Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-02-04 08:02, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Ikväll satt jag som publik i SVT Debatt, det handlade om Egypten. Som varje god student kom jag dit förberedd och påläst (inte för att det gjorde någon skillnad, med Dick och Greider i samma rum får man knappast en syl i vädret). Efter att ha suttit i en halvtimma och hört särskilt den senare mangla allt vad historik och forskning heter till förmån för sin vänsterromantik så hade jag i alla fall material nog för att skriva detta:
Jag studerar Statsvetenskap och Europakunskap vid Göteborgs Universitet, är intresserad av demokratisering och har satt mig ganska väl in i konflikten i Egypten. Dessutom satt jag några meter från Göran Greider och Dick Erixon när de stred i ämnet i SVT Debatt, om det nu är en merit... :)
För det första: Den diktatur genom undantagstillstånd som rått i Egypten genom nästan hela landets moderna historia är en styggelse som hindrar utveckling och kränker många miljoner människors rättigheter dagligen. En aktiv kamp för demokrati och för upplyst styre som ger Egyptierna friheten att växa som folk och kämpa sig ur landets relativt fattiga situation är bra och kanske till och med nödvändig.
Att kampen behövs är dock inte en garanti för att den kommer att lyckas och definitivt inte för att den kommer att lyckas redan imorgon. Vägen till demokrati och ett gott liv är strödd med törnen och måste vandras försiktigt. Att rusa för hastigt kan i Egypten innebära att man förblöder på upploppet.
Om man följer bloggar, eller lyssnar på Göran Greider så märker man dock en överentusiasm som jag upplevt stark i Sverige över hela det politiska spektrat, men starkast hos den rödare sidan. Många talar om en revolution och ser det som en framgångssaga, om än en olyckligt blodig sådan. Om man tittade på SVT Debatt så kunde man inte undgå att höra Andreas Malm och Greider tala om hur detta är demokratins kamp mot diktaturen och att den bör stödjas till fullo och helst så fort som möjligt. Nu skall jag berätta varför man måste vara försiktig.
Att man avsätter ett auktoritärt styre betyder inte att man automatiskt får demokrati, inte ens när det är i demokratins namn den tidigare diktatorn avsätts. Det är faktiskt vanligare att en avsatt härskare ersätts av en ny diktator eller någon form av låtsasdemokrati än att verklig demokrati får råda (Kjaer, Anne M. 2004 "Governance in comparative politics II: Theories of democratization" Governance, polity, s. 151).
För att man skall uppnå och behålla demokrati i en stat har forskningen i ämnet plockat fram ett antal kriterier som bör uppfyllas. Några av de viktigaste är bra ekonomi (spridd över fler grupper än överklasseliten), kompetenta ledare, ett "parlamentariskt" system istället för en stark president, dessutom är chansen större när demokrati införs genom överenskommelser mellan auktoritär elit och oppositionen än genom demonstration och hot om våld. (Bunce, Valerie. 2000 "Comparative democratization. Big and bounded generalizations" comparative political studies vol 33, no 6/7 s. 715-716). Ytterligare en väldigt viktig aspekt är mänsklig utveckling och en väl utbildad, politiskt insatt medelklass. (Norris, Pippa 2005 "Stable democracy and good governance in divided societies: Do powersharing institutions work?" Harvard University Faculty Research Working Papers Series, RWP05-014)
Hur ser det ut för Egypten? Ekonomin är halvdan och rikedom koncentrerad till en liten elit, konstitutionen föreskriver en president och på "Human Development Index" hamnar Egypten på 116 plats, under länder som Turkmenistan, Tunisien och Mongoliet. Om man till detta lägger demokratisering genom demonstrationer och hot om våld så är chanserna att det utvecklas en fungerande demokrati i Egypten sorgligt små. Egypten har inte så goda förutsättningar och att få landet att bli en fungerande demokrati kräver en svår och känslig balansgång. En sådan balansgång innebär en politik där man inte hetsar fram ett folkligt uppror utan jobbar för att överlämnandet av makten blir så lugnt och fredligt som möjligt, att landets ekonomi inte slås i spillror av en hämndlysten diktator och att det är den demokratiska oppositionen som triumferar - inte en av de många människor som helst vill bli den nya diktatorn.
Revolutioner lyckas nästan aldrig (inte ens med en vid definition av begreppet "revolution", ofta efterlämnar de sig kaos (som i Frankrike och Ryssland) och ur det reser sig lätt en Napoleon eller en Stalin snarare än Saakasjvili (demokratiskt vald i Georgien efter "Rosenrevolutionen").
Vi vill alla ha demokrati, men vissa av oss är försiktigare än andra. Att ersätta diktatur med demokrati är inte en dans på rosor, utan en försiktig balansgång mellan törnen, då duger det inte att rusa fram obetänksamt.
FN har antagit en resolution om flygförbudszoner i Libyen.

Revolutionärerna kommer bli valets stora förlorare

Mubaraks hantlangare kämpar med religiösa och liberaler om presidentmakten

Svenska medier missar att Tunisien är på väg att bli en religiös diktatur

Därför har det gått bättre för Tunisien


Valet i Tunisien blev en katastrof

Valets vinnare i Tunisien döljer sin agenda

Väst vill inte veta någonting om den islamska vintern

The Arab Spring has been Al Jazeera's defining moment

IMF och Världsbanken styrs av Mubaraks mutkolvar

Förortsungdomar som bränner bilar kan inte jämföras med demokratikämpar

Samma frustration i miljonprogrammen som på Tahrirtorget

Puss och kram inget för egyptisk teve

Naivt om revolutionen i Egypten

Demokratiseringen av det egyptiska polisväsendet är a och o

Etiska revolutioner och realpolitiska spel

Motståndet mot Israel går så långt att DN felciterar Obama

När Israel faller bort som förklaring tiger de tre G:na

Har palestinierna råd med en egen stat?

Machiavellis efterföljare kan dra lärdomar från Mellanöstern

Kvinnor och barn får betala priset när freden ska bombas fram

Marocko – en katt bland de Nordafrikanska hermelinerna

Omvärldens misstag cementerar Khadaffi i Tripoli

Bildt visar att EU inte är att lita på när det gäller

Den nya generationen i arabvärlden skapar den nya Mellanöstern med sina händer

Den libyska frihetskampen kräver både ödmjukhet och beredskap

Intervention kräver arabiskt stöd

Skicka Nordic Battlegroup till Libyen

Gör egyptierna revolution också mot muslimska brödraskapet?

Den nya generationen i arabvärlden skapar den nya Mellanöstern med sina händer

Vi araber räddar demokratin när väst sviker

Demokrati i arabvärlden bäddar för stora handelsöverskott i Sverige
"Kadhaffi skrek till mig att Reagan är Satan"


Den unge Qadhafi stod för jämställdhet och demokrati

Svensk utrikespolitik bättre på Palmes tid

Upp till bevis, frihetsvänner i Europa!

Tro inte på Libyen-Hitlers hantlangare

Bildts kloka linje tjänar Sveriges intressen

Vi riskerar stor flyktingvåg från Nordafrika

Bildt och Bring svek demokratikämparna

Samarbetet mellan kristna och muslimer visar ett nytt Egypten

Det går undan i dagens Egypten

Händelserna på Befrielsetorget manar till ny agenda för Mellanöstern

Guillous obegripliga påståenden om iranier

TV-kanalen Al-Jazeera var starkare än sociala media i revolten

Varför ifrågasätts att muslimer är redo för demokrati?

Kvinnans röst kan avgöra Mellanösterns framtid

Imam: Dags att islamisterna erkänner kvinnans medborgerliga friheter

Revolutionen i Egypten början på en ny världsordning

Hög tid för en ny politik gentemot prästerskapet i Iran

Tvåstatsteatern är destruktiv - flyktingresolutionen visar vägen

Kommer det muslimska brödraskapet ta över Egypten?

Arabiska passar bättre för sociala medier än många andra språk

Rasmussen vågade till skillnad från Reinfeldt kräva Mubaraks avgång

Det egyptiska folket har segrat!

Islamofober ifrågasätter muslimska brödraskapet

Arabvärlden kan åter bli ett betydelsefullt centrum för civilisation

Demokrati nu eller islamistisk diktatur imorgon!

Därför har armén det egyptiska folkets stöd

Stora utmaningar om Mubarak avgår


Egypten långt från hopplöst fall

Detta är en chans för arabvärlden och väst att normalisera sina relationer

Dags för EU att visa framfötterna

Dags för självkritik, Socialistinternationalen?

Hellre muslimskt systerskap än brödraskap!

Västerländska demokratier måste upphöra med hyckleriet

Parlamentarism: en lösning på Egyptens problem?
Vad händer med Israel om arabvärlden demokratiseras?

Rädslan för muslimska brödraskapets rörelse i Egypten är överdriven

VIKTIG LÄNK: Nato uppmanar till upprustning pga oron i Egypten

Vem löser Egyptens matproblem?

Tidigare UD-medarbetare: Bildt! Kräv Mubaraks avgång nu!

Inte säkert att muslimska brödraskapet skulle vinna ett demokratiskt val

An inside view from the Revolution in Egypt
Arabvärlden är redo för revolution

Regimfall i Egypten är demokratins gryning i Mellanöstern

VIKTIG LÄNK: Spelet är över - det blir ingen demokrati i Egypten

Svenska ambassader i Mellanöstern är passiva i skarpt läge

I Jemen tar man lagen i egna händer

Officer: Omvärlden underskattar Mubarak

Hökmarks lögner och det liberala Mellanöstern-dilemmat

Muslimska Brödraskapet inget "Arabiskt KD"

Hyckleriet lyser med aldrig sinande styrka

Mubarak är en autistisk president

Egypten bör gå i Turkiets fotspår och välja moderat islam

Marknadsekonomi lika viktigt som demokrati i Egypten


Jag fruktar muslimska brödraskapet mer än Mubarak

Ett demokratiskt islamistiskt styrt Egypten kommer att bidra till fred och utveckling

USA måste välja mellan diktaturregimen och egyptiska folket

Stå upp för demokratin, stöd det egyptiska folket


Egypten ser faktiskt ut att lyckas!

Så fortsätter twitter-revolutionen trots att Mubarak stängt internet

Öststaternas sammanbrott har fler olikheter än likheter med frihetsdemonstrationerna i arabvärlden

Revolutionen i Tunisien är början på slutet på USA:s inflytandet i Arabvärlden

Tunisien samma startskott för arabvärlden som Prag var för Östeuropa

Tunisien mellan Scylla och Charybdis

Twitterdemokratins styrka visar sig i Tunisien

Regeringens dubbelmoral förstör för tunisierna

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Bra artikel. Vänsterns engagemang handlar till 100% om att man är för allt som man hoppas på missgynnar USA och Israel eftersom man hatar självständigt tänkande människor.
Naturligtvis finns inget som talar för någon vidare demokrati i Egypten, denna övervuxna muslimska jättebäbis som inte klarar av någonting på egen hand i likhet med sina arabiska broderländer.
Problemet är kanske att det går lätt att beskriva den försiktiga långsamma vandringen mot demokrati i teorin, men svårare att genomföra samma promenad i praktiken. Om krafterna som vill motverka den demokratiska utvecklingen får tid och möjlighet, kommer de naturligtvis att förhindra det, så gott de kan.
Som ofta, är väl antagligen en combo av snabbt och med eftertanke att föredra. Men framförallt handlar det väl om vilka externa krafter (Iran/Saudi eller USA/EU) som i en framtid kommer att ekonomiskt och politiskt stödja den fortsatta utvecklingen i Egypten.
Grattis, du har läst internationella relationer och statsvetenskap A. Jag gillar hur du har silat ut dina källor ur kurslitteraturen.
När det handlar om demokratisering finns det dock ingenting som säger att processen _måste_ gå långtgående. Tvärtom menar statsvetenskapliga forskare att revolution fungerar, men att reformer och långtgående processer främjar konsolidering och ett ekonomiskt fruktbart samhälle. Och således kan en "revolution" vara ett nödvändigt ont.
Och förresten, menar du att den franska, och industriella, revolutionen var "naiv" eller onödig?
Men, sist men inte minst, förklara gärna hur en hänsynslös, sultanistisk autokrati ska bemötas av sitt folk. Man kanske ska sätta upp några affischer ute på torget? Kanske prata iväg despoten ... ?
Det är knappast en slump att upproren inte sker i Saudiarabien och Iran. Upproren har ju islamistisk prägel och kommer gå samma väg som Iran.
Hur många statsvetare kunde förutse utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern, säg för 2 månader sedan? Inte många och problemet är att utvecklingen med teknikens hjälp och en mycket mer välutbildad yngre generation gör spelplanen helt öppen. Kom ihåg att protesterna i Iran var nära att lyckas och hade dom lyckats så skulle det bli den mest sekulära landet i regionen så pudelns kärna i mellanöstern är fortfarande att lösa upp den gordonska knuten Israel och det asymmetriska stöd som dom får.
Wow vilken omogen inledning att skylla på någon annan, troligtvis är du inte säker i dina åsikter och det var samma anledning till att du aldrig vågade säga dom i Tv. LÄNGE LEVE REVOLUTIONEN!
@Mayo: Diktaturkramare frodas i kaos och rädsla, det är då det är som svårast att föra ordentliga val och det är då en "stark ledare" har som lättast att slå ner en opposition som visserligen upplevs förnuftig, men inte handlingskraftig. Givetvis är det svårt att i praktiken gå långsamt och försiktigt mot demokrati, särskilt när ett stort folkligt missnöje finns, men det är också svårt att genomföra en snabb och intensiv demokratisering.
@Toofan: Åh, en härskarteknik. Sådana är alltid kul. Om vi skall vara nogräknade så är källorna främst hämtade från ett moment av fokus på demokrati som ingick i B-kursen i Statsvetenskap i Göteborg (som jag läste för en tid sedan). Det är sant att vissa revolutioner fungerat, men det är vanligare att de misslyckas och det är särskilt under vissa omständigheter som de leder till en konsoliderad demokrati istället för till ett förnyat auktoritärt styre.
Det jag hävdat i artikeln har blott varit att i Egypten saknas de förhållanden som gör det enklare att ta tillvara på resultaten av en revolution vilket innebär att även om upproret i sig lyckas så är sannolikheten liten att man i efterhand lyckas stärka demokratin i landet. Det förnuftiga i det läget är att försöka öka chanserna för demokrati så mycket som möjligt. En av de saker man då bör eftersträva är ett fredligt maktöverlämnande, vilket inte är synonymt med revolution.
Eftersom du refererar till den industriella revolutionen som en revolution i detta sammanhang (en förändring i produktionsmetoder och synen på ekonomisk politik som tog nästan hundra år) så förmodar jag att du själv saknar en del relevant utbildning. Vad gäller den Franska revolutionen så är det möjligt att den gynnade Frankrike, men de demokrati- och rättighetsambitioner som många revolutionärer hade blev sorgligt nedtrampade.
Som du märkt om du läst så har jag inte fördömt demonstrationerna utan blott revolutionshetsandet. Det man borde göra ligger nog närmare Obamas tidigare linje: tillåta Mubarak fram till nästa val och fokusera sina krav och vädjan till utomstående makter på att låta oppositionskrafterna organisera sig och sedan föra ordentlig valrörelse.
#7 Andreas Eriksson
"Det är sant att vissa revolutioner fungerat, men det är vanligare att de misslyckas och det är särskilt under vissa omständigheter som de leder till en konsoliderad demokrati istället för till ett förnyat auktoritärt styre."
Det är under vissa speciella omständigheter ett land bör konsolideras, men du glömmer att skriva "[...] enligt Linz och Stepans". De presenterar generella rekommendationer, och inte absoluta sanningar som står att finna på evighetens tavlor.
Givetvis har du rätt i att bristen på förutsägbarhet och kaoset försvårar konsolideringsprocessen. Min poäng är att, när inga andra alternativ står att finna, är det nödvändigt att införa demokrati via revolution. Detta speciellt när ett civilt, politiskt och ekonomiskt samhälle finns tillgängligt, samt den apparatur som krävs för att upprätthålla en rättsstat och statsbyråkrati.
"En av de saker man då bör eftersträva är ett fredligt maktöverlämnande, vilket inte är synonymt med revolution."
Tror du inte att man har försökt? Du trodde inte att de första protesterna var fredliga? Mubarak har vägrat avgå ens efter kravaller och blodbad. Om inget fredligt maktöverlämnande sker inom kort måste landet förändras på andra sätt.
Vad gäller den industriella revolutionen syftade jag på den som bilateral process under det borgerliga övertagandet, och knappast som en samhällelig omvälvning i sig själv.
Mubarak är ett monster. Inte ens Obama står fast vid beslutet att låta honom avgå enligt hans egna riktlinjer längre. Hur kan du vilja ha kvar honom ända till september?
Du skriver: "Revolutioner lyckas nästan aldrig (inte ens med en vid definition av begreppet "revolution", ofta efterlämnar de sig kaos (som i Frankrike och Ryssland) och ur det reser sig lätt en Napoleon eller en Stalin snarare än Saakasjvili (demokratiskt vald i Georgien efter "Rosenrevolutionen")."
Synd du inte sa det i Debatt. Efter ha lyssnat på Greider o Andreas Malm ett tag la jag av. Varför får dessa frasmakare vara med överallt? De förstör ju varje ansats till en seriös debatt.
En sekulär diktatur är att föredra framför en islamistisk diktatur.
Dina ideer om en långsam utveckling mot demokratin är väldigt fin tanke, men det funkar tyvärr inte i praktiken ... tror du att den egyptiska folket inte försökt ta det långasamma utvecklingen som du föreslår. Tyvärr funkar den inte mot Mobarak.
Sedan är det så att en befolkninng som stormar ut på gatorna och sätter sitt liv i fara , betyder helt enkelt att de har försökt så länge att de har inget att förlora.
Javisst, risken finns att en islamisering sker efter Mobarak, men folket måste ta sina chanser ... man kan inte bara sitta hemma för att det KAN finnas en risk .... men ett demokratiskt land får man inte om man inte kämpar så enkelt är det.
Kul med någon som åtminstone försöker stödja sig på källor och som tänker själv. Artikeln håller högre kvalitet än majoriteten av det som skrivs på newsmill, innefattande ministrar och en hoper andra delar av etablissemanget.
Tack för Ditt bidrag, Andreas.
Vänstern är som vanligt allt annat än "kritisk och medveten" utan styrs helt och hållet av ett blint hat av Amerika, Israel, Sverige och den västerländska civilisationen, samtidigt som deras hycklande liv är fyllda med varor gjorda, uppfunna i Amerika och Israel, som de inte kan leva utan en enda dag. (Du stirrar på några av dem just nu... datorer, distribution av elektricitet, internet, microchips, nyhetsdistribution, software, etc., etc.)
Hur kan man förvänta sig ett lyckligt slut på revolutionen i Egypten, när folket där har följande åsikter:
"According to a Pew opinion survey of Egyptians from June 2010, 59 percent said they back Islamists. Only 27% said they back modernizers. Half of Egyptians support Hamas. Thirty percent support Hizbullah and 20% support al Qaida. Moreover, 95% of them would welcome Islamic influence over their politics. When this preference is translated into actual government policy, it is clear that the Islam they support is the al Qaida Salafist version.
Eighty two percent of Egyptians support executing adulterers by stoning, 77% support whipping and cutting the hands off thieves. 84% support executing any Muslim who changes his religion."
Nej, Ayaan Hirsi Ali har nog rätt...
Get Ready for the Muslim Brotherhood
http://www.nytimes.com/2011/02/04/opinion/04iht-edali04.html
INtressant läsning Andreasl. Tack för artikeln.
#10 Michael Stark, Irak var en sekulär diktatur. I dag är Irak snarare en teokrati. Deras flagga säger "Allahu Akbar".
Tänk om ni högermän hade varit lika fogliga som när USA invaderade Irak. Mitt misstag. Irak handlade inte om demokrati, utan att USA skulle installera Iraks nästa diktator: Ahmed Chalabi. Eller "Iraks George Washington", som högern (däribland medlöparen Jim Hoagland på Washington Post) så pedagogiskt kallade honom.
Det är tämligen intressant att här se vilka som stöder Andreas Erikssons inlägg. :-)
Visst kan man glädjas åt att det nu finns en möjlighet att förtrycket i Egypten minskar.
Men jag tror inte att den hovmästare jag såg örfila upp en servitör i matsalen kommer att förändra sin överhetsattityd bara för att man inför "demokrati". Jag tror inte att min kollega amiralen kommer att upphöra med att lyssna uppåt före varje beslut han tar. Jag tror att Militären kommer att fortsätta bevaka sin privilegierade position på de många eleganta officersklubbarna på bekostnad av mannen på gatan. Och att fortsätta att undertrycka sådan information som "skadar bilden av Egypten" om det så bara är ett foto av en "sladdhärva" som medför brandrisk på ett turistfartyg. Och de unga som träder i deras ställe kryper in i en befintlig tvångströja av värderingar, attityder och byråkratiska regler.
Egyptiska makthavare har en mycket svår anpassningsprocess framför sig. Och det är de kommande åren som befolkningens tålamod kommer att prövas.