvärldens politiker och islamister i Libanon och Palestna.

Under protesterna efter det senaste presidentvalet, så använde regimen tom milismän från Hizbollah och Hamas för att slå ner demonstranterna och misshandla och tortera de som hade gripits.

http://www.youtube.com/watch?v=uflLjI_AlMU&feature=player_embedded
http://www.canadafreepress.com/index.php/article/12109
http://www.goftaniha.org/2010/01/blog-post_05.html

En mycket intressant dokumentär från Gardian om händelserna efter valet. I dokumentären intervjuas bl.a. två före detta medlemmar i Revolutions gardet, som har flytt Iran. De båda var officerare och en av de var General. Det berättas i dokumentären bl.a. om arabiska milismän från Libanon och Palestina, som deltog i skjutandet och misshandel av demonstranterna.

http://www.guardian.co.uk/world/2010/jun/11/iran-revolutionary-guards-re...

Permalänk | Anmäl #21 Mats Ankdamm, 2011-02-14, 16:45

Författarens organisation verkar ha koppling till PMOI, en terrorklassad organisation som använder terrormetoder för att störta Iran.

Majoriteten stödjer sittande regeringen.

Permalänk | Anmäl #22 Ricky Andersson, 2011-02-14, 17:00

www.iraniumthemovie.com

Se den streamad på hemsidan.
Angeläget om Iran!

Permalänk | Anmäl #24 Henrik Stomsjö, 2011-02-16, 10:10

Länge leve regeringar som står upp mot Israel, och en skrikande exilminoritet.

Permalänk | Anmäl #25 Ahmed Ahmed, 2011-02-16, 21:52