Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Arabvärldens 1989?

Foto: Scanpix.
Lisa Abramowicz om Arabvärldens 1989?

Stora utmaningar om Mubarak avgår

Det finns blandat med glädjeyran, en viss skepsis eller oro i omvärlden, som fruktar att det kan vara lättare att bli av med en tyrannisk regim, men betydligt svårare att införa och upprätthålla en stabil och fungerande demokrati. Detta gäller särskilt när det inte finns någon historia av demokrati i Egypten förut. Framför allt tar det tid att få sådana demokratiska institutioner på plats, skriver Lisa Abramowicz. 


Om författaren

Lisa Abramowicz har deltagit i Mellanösterndebatten i 35 år.

När jag skriver detta (vid 20.30-tiden den 10 februari) spekuleras det om att Egyptens president sedan 29 år, Hosni Mubarak, ska avgå eller "gå åt sidan" som en egyptisk statsvetare uttryckte det. Enligt den egyptiska statstelevisionen ska Mubarak hålla ett TV-tal till i kväll till nationen där han förväntas offentliggöra att han lämnar makten som han innehaft i 29 år. Den egyptiska armén har redan förklarat att den ämnar ta "nödvändiga mått och steg för att skydda nationen och stödja egyptiska folkets legitima krav".

Detta är en signal om att armén har en avgörande roll i regimskiftet i Kairo. En fredlig statskupp kan man tolka det som. De jublande massorna på Tahrir-torget verkar positiva till dessa signaler och hörs skandera "Armén och folket hand i hand". Detta beror på bland annat att armén inte har skjutit på eller misshandlat de protesterande massorna. Än så länge finns det ingen klar indikation om vilken roll nuvarande vice president Omar Suleiman kommer att spela i en framtida regering. Han anses vara lite för mycket av Mubaraks man för att kunna accepteras av proteströrelsen. The jury is still out.

Många har jämfört de senaste 17 dagarna i Egypten med de demokratiska revolutionerna i Central- och Östeuropa under början av 1990-talet. Men den lyckade övergången till demokrati och marknadsekonomi i bland annat Polen, Tjeckien och Ungern var möjlig för att det fanns en tidigare tradition - om än partiell och haltande - av parlamentarisk demokrati, pluralism och ett flerpartisystem. Det fanns ett fundament till ett civilt samhälle som är den grund som behövs för att bygga en aktiv och stabil demokrati.

Därför finns det blandat med glädjeyran, en viss skepsis eller oro i omvärlden, som fruktar att det kan vara lättare att bli av med en tyrannisk regim, men betydligt svårare att införa och upprätthålla en stabil och fungerande demokrati. Detta gäller särskilt när det inte finns någon historia av demokrati i Egypten förut. Framför allt tar det tid att få sådana demokratiska institutioner på plats.

Ett stabilt, välmående, fritt och demokratiskt Egypten är inget som dess grannar i regionen ska behöva vara rädda för, utan tvärtom har kan glädjas åt och har ett egenintresse av att stödja.

Det officiella Israel har hållit en låg profil under denna omvälvande tid sedan den 25 januari. Premiärminister Benjamin Netanjahu har till och med gått så långt som att uttryckligen och offentligt bett sina ibland lösmynta kollegor i regeringen att hålla tyst! Få israeler är emot en reformerad demokrati i Egypten med social och ekonomisk utveckling.

Många har noterat med glädje att slagord mot Israel eller judar har varit sällsynta. De egyptiska folkliga kraven har framför allt rört sig om universella mänskliga fri- och rättigheter som demokrati, yttrandefrihet, krafttag mot korruption och orättvisor och att ett rättssamhälle måste införas. Härmed också ges en framtid av hopp för landets stora andel unga, där många har högre utbildning men arbetena är få eller måste "köpas" genom pengar eller kontakter.

Men vad grannarna - inte minst Israel - däremot har anledning att vara oroliga för, är en ytterligare en fundamentalistisk, stridslysten granne som lierar sig med Iran. Detta skulle innebära ännu en fientlig gräns att bevaka. och kanske värre - krig.

En av de få (om inte enda) välorganiserade rörelserna i Egypten är det Muslimska Brödraskapet som grundades redan 1928. Officiellt har rörelsen varit förbjuden, under perioder brutalt förföljd, men representanter för Brödraskapet har tillåtits ställa upp i val som "oberoende" kandidater och erhållit ca 20 % av det nuvarande egyptiska parlamentets platser. Brödraskapet har i det stora hela skött sina kort väl. De har för det mesta hållit en låg profil och varit relativt vaga utåt avseende vilken typ av samhälle de vill se i Egypten (och hela arabvärlden) vid intervjuer i västliga media.

Brödraskapet har satsat på socialt arbete, basutbildning och via ett tålmodigt stöd till landets många fattiga, och påverkat dem i riktning mot sin tolkning av islam. Brödraskapet har också sagt att de inte vill ställa upp i valet som ett regelrätt parti utan istället påverka människors hjärtan med sitt arbete. De påstår sig vara för demokratiska reformer och det stämmer säkert, så länge händelsernas gång gynnar dem.

Brödraskapet står för en mycket strikt tolkning av Koranen, alltså Sharía-lagar i form av könssegregering, diskriminerande lagar mot kvinnor och icke-muslimer, straff (t.o.m. dödstraff) mot de muslimer som lämnar islam för en annan religion, en synnerligen uttalad antisemitism och ett upprivande av fredsavtalet med Israel, som man inte erkänner i någon form. Enligt den fundamentalistiska islamismen får nämligen ett av islam en gång erövrat område aldrig uppges. Fredsförhandlingar är slöseri på tid och Hamas ska man enligt Brödraskapets talesman Khaled Hamza, stödja.

Brödraskapet utgör enligt Sydsvenskans kolumnist Per T Ohlsson, "den militanta islamismens mörka hjärta." Grundaren, Hasan al-Banna, beundrade de tyska nazisterna, och rörelsens viktigaste ideolog Sayyid Qutb har inspirerat såväl Hamas (som är rörelsens palestinska gren) som al-Qaidas ledarskap.

http://www.sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article1376570/Att-rida-pa-tigern.html

Annars har det varit sällsynt med kritiska eller till och med realistiska röster mot Brödraskapet i Sverige, särskilt bland islamologer.

Om Brödraskapet skulle få ett avgörande inflytande på den kommande egyptiska regeringen finns det stor risk att befara att de inte skulle acceptera att avstå från makten vid framtida demokratiska val eller att de skulle hålla fast vid ett pluralistiskt samhälle i framtiden.

Brödraskapet är mycket skickligt på att utnyttja den egyptiska demokratirörelsen som murbräcka. Det bör omvärlden vara medveten om men varken överdriva eller underskatta. Demokratirörelsen i dagens Egypten har visat sig ha en egen dynamik som troligen inte finner sig i att få ett auktoritärt system ersatt av ett totalitärt.

----------------------------------------

Anm. Efter president Mubaraks tal i går kväll vet vi att han inte har för avsikt att avgå ännu. Att hans ställning är mycket försvagad vet vi, men vi vet ännu inte riktigt hur armén kommer att agera. Armén har uttalat att de kommer att garantera nödvändiga reformer i samhället. Oklart om de kommer att ingripa för att stoppa ytterligare demonstrationer. På det hela taget anser jag att texten fortfarande håller. Lisa Abramowicz 11 februari kl. 11.00





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/32970

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Klart MB kommer vilja ta makten i Egypten. Att ligga lågt nu före ett val är en taktik för att dölja sina verkliga ambitioner och få skeptiker att underskatta deras styrka.
För även om de inte kommer ställa upp med en kandidat som officiellt är medlem i MB kommer de stå bakom och stödja den kandidat som verkar för att införa den islamistiska politik de själva förespråkar.

MB är en varg i fårakläder och sådana ska man inte lita till. De är inga demokrater och är inte för en sådan demokrati vi avser med demokrati. För dem är Islam och dess sharialagar högsta formen av demokrati.
De borde fortsättningsvis vara förbjudna att delta i val.

Permalänk | Anmäl #1 Ein Stein, 2011-02-10, 21:40

Lustigt att ingen sådan skepsis och oro fanns när USA invaderade Irak. Varenda politiker, varenda journalist ingick i Bushs hejaklack.

Är det denna "skepsis eller oro" som är orsaken till varför Alliansen och Sverige har svikit demokratirörelsen i Egypten? Skandalöst.

Libanon är en demokrati. Och Iran var en demokrati i början av 1950-talet (när Spanien var en fascistisk teokrati), innan regeringen störtades av västmakterna, som i tur installerade en foglig diktator.

Permalänk | Anmäl #2 Peter H, 2011-02-10, 21:55

En lång rad sionister i svenska media, från expressen till SvD har i samband med händelserna i Egypten varit ute och varnat för det Muslimska Brödraskapet. Här stöter vi, emellertid på något nytt. Det är sällan man får ta del av så skickligt inlindad islamofobi som den här artikelförfattaren representerar. Med en saklig ton lirkar hon sakta ur sig själv den skräck för att tortyrpresidenten ska falla, som bara är allt för bekant för den som följt den svenska debatten om Egypten. Men långt in satt den.

Naturligtvis är det Muslimska Brödraskapet som åter ska viftas med som rött skynke åt alla demokratikramare som önskar frihet från Mubarak åt Egypten. Även den här artikelförfattaren har missat att Brödraskapet inte vill annat än frihet, fred och demokrati för Egyptens folk. Det är sant att på rättsskipningens område företräder brödraskapet en mer muslimsk modell, men vill på inget sätt införa denna mot majoritetens vilja. M a o är de fullt beredda att underkasta sig valet på demokratisk grund.

Artikelförfattaren tycks också ha missat att Brödraskapet i samband med att den nuvarande krisen bröt ut förklarade sig villkorslöst ställa sig bakom en övergångsministär, ledd av ElBaradei. Vid allmänna val skulle Brödraskapet för sin del inte få mer än högst 20% av rösterna. Brödraskapet förklarade samtidigt att de vill se åtskillnad mellan politik och religion. Ingen statsreligion alltså.

Man undrar därför hur så många islamofober samtidigt kan missa det väsentliga agerandet från denna politiska grupp, sedan krisen bröt ut. Många av dom skulle lika bra kunna säga att de står på tortyrpresidentens sida mot det egyptiska folket. Jag undrar om inte ett sånt orättfärdigt ställningstagande hänger samman med att det utan Mubarak, och till honom av USA årligen utbetalda miljardmutor, bli det svårare att hålla Palestinas urinvånare instängda i deras utomhusfängelse i Gaza? Det är nog hela saken.

Permalänk | Anmäl #4 Volfram Ax, 2011-02-11, 02:01

Amen!

Vad mer, Volfram, glöm inte hans 70 miljarder och hela hans familjs och hans hustrus familjs och andra "nära vänners" miljarder som skulle kunna göra Egypten skuldfri. De som beklagar förlusten av turisminkomster under dessa dagar kan vara försäkrade om att turismen kommer att öka tusenfalt efter Mubaraks fall. Då kommer alla världens folk att vallfärda till Kairo för att tända ett ljus på Tahrir-torget över de fallna ungdomar som aldrig kommer att glömmas bort. WELCOME TO EGYPT!

Permalänk | Anmäl #5 Hesham Bahari, 2011-02-11, 02:33

Vad skulle Egypten kunna göra? Landet kan ju inte ens försörja sin egen förväxta befolkning med mat.

Permalänk | Anmäl #6 Bo T, 2011-02-11, 10:18

Jag tycker att den politiska situationen för en eventuell demokratisk regim i Egypten påminner om den situation som Mitterand stod inför 1980-81. För att komma till makten i ett val måste han få stöd av det integristiska komunistpartiet med sin odemokratiska ideollogi.

Lösningen var ett politiskt program som lades nära den komunistiska ekonomiska teorin. Han vann valet och släppte in 4 komunister i regeringen och efter drygt 1 år stod det klart för hela det socialistiska blocket att politiken var på väg rätt in i väggen. Politiken lades om till sin motsats, de komunistiska minisrarna avhick och komunistpartiet repade sig aldrig från denna dödskyss. De gick från 20% av väljarkoren till 4% där de fortfarande ligger.

Permalänk | Anmäl #7 Tage Fridolfssn, 2011-02-11, 12:11

#6 Bo T
När staten slutar pumpa alla pengar till ledarskapet så kanske de har råd med folket.
Vad de kan göra är också att använda alla amerikanska vapen de fått mot amerikanska intressen, sluta delta i inlåsandet av palestinierna, sätta press på Israel om demokratiska reformer osv

Permalänk | Anmäl #8 Max Jernberg, 2011-02-11, 12:16

"När staten slutar pumpa alla pengar till ledarskapet så kanske de har råd med folket."

#8 Max Jernberg. Egypten kanske kan försörja 10 miljoner när fossilenergin är slut. Landet består till övervägande del av öken.

Landet kan försörja fler om befolkningen skaffar jobb istället för barn men det vore en unik utveckling för ett arabland.

Jag hoppas på att Egypten ger palestinierna medborgarskap och återtar Gazaremsan. Det är den naturliga lösningen på konflikten mellan Egypten och Israel.

Israel har f.ö. massor att lära Egypten om demokrati och hur välstånd skapas trots brist på naturresurser.

Permalänk | Anmäl #9 Bo T, 2011-02-11, 12:26

#9 Bo T
Jo men oljan är ju inte slut. Det är inget unikt att saker och ting ändras och att ekonomiska centra flyttasosv. När USA inte har råd att hålla Israel under armarna längre så kommer ju Israel att bli ett fattigt skitland (innan det försvinner).

Det är nog ingen lösning att även Egypten ockuperar palestinier, dessutom skulle det ju innebära spänningar mellan länderna eftersom Israel gör anspråk Gaza-remsan eftersom den ingår i det land som sionisterna hävdar att de fick av gud för 4000 år sedan.

Njae, det har de ju redan testat. Skapa instabilitet och billig olja åt USA mot att man får vapen och pengar av USA och ingen klagar på att man är en diktatur. Det är ju just den Israeliska modellen som (eventuellt) faller i Egypten nu.

Permalänk | Anmäl #10 Max Jernberg, 2011-02-11, 13:03

Egyptens oljeproduktion faller och man kan inte ens exportera olja längre vilket tidigare gjort man kunnat leva gott utan att arbeta. Det är därför landet blivit fattigare och fattigare.

Israel lever på en bred export, ffa av högteknologiska produkter, och inte på bidrag från USA som du tror. Man har balans i handeln med omvärlden men kommer givetvis att känna av den globala oljebristen framöver, dock i mindre omfattning än de groteskt överbefolkade muslimska länderna som kommer att drabbas av massvält.

Israel (7 miljoner innevånare) exporterar närmare dubbelt som mycket som Egypten (80 miljoner innevånare). Det säger en del om skillnaden i livskraft och vem som bör lära av vem.

Permalänk | Anmäl #11 Bo T, 2011-02-11, 13:24

#11 Bo T
Man måste jobba för att kunna exportera olja också. Sen har ju Egypten tillgångar i gas, suezkanalen, turism och tillverkningsindustri. Egypten har en tillväxt på 5-7% om året.

Israel är mycket mer tätbefolkat än Egypten, 310 invånare per km2 mot 80 invånare per km2.
Israels export och industri skulle såklart inte vara något att hänga i julgranen utan USA.

Egypten har som sagt nyligen spenderat drygt 30 år med att ta efter Israels modell, men folket har tröttnat på den.

Permalänk | Anmäl #12 Max Jernberg, 2011-02-11, 13:39

"Man måste jobba för att kunna exportera olja också."

Egyptens oljefält tryter och det kommer gasen också att göra inom kort, #12 Max Jernberg. Man har slösat bort sin rikedom på maximal befolkningsökning.

Israel har investerat i produktion av högteknologi och haft en modest befolkningsökning. Israel har balans i handeln med omvärlden och det har inte Egypten. Det är viss skillnad.

Både Egypten och Israel är intensivt beroende av handeln med USA. Det har du rätt i men det gäller hela den globala ekonomin.

Israel kommer att drabbas när peak-oil slår igenom men Egypten ligger på randen till totalkatastrof tillsammans med övriga muslimska länder med förvuxen befolkning.

Permalänk | Anmäl #13 Bo T, 2011-02-11, 13:53

Redan före den aktuella krisen hade Egypten ett budgetunderskott om 10%. Statsskulden överstiger 100% av BNP, och inflationen för januari 2011 uppgick till 13%. Enligt egyptiska affärstidningar pågår just nu en gigantisk kapitalflykt från landet.

Det finns alltså en omedelbar risk för en akut finansiell kris som kan ställa den nya egyptiska regeringen inför mycket stora påfrestningar. Efter den repressiva diktaturens fall är folkets förväntningar stora, tror jag, på både mer bröd och mer frihet.

Mot bakgrund av att den egyptiska befolkningen växt med över 60.000 personer enbart under folkresningen blir dessa förväntningar inte helt lätta att uppfylla.

Permalänk | Anmäl #14 Tage Sundin, 2011-02-11, 23:26

Man kan förstå att Abramowicz skakar nu Israel inte längre kommer att vara mellanösterns enda demokrati......

Permalänk | Anmäl #15 Ronny Balzac, 2011-02-11, 23:29

Länge leve den arabiska nationen. Grattis alla araber till västerlandets älskade mubaraks fall!

Israeliska ambassaden stängdes redan timmarna efter att mubarak föll. Fredsavtalet är dött med Israel. Egypten kan rensa ut alla israelälskare, liksom gay o feministrörelserna som agerat fritt under mubarak.

Permalänk | Anmäl #17 Ahmed Ahmed, 2011-02-12, 18:44

Lisa lisa, är det narcissm eller tror du verkligen allt handlar om Israel? Vilket fredfördrag? Är det fred mellan Israel/Palestina? Kom igen!

Permalänk | Anmäl #18 Ricky Andersson, 2011-02-14, 17:33

Nej Ricky, jag tror inte allt handlar om Israel. Därför handlar min artikel till största delen om annat än Israel. Och JA, det finns ett fredsfördrag mellan Egypten och Israel, som skrevs på 1979. Det gav Egypten tillbaka varje cm2 av Sinai. Läs gärna på om det.

Permalänk | Anmäl #19 Lisa Abramowicz, 2011-02-18, 16:52


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.