Klass 9A lär oss vikten av gott ledarskap och flit

En av de största utmaningarna för Stockholms skolor är att förbättra studieresultaten i socioekonomiskt utsatta områden. Skillnaderna mellan olika skolor och stadsdelar har varit allarmerande höga och tyvärr har resultaten legat på ungefär samma nivå de senaste 12 åren - även om Stockholms kommun klarat sig bättre än många andra kommuner. Det är dock en klen tröst för tigerhjärtan. För även om resultaten står sig är det från alldeles för låga nivåer. På tolv år borde vi verkligen ha lyckats bättre.

Jag tror på det goda exemplets makt och att skolor tar lärdom av varandra. Det finns ingen automatik i att elever i vissa områden presterar dåligt - en stor majoritet klarar trots allt att nå behörighet till gymnasiet. Vi vet också att det finns skolor även i socioekonomiskt utsatta områden där resultaten är betydligt bättre än genomsnittet för området. Det är viktigt att skolor med sämre resultat tar lärdom av vad dessa skolor gör för att nå bättre resultat. Stockholm satsar betydligt mer pengar på elever som har invandrarbakgrund, har föräldrar med låg utbildningsnivå eller låg inkomst. Pengarna finns alltså men uppenbart saknas något.

Jag tror att det till stor del är en fråga om kultur och attityder. Pojkar presterar betydligt sämre än flickor. Det har knappast genetiska förklaringar utan kan snarare förklaras av att pojkar i den åldern prioriterar annat än skolan och att många är rädda för att bli stämplade som plugghästar.

Självklart spelar problem med svenska språket in och ju senare en elev anländer till Sverige desto svårare blir det att klara målen. Samtidigt är det viktigt att understryka att nyanlända elever får mycket extra stöd och deltar i särskilda undervisningsgrupper. Även svenskfödda elever med svenskfödda föräldrar boende i dessa områden har generellt sett dåliga studieresultat.

Det dessa elever behöver är stöd i alla tänkbara former. Stöd hemifrån, stöd från läraren och stöd från rektor. Läxhjälp efter skoltid är ett bra exempel på hur ett sådant stöd kan se ut. Att skolan blir bättre på att involvera hemmen är en annan betydelsefull faktor. Små undervisningsgrupper - inte minst i de tre kärnämnena - är viktigt liksom undervisning på modersmål för nyanlända. Avgörande är också att tidigt mäta kunskap och följa elevers kunskapsutveckling och att tidigt sätta in åtgärder. Tidigare betyg, nationella prov och kunskapsuppföljningar är mycket viktigt.

Men inte minst behövs en ny kultur och förändrade attityder bland elever. Just nu visas programmet Klass 9A i SVT. Väl medveten om att det är en TV-produktion och att innehållet därför med stor sannolikhet är anpassat för att visas i TV så lär den oss en hel del. Det den framförallt lär oss är lärarens centrala ställning i klassrummet samt vikten av ordning och gott uppförande. Det ska vara fint att plugga och ha bra betyg. Det ska vara fint att visa hänsyn till sina klasskamrater. Det ska vara fint att göra rätt för sig och att ta ansvar.

I detta förändringsarbete spelar självklart föräldrarna en viktig roll men också skolledningen. Rektorer och lärare har ett ansvar att det råder ordning och reda i klassrummen och att skolan genomsyras av en kultur där studier och flit belönas.

Inget barn är fött till att misslyckas. Barn har helt klart olika förutsättningar och utifrån dessa ska vuxenvärlden bemöta dem. Men att bo eller att vara född i ett visst område får aldrig vara en ursäkt för att inte anstränga sig eller göra rätt för sig. Alla har ett ansvar för sitt eget beteende. Detta gäller också i skolan.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/32915

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Klass 9A handlar till stor del om Hawthorne-effekten, och det bör lärarna vara fullt medvetna om, varpå validiteten är högst otillförlitlig. Det behövs alltså en kontrollgrupp som inte har kameror i sitt ansikte och hela svenska folket att misslyckas inför. Detta är inte ett påstående för att bra lärare är dåligt, om man nu trodde det; men det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser av något som inte kvalificeras inom pedagogik eller vilken forskning som helst egentligen. Om vi dessutom ser till sociologin så visar forskningen att det viktiga är inte våra reella möjligheter utan snarare våra upplevda möjligheter. Det räcker alltså inte med lite ljus.

Permalänk | Anmäl #1 Leo Askeland, 2011-02-09, 17:45

Slottner vet inget om vare sig skolan eller pedagogik men väljer ändå att skriva en artikel här på Newsmill, till synes enbart i syfte att visa upp denna brist på kunskap. Och i slutet får man ta ställning till huruvida vi ska ha tidigare betyg eller inte. Vad är detta?

Självklart ska vi inte ha tidigare betyg. Pedagogisk forskning, både svensk och internationellt har gång på gång bevisat att tidigare betyg inte gör att eleverna lär sig mer, snarare tvärtom.

Det finns en stor fara med den svenska skoldebatten för närvarande, och det är att pisk- och kravhögern får vind i seglen av oseriösa och ounderbyggda pseudostudier som Klass 9a och löst tyckande och munväder från folk som Slottner här. Det är dags att vi i skoldebatten börjar lyssna till forskningen och expertisen inom pedagogik.

Permalänk | Anmäl #2 Mattias Hamberg, 2011-02-09, 19:14

Superhetsen och superstressen är här. För lärare och elever. Ursäkta mig om jag inte tror på det. Precis som Gunilla Madegård skriver, så skapar föreskrivande och utifrån ålagd press -motstånd.
Och som man ropar i skogen får man svar: Visst kan man skapa skolor där elever kan vissa saker, men inte andra. Frågan är alltså vad de ska lära sig. Vad man mäter, och vad som egentligen vore bra att kunna. Man tror även att ju mer tid elever har ett ämne, desto mer lär de sig. Ibland tror jag att det kan vara tvärtom, att det blir trist och långrandigt, helt enkelt, precis som allt annat som är rätt i vissa mått.

Permalänk | Anmäl #4 Bernt Johansson, 2011-02-09, 22:31