Replik: Svensson läser mig slarvigt

Svensson har dock rätt i att jag hävdar att det vetenskapliga stödet för att det fria valet orsakar skolsegregation är svagt. Själv tycker han sig veta bättre: "praktiskt taget all forskning och en lång rad rapporter från Skolverket visar att det är det fria valet som tillsammans med den ökade boendesegregationen är två huvudorsaker till den ökade segregationen i skolan". Han avstår dock från att ge någon närmare hänvisning till de skrifter han åberopar, vilket en vetenskapligt skolad person hade gjort.

Att undersöka vad som orsakar skolsegregationen är dock svårt och detta skulle var och en som vet något om forskning skulle skriva under på. Jag och Ellen Almgren disku­te­rar i ett kapitel i boken Friskolorna och framtiden ett antal äldre Skolverksrapporter och deras svagheter, men det finns inte plats att återge resonemangen här. Jag kan dock konstatera att när Skolverket 2009 i rapporten "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?" diskuterar skolvals­refor­mens effekter så väljer de att bortse från sina egna tidigare publikationer och istället diskuterar de bland annat våra resultat. Skolade forskare och utredare räknar nämligen inte som Svensson antalet rapporter som säger bu eller bä, utan äger istället förmågan att bedöma undersökningarnas kvalitet.

Svensson hävdar vidare att "(p)åståendet att det fria skolvalet inte har någon segregerande effekt är också märkligt om man ser till Skolverkets statistik över föräldrarnas utbildningsbakgrund" och gör sig därmed skyldig till en mycket vanlig sammanblandning som han om han läst boken ordentligt borde ha undvi­kit. Ja, det är väl känt att föräldrarna till barnen i fristå­en­de skolor i genomsnitt har en mer omfattande utbildning än föräldrarna till barnen i kommu­nala skolor.

Men också utan fristående skolor hade barnen i skolor i högstatusområden haft mer välutbildade föräldrar än barnen i lågstatus­om­rå­den. Den som vill analysera huruvida skolvalet orsakar skolsegregationen måste jämföra med hur skolornas elevsammansättning skulle ha sett ut idag om skolvalet inte hade införts. Efter­som en sådan verklighet inte finns är detta inte så lätt. Jag och Almgren genom­för därför en simulering med hjälp av en omfat­tan­de databas för att bedöma hur skolsegre­ga­tionen hade sett ut utan skolval. Svensson förefaller tro att han kan se detta med blotta ögat, men då tillskriver han sig själv Stålman­nens förmågor.

Eftersom han i sin artikel hävdar att Sverige hade en blandad social samman­sätt­ning på eleverna innan det fria valet av skola genomfördes på 90-talet betvivlar jag dock att han äger denna förmåga. Den som läser min och Almgrens studie kan nämligen konstatera att skolsegregation inte är något som plötsligt uppstod med skolvalet. Den socioekonomiska skolsegregationen var påtaglig också dessförinnan och ökningen sedan 1992 är relativt begränsad. Den etniska skolsegre­ga­tio­nen har däremot ökat kraftigt. Men också boende­segregationen har tilltagit kraftigt under denna tid. Vår studie visar att skolsegregationen också utan skolval hade ökat kraftigt.

I min bok Friskolorna och framtiden får efter varje kapitel andra forskare kommentera resultaten. När Svensson hävdar att pedagogen Jan-Eric Gustafsson i boken "visar att skolseg­re­ga­tio­nen har ökat mycket snabbare än boende­segre­ga­tionen" har han åter fel. Gustafsson visar ingenting alls utan föreslår en annan tolkning av de data jag och Almgren presenterar, vilket var precis vad jag bad honom att göra. Så ser nämligen det vetenskapliga samtalet ut när det fungerar. Som Skolverket har noterat i ovan nämnda rapport invänder vi dock att Gustafs­son missar en viktig interaktionseffekt mellan boende- och skolsegregationen. Och framförallt är också enligt Gustafssons tolkning boendesegregationen en viktiga­re orsak till skolsegregationen än skolvalet.

Det finns tyvärr inte särskilt många bra undersökningar om vad som orsakat att skillnaderna mellan skolors elevsammansättning har ökat i Sverige. Socio­lo­gen Nihad Bunar har dock skrivit bra saker och det är ny forskning på gång. Jag är den förste han erkänna att den undersökning jag och Ellen Almgren genom­för­de hade en del svagheter och jag hoppas att andra tar fram ännu bättre data. En from förhoppning är sedan att skolideologer som Svensson både blir lite mer ödmju­ka inför verklig­hetens och forskningens komplexitet och att de slutar att läsa forskning eller debattartiklar som fan läser bibeln.

Anders Lindbom (5 artiklar)

Anmäl