Grunderna för den svenska sexköpslagen är djupt ohederliga

I sitt inlägg om skärpning av straffen för sexköp påstår Johan Pehrson och Bonnie Bernström att sexköpslagen infördes efter "decennier av utredande och diskussioner", vilket inte är något annat än en grov förvrängning av verkligheten.  Efter Sexualbrottsutredningen 1976, som tvärtemot senare "utredningar" förespråkade mer avkriminalisering, har det funnits en uttalad politisk vilja att få fram "rätt" resultat i de olika utredningar som utförts.  Det främsta resultatet av det har varit att sexköpslagen uteslutande vilar på "undersökningar" utförda på ett speciellt klientel bland de prostituerade, nämligen de i gatuprostitution som mår dåligt (vilket Susanne Dodillet föredömligt har utrett). Sedan har man generaliserat all prostitution utifrån de "resultaten", trots att den mesta forskningen internationellt visar att endast mellan 10-20 procent av prostitutionen utgörs av gatuprostitution.

Ibland har man också adderat med Melissa Farleys "forskning", vilken inom akademiska kretsar är tungt kritiserad för ovetenskaplighet (t ex så vägrar hon redovisa de frågeformulär hon använt, hon accepterar inte svar som går mot hennes egen uttalade uppfattning, utan "idiotförklarar" istället de svarande).  Det är bl a hon som står bakom påståendet om att 62 procent av de prostituerade (fast hon bara utfrågat "kliniskt material") skulle drabbas av posttraumatiskt stressyndrom.  En siffra som motsägs av andra, vetenskapliga undersökningar, som t ex Chudakov & medförfattare (The motivation and mental health of Sex workers, i Journal of sex and marital therapy 2002) som kommer fram till siffran 17 procent.

Det finns också en mängd undersökningar av andra grupper inom prostitutionen, eskorter, bordellarbetare m fl (t ex Seib, http://www.medicalnewstoday.com/articles/64277.php och Jenkins http://www.sexworker.at/phpBB2/download.php?id=479) som visar att det inte är sexarbetet i sig som är ödeläggande och svårt för kvinnor.  Det är de miljöer som främst gatuprostituerade befinner sig i som är skadliga.  Eller som Weitzer säger:  "Välkonstruerade jämförande studier (t ex Lever & Dolnick 2010; Lowman & Fraser 1995; PLRC 2008; Seib & medförfattare 2009; Shaver 2005; Vanweesenbeck 2001; Weitzer 2009b) har tenderat att finna tydliga, och ibland enorma, skillnader mellan gatu- och inomhusprostituerade i yrkesmässiga utövanden, arbetstillfredsställelse, självförtroende, fysisk och psykisk hälsa och flera typer av offerblivande (http://myweb.dal.ca/mgoodyea/Documents/Sex%20work%20-%20General/The%20mythology%20of%20prostitution%20-%20advocacy%20research%20and%20public%20policy%20Weitzer%202010%20Sex%20Res%20Soc%20Pol%207%2015-29.pdf).

Grunden för sexköpslagen är alltså ett fullständigt ovetenskapligt förhållningssätt till prostitutionsforskningen.  Det är enbart genom att negligera all den forskning som motsäger specialdesignad svensk "forskning" som man kan bygga en grund för påståendena att prostitution skulle vara skadligt i sig.  Så fyller man på med att påstå att svåra förhållanden som orsakar att en grupp av personer hamnar i främst gatuprostitution, som drogberoende eller övergrepp, istället skulle orsakas av prostitutionen.  I hela agendan finns ständigt nödvändigheten att förvanska fakta, negligera "opassande" resultat och "omtolka" verkligheten.  Som t ex den oerhört undermåliga "utvärdering" som Anna Skarhed så politiskt korrekt, men fullständigt ovetenskapligt, har producerat.  Och man måste verkligen fråga sig hur någon sansad, kritiskt tänkande människa kan acceptera lagstiftning som vilar på så bedrägliga grunder.

Ett lysande exempel på detta sätt att handskas med fakta och verklighet utgör den av föga dugliga journalister till skyarna upphöjda boken  "Varat och varan" av Kajsa Ekis Ekman.  Själv hävdar Ekman i en replik till Petra Östergren att hon "visar hur de förtiger erkända fakta som att kvinnor i prostitution har 40 gånger högre dödlighet än andra, att 71 procent har blivit utsatta för fysiskt våld under prostitutionen och att 89 procent vill sluta och skulle kunna göra så om de kunde" (http://www.expressen.se/kultur/1.2188929/smutskastar-av-dolda-skal).   Men vad vilar detta tvärsäkra påstående egentligen på?  I boken påstår hon att "[F]ör flickor och kvinnor i prostitution ÄR (min emfasering) dödligheten 40 gånger högre än genomsnittet" (s 78).

Så hänvisar hon till Pornography and prostitution in Canada: report of  the Special Committee on Pornography and Prostitution, Minister of  Supply and Services Canada 1985.  Vi ska alltså tro att denna rapport hävdar detta.  Men går man till den rapporten visar det sig att vad hon bygger på är ett uttalande av staden Regina, under avsnittet "Views from the public hearings" där man säger:  "De har varit och kommer förbli föremål för attacker av kunderna och deras hallickar.  Nationella siffror visar att förekomsten av droganvändande och beroende är oerhört hög bland gatuprostituerade, så hög att mellan våldsam död och drogöverdoser deras dödsfrekvens KAN (min emfasering) vara fyrtio gånger högre än det nationella genomsnittet".

Det finns alltså inget bärkraftigt vetenskapligt i detta alls, och återigen är det fenomenet att omtolka gatuprostituerade som representativa för alla prostituerade.  Samma vurpa gör hon när hon strax därefter påstår att "samma studie visar att kvinnor i prostitution löper 18 gånger högre risk att bli mördade".  Men vad säger egentligen den åberopade källan?  Jo, för det första så gäller dess uttalande enbart gatuprostituerade, så tilläger de att "Undersökningar indikerar också att prostituerade kvinnor upplever mer våld från kunder när de arbetar på gatan än i icke gatuomständigheter, och 84 procent av kända prostituerade mördade i Storbritannien på 90-talet arbetade på gatan".

D v s, att högst 20 procent av de prostituerade utsätts för 84 procent av de mord samtliga prostituerade utsätts för, vilket innebär att det för andra grupper av prostituerade inte är höga nivåer jämfört med andra grupper.  Det är alltså inte prostitutionen per se som orsakar morden, men däremot samhällets ovilja att skapa säkra omständigheter för de gatuarbetande prostituerade.  Och Ekmans och andra abolitionisters ovilja att se detta, och istället fokusera på sin egen moralism, kommer inte att hjälpa en enda gatuprostituerad.

På det här sättet fortsätter det.  Påståendet att 89 procent vill lämna prostitutionen baseras på Farley och uppgiften om att den tyska utvärderingen av Prostitutionsakten skulle påstå att utredaren skulle skriva att "många stannar kvar i prostitutionen trots att de för länge sedan har gått över gränsen för vad de mäktar med" existerar helt enkelt inte i densamma.

Om det är rent påhitt av Ekman eller någon missuppfattning vill jag låta vara osagt, men det faktum att hon utelämnar att den tyska rapporten främst klandrar den politiska motviljan för frånvaron av framsteg för prostitutionsakten gör att man inte kan avfärda det första alternativet.  Även påståendet om att en kvinna om året mördas i Amsterdams skyltfönster är undermåligt underbyggt.  Där hänvisas till den rättroende "journalisten" Martin Klepke, vilken på debatt i Aftonbladet framförde ett antal ounderbyggda påståenden (http://www.aftonbladet.se/debatt/article7467768.ab) vilka jag skickade en replik på (kan läsas här: http://www.oeisspeis.se/pdf/klepke.pdf) men som naturligtvis inte togs in av den "objektiva" debattredaktionen på Aftonbladet.

Tyvärr är det så, att Ekman är helt representativ för "forskningen" inom den moralistkader som faktiskt egentligen inte alls bryr sig om de prostituerade, utan bara sina egna mål.  D v s abolitionisterna som bara accepterar den prostituerade som offer och sig själva som upphöjda och bättre vetande.  Detta gäller faktiskt också all sexualforskning som bedrivs av förespråkarna av "den goda sexualiteten".  Och, som sagt, man måste verkligen fråga sig om en lag som så ohederligt vilar på så bedräglig grund, rena förfalskningar och förtigande av forskning verkligen har berättigande?  Eller är den ett symptom på hur vårt samhälle allt mer spårar ur från strävandena att vara ett tolerant, öppet och demokratiskt samhälle?

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/32626

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Behövs prostitution i Sverige? Tjejer följer ju med hem efter en drink.

Permalänk | Anmäl #1 Ahmed Ahmed, 2011-02-01, 12:20

Tack för en intressant artikel med något så ovanligt när det gäller sexköpslagen som redovisade källor och fakta.

Permalänk | Anmäl #2 Helena von Schantz, 2011-02-01, 13:51

Superbra, Dick - du är som Helena så riktigt påpekar en av de få som faktiskt åberopar FAKTA snarare än känslomässigt betingade åsikter utan faktagrund.

Permalänk | Anmäl #3 Carl Johan Rehbinder, 2011-02-01, 15:00

Lysande artikel och belysning av hur politiken förhåller sig till vetenskapen, i synnerhet för ideologiskt profilerade frågor är politiserade forskningsrapporter regel snarare än undantag. Wase förtydligar ett mönster som inte inskränker sig till frågan om prostitution. Liknande företeelser om skräddarsydda rapporter som beställs i syfte att bekräfta en förutbestämd slutsats är vi vana vid från det narkotikapolitiska området. För egen del tackar jag likväl för den balanserade artikeln. Mvh,

Permalänk | Anmäl #4 Erik L Andersson, 2011-02-01, 18:18

Tack för en utmärkt artikel. Faktabaserad och med källhänvisningar. Tänk om vi någon gång kunde få se ett lika välbalanserat bemötande av denna och liknande artiklar (Susanne Dodillets t.ex.) av Pehrson/Bernström, Ask och Skarhed, för att bara nämna några av alla dem med makt och inflytande som baserar sin uppfattning på moraliska värderingar och inte på fakta. Det kommer dock aldrig att hända. De har inte tillräckligt med underlag i sin argumentation och det vet de själva också.

Permalänk | Anmäl #5 Evert Pettersson, 2011-02-02, 07:58

Väldigt bra skrivet Dick Wase. Sådana där riktiga undersökningar behövs. Prostititionsgruppen, radikalfeministerna och andra extremmoralister har ju nästan dränkt regeringen och riksdagen med propaganda om hur dåligt de prostituerade mår. Deras undersökningar är ju manipulerade. De låter ju så oerhört osannolika.

Jag antar att du redan har skickat de där undersökningarna till ledamöterna i justitieutskottet, till partiledarna och partisekreterarna. Du borde också skicka dem till socialutskottet och helst till så många som möjligt i riksdagen och regeringen.

Permalänk | Anmäl #6 Jan Sjöberg, 2011-02-02, 18:19

Det som de konservativa politikerna missar är hur många röster de går miste om genom sin konservativa sexualmoral. Det finns några hundratusen torskar. Det parti som först vågar kämpa för legalisering kommer att få hundratusentals nya röster. Om ett av de borgerliga partierna börjar kämpa för legalisering så kommer en väldigt kraftig majoritet av torskarna som tidigare röstade på andra borgerliga partier att börja rösta på det partiet.

Även de flesta torskar som röstade på Miljöpartiet och Socialdemokraterna kommer att rösta på det borgerliga parti som först vågar kämpa för legalisering. Så det kommer att bli hundratusentals nya röster. De politiker som vågar kämpa för legalisering får också många nya röster i personvalet.

Det är väldigt få torskar som oroar sig för att åka fast idag. De flesta torskar köper sex via internet.
Men torskarna vet ju ändå att riksdagen kan anta nya lagar som höjer straffen extremt mycket och som gör att rättssäkerheten försämras extremt mycket. Det kan också bli extremt utökad spaning på internet. Därför finns det ändå väldigt stark anledning för torskarna att rösta på det parti som först vill legalisera, även om det partiet har andra värderingar när det gäller andra frågor.

Det borde bildas ett parti som vill bekämpa sexmoralismen i Sverige. Hundratusentals torskar skulle rösta på det partiet. Det partiet skulle också bekämpa annan sexmoralism, t ex ta bort lagen som förbjuder incest. Det ska naturligtvis vara förbjudet med sex mellan vuxna och barn och tvångsincest. Men frivillig sex mellan vuxna syskon eller mellan föräldrar och vuxna barn ska vara tillåtet.

Det partiet skulle också göra allt som går för att bekämpa fördommar mot homosexuella och transvestiter. T ex ge pengar till homosexuella och transvestiter för att föreläsa i skolor. Och kämpa för att det blir obligatorisk med temadagar om hbt-personer i alla skolor. Så det partiet skulle också kunna få med sig många hbt-personer.

När riksdagen skulle se hur många torskar som röstade på sexpartiet så skulle de på allvar fundera på att legaliserna. De vill ju ha hundratusentals nya väljare. Det kan vara avgörande i valet.

Det är oerhört viktigt att bekämpa radikalfeminsmen. Jämställdhet är oerhört viktigt, men vi uppnår inte jämställdhet genom radikalfeminismen. Vi behöver äkta liberalfeminism. Radikalfeminismen är ett hot mot sexliberalismen, inte bara mot torskar. Det finns risk att om de stärker sina positioner i riksdagen och regeringen, så kan de införa lagar om att t ex förbjuda swingersklubbar. De mest populära radikalfeministerna Catharine MacKinnon, Andrea Dworkin, Robin Morgan och Mary Daly är emot den heterosexuella kärleken. Catharine MacKinnon skriver t ex att sexualiteten är motorn till könens ojämlikhet.

Permalänk | Anmäl #7 Jan Sjöberg, 2011-02-02, 19:01

"T ex Catharine Mackinnon hävdar att sexualiteten konstituerar genus. Med andra ord så finns det ingen skillnad mellan begreppen genus och sexualitet; manligt och kvinnligt existerar inte utanför erotiseringen av dominans och underordning. Som hon framhåller: Sexualitet är alltså en form av makt. Genus som socialt konstruerat förkroppsligar den, inte det omvända. Kvinnor och män uppdelas efter genus, formas till könens som vi känner dem av heterosexualitetens sociala behov, som institutionaliserar manlig sexuell dominans och kvinnlig sexuell underkastelse. Om så är fallet så är sexualiteten själva motorn i könens ojämlikhet. (Mackkinnon 1982:533)" Jane Freedman, Feminism en introduktion sid 90

Permalänk | Anmäl #8 Jan Sjöberg, 2011-02-02, 19:49