Klass 9A och skolan

Foto: Scanpix.

Metta Fjelkner om Klass 9A och skolan

SVT riskerar att spä på föreställningen att det är fel på lärarna

Publicerad: 2011-01-31 16:01, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11

Alltför länge har skolans undervisning och därmed läraryrket, styrts av andra än lärarna själva. Ett mentorskap i SVT:s regi är ingen långsiktig lösning för svensk skola. Att tro att det räcker med lite coachning är att göra det för enkelt för sig. Slå inte på lärarna för att politiken inte lyssnat på oss under decennier. Det skriver Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.

208 millningar
20 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund

Den nya omgången av tv-serien "Klass 9A", visar bland mycket annat hur lärare lämnats utan stöd och fortbildning av skolledning och ansvariga. Men ett mentorskap i SVT:s regi är ingen långsiktig lösning för svensk skola.

Svensk skola brottas med stora problem. Det är dock helt fel att skuldbelägga lärarna för detta, vilket vi sett exempel på när media skrivit om serien "Klass 9A" i förväg. En TV-såpa är just en såpa. Den är dramatiskt uppbyggd och regisserad. Som tittare följer vi med på en resa från stora problem till att man förhoppningsvis klarar uppdraget. Liksom i 2008 års tv-succé, "Klass 9A", kommer den nya omgången ge bra underhållning framför TV:n. Förhoppningsvis ger den också något att fundera på.

Lärarnas Riksförbund välkomnar att det blåser nya vindar i skolpolitiken både på eleverna och på lärarna. Svensk skola har numera ett tydligare kunskapsperspektiv. Och det är tillåtet att lärarna ställer högre krav på eleverna och likaså ställs berättigade krav på lärarna.

I SVT:s serie kommer vi se att lärarna behöver fortbildning och kompetensutveckling i yrket. Är det något unikt? Nej tvärtom! Alla yrkeskategorier kräver och behöver kompetensutveckling. Problemet är att lärare och därmed vi i Lärarnas Riksförbund alltid krävt fortbildning men att våra medlemmar erfar att allt för lite fortbildning erbjuds.

Mycket kan nog göras genom att identifiera de duktiga lärarna och ledarna och hitta former för att låta dem dela med sig av sina kunskaper till sina kollegor. Jag befarar dock att nya "Klass 9A" lägger för mycket ansvar på den enskilde läraren. Alltför länge har skolans undervisning och därmed läraryrket, styrts av andra än lärarna själva. Det har kommit in personer utan erfarenhet av vare sig relevanta ämnen eller aktuell skolform och fått arbeta som lärare och till och med leda skolor.

Vi ser att skillnaderna ökar både mellan olika kommuner, mellan olika skolor och mellan olika lärare. Det finns områden och skolor med fantastiska lärarlag och områden och skolor med stora svårigheter där rektorer byts ut och med hög omsättning på lärare. Lärare är olika, precis som alla andra yrkeskategorier. Vi lärare kämparför att klara vårt uppdrag. Det är vi som står ute i klassrummen och möter elever som inte tidigt fått den grund de behöver.

Inställningen från arbetsgivare har tyvärr varit sådan att vare sig lärares grundutbildning eller fortbildning har varit viktig. Det visar inte minst det faktum att cirka 20 procent av de som undervisat i kommunal skola saknar behörighet. I friskolan kan det vara ännu mer.

Men med kraven på enbart behöriga lärare och införandet av en lärarlegitimation kan det bli ett slut på detta. Det har dock krävts att staten har gått in och förbjudit kommunerna och skolhuvudmännen att tillsvidareanställa obehöriga. En framgång för oss i Sverige, en självklarhet i de flesta jämförbara länder. Nu gäller det att kvalitén på utbildningarna höjs ordentligt. Vi har förlorade årtionden bakom oss när valfriheten även i lärarutbildningarna satts i högsäte, på bekostnad av kvalitén.

Situationen i dag, som vi ser en del av i "Klass 9A", beror på ett antal strukturella politiska beslut. Ett av de största var kommunaliseringen av skolan. Sedan tjugo år ansvarar Sveriges kommuner, och en del privata huvudmän, för skolan. Av erfarenhet vet jag att det på alltför många håll inte har satsats tillräckligt på att ge alla elever rätt förutsättningar från början. Rätt förutsättningar från början är enligt min mening konsten att kunna läsa, räkna och skriva redan på lågstadiet. Rätt förutsättningar är att ge elever med särskilt behov av stöd. Det är naivt att tro att man i årskurs 9 kan reparera det som gått fel redan i skolstarten.

Det som skolledningar och huvudmän måste göra är att är att lyssna på lärarna. Att som i nya "Klass 9A" ge kvalificerade lärare möjlighet att på ett strukturerat vis sprida sina kunskaper till kollegor i en konkret och praktisk handledning kan vara ett sätt att höja lärarkvaliteten i skolor med problem. Men att tro att det räcker med lite coachning är att göra det lite för enkelt för sig. Frågan är större än så. Många lärare kämpar dagligen för att få uppdraget att gå ihop. Slå inte på lärarna för att politiken inte lyssnat på oss under decennier.

Det krävs långsiktig satsning på rätt resurser för att vi ska kunna bryta en trend och skapa bättre förutsättningar för elever att lyckas i skolan. Viktigast för elevernas resultat är att de har en duktig och välutbildad lärare, behörig i ämne och skolform.

Men lösningen på skolans problem som vi ser dem i bland annat 9A är inte att eleverna ska göra rektorernas jobb och sätta lärarnas löner genom att sätta betyg på lärarna. Eller att lärarna ska ha stämpelklockor. Istället måste arbetsgivarna satsa på sina lärare och ta ansvar för lönesättning och fortbildning och för skolans pedagogiska verksamhet.

Staten måste ge lärarstudenter en högkvalitativ utbildning och arbetsgivarna måste ge bra betalt när de kommer ut i yrket, så att fler vill vara lärare. Det första som måste göras är att höja lärarlönerna med 10 000 kronor i månaden. Arbetsmiljö måste också förbättras. Vi behöver locka de bästa förmågorna till läraryrket. Idag väljer begåvade studenterna alltför ofta bort lärarutbildningen.

I Lärarnas Riksförbunds rapport "Vem blir vad - och varför" säger studenterna att det beror på att löneläget är för dåligt och att arbetsmiljön är mycket ansträngande. Rationella argument och skäl som vi förstår.

Med "Klass 9A" utmanas lärare och ansvariga huvudmän att höja resultaten. Lärarna gör sitt jobb, varje dag. Frågan är hur de som sätter ramarna och fördelar resurserna ser på detta? Vill de engagera sig i skolans verksamhet, vill de lyssna på lärarna och ge den fortbildning och förutsättningar som är nödvändig?

Metta Fjelkner (11 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/32622

20 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Lika lite som det är lärarnas fel att eleverna struntar i skolan skulle det hjälpa med 10.000 kr mer i månaden för lärarna.

Problemen är demografiska. Vi har tagit emot folk som inte har begåvning nog. Vi har uppmuntrat människor med låg intelligens att skaffa sig barn.

Nu ser vi konsekvenserna.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-01-31, 17:04

Problemet är att vi som nation har svikit barnen. Alla visste att Alliansens målsättning var att förstöra den kommunala skolan och skapa ett A- och B-lag, det vill säga ett samhälle bestående av högutbildade och högavlönade och lågutbildade och lågavlönade, som i USA.

Permalänk | Anmäl #2 Peter H, 2011-01-31, 17:42

DET ÄR INTE FEL PÅ LÄRARANA. Herregud, var kommer idén ifrån? Det är svenska skolbarn som presterar dåligt, allt handlar om dålig integration! Inse faktum.

Permalänk | Anmäl #3 James Bright, 2011-01-31, 18:25

Det är fel på många lärare.
Under min skoltid på 1960-talet var de flesta adjunkter mycket bra. Några höll inte måttet och så är det väl i alla branscher.
När mina barn gick i skolan blev det uppenbart för mig att många lärare saknade integritet och förnuft.
Alla accepterade att i en klass skulle betygen fördelas efter en nationell betygsskala. Att 25 elever var för få för att följa riksgenomsnittet ifrågasattes av ingen. Man kunde höra lärare säga i en bra klass, att de höga betygen räckte inte till för alla. Bra betyg kunde förstås på att provet var för enkelt men å andra sidan är vissa ämnen inte svårare än att många förstår det mesta. Skall det då få högt betyg, ja den frågan kan väl fortfarande inte besvaras entydigt av lärarkåren.
Få lärare hade en uppfattning om efter vilken princip betyg skulle sättas.
- Var varje prov ett intelligenstest?
- Skulle provet mäta hur stor del av kursplanen eleverna tillgodogjort sig?
- Eller gällde någon annan dunkel princip?

Till lärarnas försvar vill jag framhålla att stor del av undervisningstiden numera går åt för uppfostran, som föräldrarna skötte om då jag gick i skolan.

Permalänk | Anmäl #4 Jan Ivarson, 2011-01-31, 18:26

Vistt finns det hiskeliga problem i själva lärarkåren. Kardinalfelet som många misslyckade pedagoger gör är att inte möta och se eleverna. Det är utmärkt om SVT lyckas lyfta fram det problemet. Det är inte i första hand lärarna vi ska lyssna på i skoldebatten utan eleverna.

Permalänk | Anmäl #5 Jakob Hemmingsson, 2011-01-31, 18:40

Alla vet vad skolresultatens kollaps beror på men ingen vill säga det :)

Permalänk | Anmäl #6 Martin A, 2011-01-31, 19:48

Näää, det är aldrig lärarnas fel, de har en fackförening.

Permalänk | Anmäl #7 George Corro, 2011-01-31, 20:44

Det är pojkarna som skolan slår ut på löpande band till ingen framtid utom våld droger och brott Mette som är feminist är inte lösningen på problemet hon är problemet

Permalänk | Anmäl #8 michael lilja, 2011-01-31, 21:02

Just precis kommunaliseringen av skolan ar ett svek som ansvarige Persson (s) aldrig behovt ta ansvar for.
En stark grej hade varit en tvserie om konsekvenserna pa olika hall i Sverige av kommunaliseringen med huvudmaennen i det fokus de sluppit hittills. Oversittarsamhallet Sverige granskas aldrig.
Skont att inte ha siba barn i svensk skola och sjalv ar jag evigt tacksam for mina ar i gamla pluggskolan nar vi upplevde skolan som ett privilegium och oroliga klasser inte fanns.

Permalänk | Anmäl #9 margareta svensson, 2011-01-31, 21:34

Mette Fjelkner har naturligtvis rätt i mycket men det finns en del frågor trots allt. Då tänker jag t.ex. på det här med fortbildningen som hon trycker mycket på. Nog är det konstigt om det behövs fortbildning när man ser en lärare som nu i det första avsnittet spelar tuff och vill visa sig att han är kompis med eleverna eller läraren som tålmodigt och blygt försöker få klassen att börja lektionen. För detta behövs ju ingen fortbildning, därför det vore konstigt annars om sådana här situationer inte tas upp i den fyraåriga högskoleutbildningen. Självklart måste en lärare visa att han eller hon är en auktoritet. Ett grundkrav helt enkelt.

Sedan kan man fråga sig varför den svenska skolan har förstörts så till den milda grad att man nu nästan kommit till vägs ändå med det skolkaos som råder över nästan hela landet.

Jämför man med den tidigare skolan, folkskola, realskola och studentexamen så är den nuvarande rena katastrofen när det gäller kraven på att lära sig något på ett effektivt sätt. Men som Fjelkner säger så har vi haft alldeles för många icke kompetenta lärare som fått undervisa med myndigheternas och politikernas goda minne. Och som någon sa här på forumet så var ju lärarna förr inga som behövde uppfostra eleverna mer än i undantagsfall.

Det största felet med skolan är bl.a. att den blev kommunaliserad och att man gjorde ändringar så att kraven på eleverna sänktes, t.ex. slopades både realexamen och studentexamen. Detta var det socialdemokratiska påhittet att alla skulle vara lika. Ingen skulle behöva som förr skämmas för att man blev kuggad och inte fick den vita studentmössan. Istället skulle alla kunna gå ut gymnasiet med en vit mössa utan t.ex. några examensprov och examensförhör.

I grunden håller jag med Fjelkner på så sätt att politiker försöker skjuta över problemen på lärarna på olika sätt. T.ex. det mest skrattretande var ju när det socialdemokratiska kommunalrådet i Malmö gick ut och sa att eleverna borde betygsätta lärarna. Kan det bli mer flum? Visst finns det vissa lärare som inte är lämpliga som lärare men det är inte det som är det stora problemet. Det borde naturligtvis i högskolan finnas någon form av lämplighetstest innan en lärare kommer för långt i sina studier så han har möjlighet att välja en annan linje än lärarbanan.

Dessutom har Fjelkner rätt att lönen och status bör höjas så att vi på detta sättet får de som kanske är mer motiverade och lämpliga att söka till lärarbanan.

Finns det någon vetenskaplig utredning om hur vår skola har förändrats i både ont och gott sedan femtiotalet fram till nu?

Permalänk | Anmäl #10 Lennart S., 2011-01-31, 21:59

En aspekt jag vill ha fram är att skolans arbetsmiljö för lärare och elever måste bli sådan att den allra största delen av lärarna klarar att upprätthålla den. TV-serien, både föregående och kommande, om "klass 9A" visar på ett problem när "superlärare" behövs för att arbetsmiljön ska bli godtagbar. Man kan ju inte vänta sig att det ska bli bra resultat om bara en liten, liten del av lärarna och eleverna kan arbeta i en bra studiemiljö.

Permalänk | Anmäl #11 Mats, 2011-01-31, 22:12

#2 Peter H Du är ute och cyklar. Det är inte Alliansen som fördärvade den kommunala skolan - det har kommunerna gjort så bra själva efter att de fick ansvaret av Göran Persson när han var skolminister. Den allmänna skolan, den som blev Grundskolan fördärvades av skolminister Olof Palme när Grundskolan kom till.
Flumskola är bara förnamnet på den urvattning i kunskapshänseende som skedde snabbt under 1970-talet och som sedan fortsatte fram till dess att Alliansen tog tag i problemet.

För problemet är inte om en skola är privat eller kommunal, problemet är att de skollagar som Socialdemokraterna drev igenom möjliggjorde först för rektorer att anställa obehöriga, dvs helt obehöriga lärare många gånger trots att stadie och ämnesbehöriga lärare förbigicks men ofta med fackets tysta tillåtelse och att kommunaliseringen av skolan gjorde det möjligt för kommunerna att höja kostnaderna för lokalerna så att dessa skulle bli marknadsmässiga allt medan skolmaterial, läroböcker och annat samt även skolmat skulle få kosta mindre och mindre. Många anslag till utbildningen hamnade i fel kommunala kassor.

Permalänk | Anmäl #12 Inger E Johansson, 2011-02-01, 00:17

Jag har svårt att förstå, varför man inte Fredrik R säger så här till Skolministern: "Ta färjan över till Helsingfors, ät en god bit mat och dansa lite, sedan, ta 2 veckor och studera och lär av finnarna, VÄRLDENS bästa skola, gång på gång, inför detta i den Svenska skolan, det skall vara klart inom 3 år, klara av det, annars kanske du ska syssla med annat".

Ska det vara så SJUKT svårt att LÄRA sig av FINLAND!????

Permalänk | Anmäl #13 Göran Andersson, 2011-02-01, 06:01

Håller med, å andra sidan har Finland ett helt annat elevklientel, både sossar och borgare hör ju sitt bästa (på ett nästan maniskt sätt) för att den situationen ska bestå. Dags att upphöra med skendebatterna? Annars kommer vi aldrig få se se en lösning på problemen.

Permalänk | Anmäl #14 Calle Bengtsson, 2011-02-01, 08:44

Svensk skola är enbart anpassade efter "Analytiska" elever.
Våran skolminister sitter gång på gång och säger hur skolan ska bli bättre på att möta "Analytiska" elever utan att själva veta om det.

Han är inte kompetent nog att förstå vad som utgör en analytisk eller global elev.

Faktum är att globala elever har betydligt mindre chans i skolan även om de är bättre elever.
Det är den kunskapen som gör de finska skolorna så mycket bättre eftersom de lär ut till eleverna på det sätt som passar dom bäst.

Det är i allra högsta grad lärarnas förtjänst eftersom det krävs att de kan lära ut på fler än ett sätt.

Permalänk | Anmäl #15 Laban Andersson, 2011-02-01, 09:29

Laban: hela vår västerländska civilisation bygger på förmågan till åtminstone viss kapacitet till analytitisk förnuftsbaserad inlärning. Är det ett förslag, att vi inför olika standards beroende vilken bakgrund mané har. Är de. Inte bättre att inga som Kanada och införa intelligenstest för immigranter?G

Permalänk | Anmäl #16 Calle Bengtsson, 2011-02-01, 10:24

Permalänk | Anmäl #17 Calle Bengtsson, 2011-02-01, 10:24

".. Ett mentorskap i SVT:s regi är ingen långsiktig lösning för svensk skola... och sedan "En TV-såpa är just en såpa. Den är dramatiskt uppbyggd och regisserad."

Självklart är det naturligtvis så - förrutom att det ju pekar på problemet att en knappast bör förvänta sig att mer än kanske 60 % någonsin kan eller vill tillgodogöra sig gymnasie- och universitetsutbildningar. De övriga 30 -40 % bör kanske syssla med att tillsammans med kulturarbetare engagera sig i att erbjuda resten av befolkningen en myllrande mångfald av hälsobringande upplevelseverksamheter. De flesta av de mänskliga behov som beskrivs här:
http://www.umu.se/digitalAssets/45/45342_humanekologi---maxneef_2010.pdf

På en annan webbplats beskrivs de som:
* begränsade och klassificerbara
* desamma i alla kulturer och i alla historiska perioder
* inte utbytbara mot varandra
* möjliga att tillfredställa i högre grad än idag

Tillgodoses ju inte i nämnvärd omfattning på dagens marknadsarena och tjänstearbetsplatser. Tekniskt bör det faktiskt vara ganska "enkelt" att minska boendekostnaderna till mindre än fjärdedelen för dem som så önskar. Med dagens inkomster så bör då de flesta hushåll och familjer få tid, ork och pengar över för att ha råd att efterfråga en myllrande mångfald av olika hälsobringande upplevelseverksamheter, som tillgodoser de behov som de flesta har utöver försörjning, beskydd och säkerhet .

Permalänk | Anmäl #18 Uno Hansson, 2011-02-08, 01:49

Jag råkade skriva ny mening från Tillgodoses... det var menat som ... De flesta av de mänskliga behov som beskrivs här.../ /... tillgodoses ju inte... osv...

Permalänk | Anmäl #19 Uno Hansson, 2011-02-08, 01:57

En lärare är ungefär så bra som ett diagnostiskt prov utvisar. I ett av avsnitten om 9A hamnade samtliga elever under nivån för godkänt.

Det finns bara två förklaringar. Eleverna är obegåvade (ointelligenta, omotiverade etc.) eller pedagogerna inkompetenta.

Rent statistiskt är det osannolikt att samtliga elever skulle vara så talanglösa. Den rimliga förklaringen är att lärarna fallerat.

Eller vad tror du?

Permalänk | Anmäl #20 Lars Bohman, 2011-02-08, 23:03