Arabvärldens 1989?

om Arabvärldens 1989?

Egyptens farao måste bort

Publicerad: 2011-02-08 16:02, Uppdaterad: 2011-02-10 21:02

Blair och Berlusconi tänker som statsmän, och därmed enligt en helt annan logik än den mänskliga. I deras värld är en president/diktator fantastisk om han är bra för Storbritannien och Italien. Under min långa vistelse i landet lyckades jag komma nära folket och dess mentalitet. Min mening är att Mubarak måste bort, skriver ekonomen Alen Musaefendic.

262 millningar
11 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Alen Musaefendic studerade arabiska och bodde i Kairo mellan maj och oktober 2006.

Jag älskar Egypten. Det var dock långt ifrån kärlek vid första ögonkastet. När jag landade på flygplatsen i Kairo i maj 2006, och tog mina första andetag av den kvävande luften, var känslan snarare den motsatta. Värmen och föroreningen verkade bedövande på en kropp som skämts bort av den friska skandinaviska luften. Den kvävande känslan skulle förvärras de närmsta veckorna.

Redan under taxiresan syntes de enorma plakaten på Den siste faraon. De var de fräschaste inslagen i den annars så nedgångna stadsbilden. Allting annat var av samma färg (brun), och till synes förfallet. Tittandes på de groteskt stora affischerna var min första tanke icke: "Där är presidenten" - en titel som politiker i väst envist brukat i 30 år. Nej, man tänker och känner omedelbart att man befinner sig i en diktatur.

Det är en avskyvärd syn. Där smilar han förnöjt i sin Armanikostym och solglasögon, medan taxichauffören framför mig är överlycklig över det klipp han precis gjort: 100 kronor för 40 minuters körning. En egyptier hade betalat 30, om ens det. Taxibilen var egentligen två olika bilar, varav den enas framdel och den andras bakdel svetsats ihop, och till och med tejpats fast på vissa ställen. Chauffören var en sprallig prick. På sin obefintliga engelska försökte han förklara det marsliknande landskap jag ögnade genom fönstret.

Hans glädje var typiskt, och den skulle förbli föremål för min fascination under hela vistelsen i landet: trots miserabla förhållanden, slit och nöd, är de alltid lika glada och tillmötesgående. Att en "västerlänning" berömmer det fattiga folkets livsglädje är förstås modern av alla klyschéer. Men ändå: egyptier har det svårare än de flesta, och är trots det förmodligen världens gladaste folk, i antalet leende ansikten räknat. Deras vänlighet bidrog till att den armod jag bevittnade kändes än mer hjärtslitande.

På det brittiska språkinstitutet där jag läste arabiska fanns det en lärare som stod ut. Han var en personifikation av den enorma potential som Mubarak-regimen lät gå till spillo. Läraren Wael (som egentligen heter något annat) var då strax över 30, oerhört bildad och lugn som person. Han var också djupt religiös muslim. Trots sin obevekliga tro, och kännedomen om min orubbliga ateism, kunde vi ha underbara och outtömliga diskussioner (aldrig dispyter) kring islam och andlighet.

Det bör läggas till att jag är etnisk muslim, varför min religiösa likgiltighet torde ha berört honom litet extra. Han hade också ett sinne för humor utöver det valiga. Ett av hans försök att omvandla en genant situation till ännu en anledning till skratt minns jag med sorg. En av kurskamraterna frågade, taktlöst nog, vad han ansåg om Hosni Mubarak. Wael svarade genom att på skämt börja känna efter avlyssningsbugg under katedern. Inget mer sades, men frågan var tydligt besvarad.

Senast jag såg Wael var på CNN för fyra dagar sedan. Han var motsatsen till sitt lugna jag. Skrikandes till TV-reportern att regimen måste bort var han nästan svår att känna igen. Men nog var det han. Världen är liten.

Trots att mitt hemland Bosnien har föga gemensamt med Egypten står de bägge inför samma dilemma: Vill vi ha ett bräckligt men demokratiskt samhälle, eller en diktatur som åtminstone garanterar vår säkerhet. Trots det inferno som följde Jugoslaviens upplösning är valet mellan en kaotisk och illa fungerande demokrati och påtvingad dyrkan av en genomkorrumperad despot för min del inte speciellt svårt. Viss frihet är bättre än ingen frihet alls.

De västerländska demokratierna, som sinsemellan fortlöpande tävlar om vilken som är den mest demokratiska, verkar något kluvna i frågan. Tveklöst finns det många som anser att oroshärdar som Egypten, Irak och Balkan gynnas av diktatur, eftersom man uppenbarligen varken har förmåga eller vilja att bygga upp ett demokratiskt samhälle.

Den politiska ledningen i Väst är mestadels pragmatisk. Det visar inte minst Vita husets pinsamma hantering av den senaste utvecklingen. Efter att i decennier donerat åtskilliga miljarder dollar direkt till Mukhabarat (Mubaraks säkerhetsapparat) tvingas president Obama gå ut i tv och kräva reform. Efter 30 år; inte en sekund för tidigt. Mubarak får naturligtvis sitta kvar, menar Vita huset.

Hur det var tänkt att en despot som negligerat sitt folk i tre decennier ska finna lust och förmåga att genomföra en reform värd namnet, och samtidigt få gehör för den av den desillusionerade befolkningen, får förbli ett mysterium. Obamas "initiativ" var i alla fall något bättre än Tony Blairs och Silvio Berlusconis hyllningar av sin gamla kompis Hosni, som tydligen är en helt reko kille. Nu läser jag att hans förmögenhet uppskattas till 70 miljarder dollar.

Blair och Berlusconi tänker som statsmän, och därmed enligt en helt annan logik än den mänskliga. I deras värld är en president/diktator fantastisk om han är bra för Storbritannien och Italien respektive. Den egyptiska befolkningen finns inte med i ekvationen. Om den hade gjort det hade Blair insett hur föhatligt hans uttalande måste ha låtit i min lärare Waels öron.

Teknokrater, statsvetare och tv-experter vill gärna tro att revolter är en vetenskap. Att det faktiskt går att räkna fram en rimlig längd på "övergångsperioden", med Mubarak-regimen fortfarande intakt. Sanningen är att ingen vet vad som komma skall. Som vilken annan ex-jugoslav som helst vet jag värdet av FN/EU- teknokraternas "bedömningar" och "prognoser" Man blir återigen påmind hur lamslaget det "internationella samfundet" är när tuffa beslut måste tas, när något faktiskt måste göras. Vi kommer att få höra många "never again" tal i framtiden.

Vi kan konstatera att varken USA, FN eller EU har gjort särskilt mycket för egyptierna de senaste 30 åren. Nu när folket äntligen tagit saken i egna händer hör man inte ett uppmuntrande ord från toppolitikerna. Bara kryptiskt mummel. Ja, läget är ovisst. Civilisationens vagga lär fortsätta gunga ett tag till. Men den behöver ingen farao som vakar över den. Att få bort Mubarak är helt avgörande, och det är nu eller aldrig. Bort med honom!

(807 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/32846

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Blair och Berlusconi ansvarar i första hand för sina länders väl och ve och ska göra det bästa för dem, något annat vore tjänstefel.

Vad har egyptiska folket gjort de senaste 30 åren förutom att öka i antal från 45 till 80 miljoner?

Egypten importerar halva sitt matbehov för att föda sin gigantiska befolkning och exporten minskar i takt med oljeproduktionen.

Landet gick ifrån rikedom till att bli ett konkursbo och det är befolkningsökningen som är orsaken och den är inte Mubaraks fel.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-02-08, 16:29

USA/Israel vill inte ha fred, de vill ha en fiende och kunna fortsätta sina ockupationer och krig i regionen.

Permalänk | Anmäl #3 Ricky Andersson, 2011-02-08, 17:45

#1 Bo T, Blair och Berlusconi ansvarar för sina länder. Men de har också ansvar att inte förtrycka andra länder.

Problemet med Egypten är att de har en galen diktator som går i västmakternas ledband. Mubarak måste ställas till svars inför det egyptiska folket precis som hans motsvarighet i Irak, Saddam Hussein, gjorde.

Permalänk | Anmäl #5 Peter H, 2011-02-08, 19:38

Egypten idag motsvarar inte Paris 1789, utan Paris 1968, ingen revolution, utan en ungdomsrevolt. Frankrikes femte republiken och de Gaulle överlevde 1968. Egyptens diktatur överlever 2011.... det Omar Suleiman till...

Permalänk | Anmäl #6 no2islam, 2011-02-08, 22:19

Jag tycker att din artikel är intressant och bra.

Men du är inte e t n i s k muslim. Det finns det ingen som är.

Permalänk | Anmäl #7 Kent Tore Olofsson, 2011-02-08, 23:30

Herr Författare -

Man kan inte var Etnisk muslim. Islam är en religion, en tro man kan anta eller lämna. Det är alltså inte en etnicitet enligt någon någonstans. Det är så grundläggande att jag inte kan lita på resten av din artikel när du gör fel på detta. Du är etnisk bosnier/jugge osv. Med en tro på Islam. Man kan vara influerad av Islam, men det är inte en etnicitet.

Permalänk | Anmäl #8 Ahmed Ahmed, 2011-02-08, 23:54

Till Bo T: Visst förväntas ett lands ledare tjäna sin egen befolkning först och främst, annars är det tjänstefel? Hur många och hur grova tjänstefel har inte Mubarak begått då? Och vad kallar vi en Blair och Berlusconi då...medbrottslingar? Så länge Bo T har det bra i sin trygga, lilla bubbla så antar jag att resten av världen kan sova lugnt. Dessutom måste jag ha missat den historielektionen då läraren föreläste om Egyptens "glansdagar". Minns nämligen inte att Egypten någonsin i modern historia varit "rik" eller ens ekonomiskt "välmående".

Till Ale He: ingår kopter också i ditt gäng "kulturtjuvar", eller är det bara Egyptens muslimer du avser med detta? Har aldrig hört någon kalla Julen eller Luciafirandet för de svenska kulturtjuvarnas stöldgods.

Till Kent Tore och Ahmed Ahmed: Naturligtvis finns det ingen etnisk grupp som heter "muslimer". Bosniaker använder dock ofta just det uttrycket för att förenkla en diskussion.Däremot var just de bosniska muslimerna (bosniakerna) i fd Jugoslavien klassificerade som Muslimer (stort "M" användes för att betona just bosniakernas etnicitet, och litet "m" när det talades om den religiösa grupperingen). Däremot Ahmed Ahmed, finns det ingen etnicitet som heter varken "bosnier" eller "jugoslaver". Folk från Balkan är etniska Slaver, och ingenting annat, naturligtvis med undantag för Romer, Albaner, Ungrare och andra etniska minoriteter. Vad de har för religion ändrar inte deras etniska tillhörighet.

Bra skrivet, författaren, men det är viktigt att ha koll på "detaljerna".

Permalänk | Anmäl #9 only me, 2011-02-09, 00:37

Tack Only me för dina kloka ord. Jag är fullständigt medveten om det felaktiga i att använda begreppet etnisk muslim, men valde att använda det ändå. Dispyterna och diskussionerna kring sådan terminologi är jag uppvuxen med. Jag är väldigt glad att ni protesterar, men jag behöver sannerligen ingen uppläxning i ämnet. Det är, som Only me korrekt påpekar, ett språkbruk som folk på Balkan själva använder, och som utländska medier, politiker och (till och med) forskare har anammat. Med ”etnisk muslim” menar jag alltså: bosnisk ateist med muslimsk bakgrund (trots att varken min far eller farfar eller farfars far varit särskilt religiösa). Etniska muslimer torde enligt all logik och sunt förnuft inte finnas, men de finns i Bosnien. Begreppet ska inte brytas ned och tydas bokstavligt, utan ska tolkas i sitt sammanhang. Vetenskapliga fakta och grammatisk stringens är tyvärr inga pelare i den bosniska folksjälen. Det var självfallet fel av mig att anta att alla är införstådda med dessa nyanser.

Jag har alltid varit, och är det än idag, oerhört frustrerad över att ”för tydlighetens skull” behöva använda en religiöst betingad epitet för att beteckna mitt ursprung. Att använda bosnier - vilket jag föredrar - orsakar tyvärr mycket större förvirring, har erfarenheten visat. Ytterst få vet vad det är. Jag är högst tveksam om Ahmed Ahmed hade hängt med i svängarna; vår egen etnolog som är den förste att identifiera jugge som etnicitet.

Men ni har rätt: rätt ska vara rätt:) Jag tar gärna till mig den kritiken. Tack till er som faktiskt läste artikeln och ser tumulten i Egypten som ett resultat av något mer än en okontrollerad förökning av befolkningen.

Permalänk | Anmäl #10 Alen Musaefendic, 2011-02-09, 10:14

I andra stycket i kommentaren ovan ska det naturligtvis stå bosniak i stället för bosnier.

Permalänk | Anmäl #11 Alen Musaefendic, 2011-02-09, 11:58

På tal om Berlusconi och hans speciella sätt att ta ansvar för sitt land:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/domare-vantas-atala-berlusconi

Permalänk | Anmäl #12 Alen Musaefendic, 2011-02-09, 13:30

För många glömmer bort allt blod diktator Mubarak har på händerna. Glömmer bort tortyren som i tre decennier ostört har tillåtits pågå i hans fängelsehålor. Att krigshetsaren Blair och hans nära vän Berlusconi håller sig framme och hyllar tortyrpresidenten torde inte förvåna någon. Han är vid sidan av Mahmud Abas en av USA:s och EU:s viktigaste sprattelgubbar i regionen.

Barak Obama gjorde bort revolutionen så fort han gick in och började föra en idiotisk dialog med Mubarak. Därmed var Hosni Mubaral åter en spelare, en aktör i det drama som pågår - och detta i ett läge då han var så gott som uträknad. Tack så mycket krigspresident Obama.

Varför överhuvettaget låta den här förtryckaren som berikat sig på ett fattigt folk och genom årliga miljardbelopp i internationella mutor, tillåtas rädda ansiktet på sig själv?

Vore inte en sorti motsvarande BenAlis eller Ceauceskus mer passande åt en sån här diktator. Om han överlever revolutionen så måste han snarast efterlysas, fångas in och sändas till Haag för rannsakan och dom. Åtalet bör gälla brott mot mänskligheten.

Permalänk | Anmäl #13 Volfram Ax, 2011-02-09, 21:56