Björklund måste lyssna mer på oss i näringslivet

Fungerande kompetensförsörjning är avgörande för Sveriges tillväxtmöjligheter. Redan i dag har många företag mycket svårt att rekrytera spetskompetens. Samtidigt har många nyexaminerade svårt att få jobb. Det kvalitetsutvärderingssystem för högskolan som infördes vid årsskiftet skulle avsevärt ha kunnat förbättra situationen, men den slutliga formuleringen håller inte måttet. Nu krävs en radikalt förbättrad dialog mellan akademi och näringsliv för att säkra kvaliteten i den högre utbildningen.

94 procent av de studenter som lämnar högskolorna och universiteten söker sig till arbetslivet utanför den akademiska världen. Två tredjedelar av dem kommer att arbeta i den privata sektorn.

Mot den bakgrunden borde det vara självklart att beakta de behov och de erfarenheter som finns inom näringslivet. Ändå kan vi på Svenskt Näringsliv och Almega, två organisationer med stort engagemang i utbildningsfrågor, konstatera att vi haft svårt att få gehör för våra synpunkter när ett nytt kvalitetsutvärderingssystem för den högre utbildningen arbetats fram.

När utarbetandet av det nya systemet initierades fanns en utmärkt chans att skapa incitament för bättre samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Lärosäten som lyckas väl med att tillhandahålla utbildningar som inom rimlig tid leder till kvalificerade jobb bör premieras. Vi konstaterar med beklagande att chansen denna gång försattes. Näringslivet gavs initialt inte någon möjlighet att medverka i processen. Nytillträdde chefen för Högskoleverket (HSV), universitetskansler Lars Haikola, har visat en ökad öppenhet för samtal med näringslivets företrädare, vilket vi välkomnar. Vår möjlighet att påverka har i praktiken dock varit liten då vi släpptes in i processen då bara några månader återstod innan det nya systemet skulle vara beslutat. Med det tidsschema som regeringen satt upp fanns helt enkelt inte utrymme att föra in arbetslivets företrädares synpunkter kring utformningen av systemet.

Det system för utvärdering som rullades ut från HSV vid årsskiftet innehåller vissa förbättringar, men de är enligt vår mening långt från tillräckliga. Ett grundläggande problem kvarstår: universitetsvärlden ska från första parkett utvärdera sig själv, medan näringslivet får platserna på tredje raden.

Näringslivet har sedan många år tillbaka med kraft drivit frågor som rör den högre utbildningen. Handlar det då om ett snävt nyttoperspektiv på högskole- och universitetslivet? Ja, om man med nytta menar engagemang för långsiktigt hållbar tillväxt i Sverige och engagemang för individers livschanser och förutsättningar att få en bra utväxling på investerad tid i form av god löneutveckling och karriärmöjlighet. Är det ett snävt perspektiv? Nej, knappast - det handlar om Sveriges förmåga att konkurrera på en global marknad.

Ett utbildningssystem i toppklass är avgörande för att säkra fortsatt god svensk tillväxt. Näringslivet är helt beroende av högskolevärlden för rekrytering av spetskompetens. En inte alltför vågad gissning är också att de som väljer att investera i tid och studielån förväntar sig en kvalificerad utbildning som ger större chans till attraktiva jobb. Likväl har det varit mycket svårt att bryta igenom till den akademiska världen med synpunkter på vad framtidens arbetsmarknad behöver.

Den svenska arbetsmarknaden står inför stora utmaningar under de kommande åren. Sverige har redan avsevärda problem med kompetensförsörjningen inom flera sektorer och det finns stor risk att problemen förvärras under de närmaste decennierna, inte minst med tanke på de stora pensionsavgångar som väntar.

Redan i dag ser vi att vart femte rekryteringsförsök misslyckas, vilket resulterar i att företag nödgas förlägga verksamheter utomlands eller hindras expandera. I värsta fall tvingas företag att med öppna ögon anställa medarbetare som de vet har fel eller otillräcklig kompetens. Detta är en verklighet samtidigt som vi år efter år ser att nyexaminerade har stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Det borde vara prioriterat att minska denna diskrepans mellan akademi och arbetsliv.

Näringslivets utveckling drar mycket tydligt mot kunskapsintensiva verksamheter. Under åren 2005-2008 stod exempelvis den privata tjänstesektorn för 90 procent av ökningen av antalet sysselsatta. De kunskapsintensiva tjänsteföretagen låg bakom nära 60 procent av denna ökning. Under samma period har tjänsteexporten ökat kraftfullt och utgör nu en dryg tredjedel av exporten.

Bristen på utbildad arbetskraft, inte bristen på efterfrågan, är i dag det största hindret för ännu starkare tillväxt i den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Liknande problem finns i många andra sektorer. Många högteknologiska företag ser sig tvungna att flytta verksamhet till andra delar av världen för att hitta rätt kompetens.

Mot denna bakgrund har vi svårt att förstå varför arbetslivets parter involverades i elfte timmen i arbetet med att höja kvaliteten i den högre utbildningen. De som skall utvärderas ges störst inflytande över hur kvalitetssystemet skall riggas, medan de som har behovet av den kompetens som ska vara resultatet av utbildningen knappt får komma till tals.

I de större delarna av utbildningssystemet - gymnasiet och yrkesutbildningarna - ses näringslivets engagemang som mycket värdefullt och tas tillvara på ett konstruktivt sätt. Vi är beredda att även på högskoleområdet bidra med vårt engagemang och våra erfarenheter i en konstruktiv dialog mellan akademi och näringsliv. Högskolans kvalitet är i kunskapssamhället en avgörande fråga för vårt framtida välstånd. Det borde vara en självklarhet att näringslivets synpunkter väger tungt i diskussionen om den gemensamt finansierade högre utbildningen.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/32887

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Baksidan av det här argumentet är att sociologer, historier och andra som näringslivet ej har nytta av måste bli mer politiskt rättrogna så staten har nytta av dem (och de kan få sina anslag).

Permalänk | Anmäl #1 Martin A, 2011-02-08, 19:57

Jag menade naturligtvis ÄNNU mer politiskt rättrogna, om det nu överhuvudtaget är möjligt då förstås.

Permalänk | Anmäl #2 Martin A, 2011-02-08, 19:58

Björklund är nu uppe i en hastighet av en nyhet om skolan per vecka.Näringslivet behöver en nyhet var 3-4 dag. Det ökar säkert intresset ännu mer för
vad Björklund har att säga.

Permalänk | Anmäl #3 Göran Sandström, 2011-02-08, 20:10

Tudelat ansvar för den långsiktiga kompetensförsörjningen

Det finns såsom artikelförfattarna skriver ett stort behov av ökad kommunikation mellan näringsliv och universitet/högskola. Utbildningsväsendet behöver få en ökad insikt om vilka kompetenser som behövs för att Sverige i framtiden ska kunna vara globalt konkurrenskraftigt. Näringslivet å sin sida behöver en ökad förståelse för utbildningsväsendets förutsättningar.
Vi är på väg in i nästa högkonjunktur. För oss som verkar i rekryteringsbranschen och i stora delar valt att specialisera oss på it-kompetens, känner vi av detta inte minst för att it-företagen skriker efter kompetens. Inte varje dag, men näst intill så får vi förfrågningar på liknande profiler. Just nu är 2-åringar hett eftertraktade. Gärna de som har erfarenhet av specifika kompetenser som C# och .Net; kunskaper som inte alltid ges vid landets universitet och högskolor. Akademiker med dessa kompetenser sugs upp från marknaden. Då konjunkturen når sin kulmen och företagen har svårt att hitta tillräckligt med kompetens börjar flertalet att rekrytera ur utbildningarna, vilket får till följd att många studenter avbryter sina studier. Det i sin tur gör att det dröjer extra lång tid innan vi får ut fler utexaminerade ingenjörer och systemutvecklare på marknaden.

Vi står inför en utmaning här. Företagen behöver arbetskraft, och universitet och högskola som utbildar denna eftertraktade grupp har ett flertal utmaningar att jobba med; att dimensionera resurserna rätt, att få fler studenter att avsluta sin utbildning, att få fler att över huvudtaget söka in till utbildningarna osv. Varje påbörjar ca 130 000 elever en gymnasieutbildning. Ur varje årskull som tar studenten, är ca 6 500 behöriga för att söka en ingenjörsutbildning. Ur denna grupp är det långt ifrån alla som går vidare till högre studier, och ännu färre som väljer en ingenjörsutbildning.

Detta ger slutsatsen att det är i skolan det börjar. Och min åsikt är att fler företag behöver engagera sig tidigare i utbildningen för att vi ska få ett större elevantal att jobba med som har såväl intresse som behörighet för att söka in till universitet och högskola. Det ligger också i vårt ansvar och intresse att se till att de grupper som väljer att läsa en akademisk utbildning, tar ut sin examen. Utan företagens engagemang kommer vi bara halvvägs. I en nyligen genomförd studie bland it-företagen (studien har genomförts av Skill i samarbete med Almega) säger sig 39% ha ett samarbete med något universitet eller högskola, och 21% vara inblandade i något projekt som handlar om att få fler skolungdomar att välja IT-utbildningar. Det kanske ser ut som låga siffror vid en första anblick, men tänk att det faktiskt är 39 kontra 21 procent som verkligen engagerar sig i dessa frågor. Och tänk vad vi skulle kunna åstadkomma gemensamt om vi kunde öka dessa siffror med 5 eller 10%?! Säkert finns det bland företagen ett stort intresse för ökat samarbete med såväl gymnasieskola som universitet, och de bara medvetandegörs om hur de kan bidra.

Många lovvärda insatser görs. Teknikdelegationen, Teknikföretagen, Almega med fler har engagerat sig för att öka intresset för ingenjörsutbildningarna. Men fler insatser behövs om vi ska kunna vara globalt konkurrenskraftiga i framtiden.

Permalänk | Anmäl #4 Lena Miranda, 2011-02-09, 07:42

Nu får inte näringslivet glömma bort det för hela samhällsapparaten viktiga samhällsvetenskapliga ämnena. Detta sagt, så är det nog lite väl sent att landets politiker i allmänhet och utbildningsministern i synnerhet skulle lägga ner merparten av kraften på de högre utbildningarna. Självfallet skall politikerna lyssna på näringslivet, men det vore kanske bäst om näringslivets representanter klargjorde vad de ser för framtida behov i sådan utsträckning att det fick genomslag på gymnasieskolan.

Det är viktigt för ett lands framtid, speciellt ett litet land som Sverige, att man så tidigt som möjligt, dvs redan i gymnasieskolan har fått en struktur på de utbildningar som finns så att de inte är en önskelista om framtida jobb utan är proportionellt anpassade och utformade för att kunna ge framtida jobb antingen inom näringslivet och/eller i statsapparaten (inklusive kommuner och landsting).

Det är självfallet positivt för individer (läs gymnasieelever) att de så långt som möjligt kommer in på program de är intresserade av. Dock måste samhället se till helhetsbehovet både när det gäller specialklasser med mer matematik, fysik, kemi, historia, samhällskunskap o.s.v. än till önskelistor. Mer kraft bör läggas vid att se vilka utbildningar på gymnasiet som direkt leder fram till yrkeshögskoleutbildningar och andra högskoleutbildningar som näringslivet efterfrågar. Vi kan inte utbilda t.ex. frisörer eller scenartister i sådan utsträckning att flertalet kommer att komma ut till i bästa fall korttidsarbeten i sämsta arbetslöshet och nödvändighet att välja om.

Permalänk | Anmäl #5 Inger E Johansson, 2011-02-09, 08:34

Jag kan inte annat än att hålla med. Även om jag tycker att Björklunda inte är den värsta i sammanhanget!

Permalänk | Anmäl #6 Sebastian Floråker, 2011-02-09, 18:09