Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Klass 9A och skolan

Åsa Melander om Klass 9A och skolan

Lärare: Svensk skola bör lära av England

I december visade Pisaundersökningen att svensk skola har hamnat på efterkälken. Nu rapporterar Aftonbladet från nya "Klass 9A" att Stavros Louca menar att standarden på lärare i Sverige är under all kritik. Sverige bör lära av den engelska modellen med obligatorisk lärarfeedback - för lärarnas skull.


Om författaren

Jag har arbetat med skolfrågor och skolutveckling i den engelska skolvärlden i snart sju år. Parallellt läste jag förra året in en lärarutbildning i Sverige. Utöver min lärarexamen har jag två magisterexamina i engelska och statsvetenskap. Mina uppsatser har främst behandlat utbildning och mitt specialintresse är utbildning av särbegåvade barn (Gifted & Talented Education); se t ex http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/2043/9032/1/%c3%85%20Melander%20G%26T%20A%20Case%20for%20Policy%20Implementation.pdf

 

Jag har tillbringat sju år i den engelska skolvärlden, för närvarande som Divisional Business Manager i The Learning Trust, som ansvarar för skolor i londonkommunen Hackney. Förra året läste jag parallellt en lärarutbildning och praktiserade på en svensk skola. För mig som vetat mer om engelska skolor, hur de fungerar och vilket stöd de kan få var det intressant att lära känna den slutna miljö som den svenska skolan och klassrummet är. Jag har av några lärare fått höra att de aldrig släpper in någon annan i sina klassrum.Detta accepteras tydligen.

Det står i skarp kontrast till den engelska modellen, där samtliga lärare enligt fackavtal blir observerade minst tre gånger om året med efterföljande muntlig och skriftlig feedback och eventuella rekommendationer om förändringar som följs upp. Sex gånger om året sa en kollega och före detta rektor att hon personligen observerade alla sina lärare. Den nya brittiska regeringen har meddelat att det kan bli fler observationer i linje med deras strävan att förbättra skolan.

Oavsett hur bra och framgångsrik en lärare är kan alla lära sig något nytt. Borde inte en lärare som trivs med sitt arbete uppskatta möjligheten att dela med sig? Annorlunda metoder - inte nöd­vändigtvis bättre, men annorlunda - ger inspiration; feedback från kolleger och/eller rektorer skulle kunna göra lärarrollen mindre utsatt. Om samtliga lärare blev observerade skulle det inte vara stigmatiserande. Vilken yrkesperson behöver aldrig feedback? Och i vilket annat yrke kan en arbetstagare bestämma sig för att ingen får se hur han eller hon utför sina uppgifter?

Lärar­obser­vationer skulle ge rektorer utökade kunskaper för kommande års arbetsfördelningar - självklart kan olika lärare lämpa sig olika bra för en specifik grupp. Även inför lönesamtal skulle utökade kunskaper kunna vara behjälpliga. I England är lönesättningen för lärare dock inte individua­li­serad som i Sverige. Min kollega betonade att hennes lärare ville bli observerade: för dem handlade det mycket om att få uppskattning för det de gör. Den skriftliga feedback hon gav sparades ofta som erkännan­den.

Läraryrket är ett ensamyrke. Det är inte rimligt att en nyutexaminerad lärare får sin sista feedback under den sista lärarpraktiken. Personligen tycker jag att det vore tråkigt att inte få diskutera undervisningsmetodik. Det är undervisningsmomentet som gör att jag över­väger att arbeta som lärare.

I mitt dagliga arbete förs ständiga diskussioner om kvaliteten på undervisningen i skolorna generellt och individuella lärares kompetens specifikt liksom diskussioner om ledarskap och rektors roll. De högst ansvariga i stiftelsen har god insikt i verksamheten i skolorna, var problemen finns, vilket stöd som ges och hur detta bör omfördelas inför kommande år. Tyvärr växer inte budgeten även om problemen skulle växa. Utöver detta finns ett välutvecklat fortbildningsprogram för lärare - och då inte fortbildning i det senaste dataprogrammet eller hur kommunen anser att lärarna skall arbeta för att hinna med mer administration, utan t ex relevant undervisningsmetodik.

Alla skolor har en rådgivare, normalt före detta rektorer, som nu arbetar för förvaltningen. Dessa håller kontinu­erlig kontakt med sina skolor; coachar ledningen och ger lärarstöd. Det finns ett naturligt utbyte av idéer mellan skola och förvaltning eftersom många individer är konstanta även om deras roller förändras. De lärare som inte uppfyller kraven får extra stöd - och som en sista utväg finns "capability"-processen, att man formaliserar en utredning om en persons kompetens att arbeta som lärare. Detta kan i slutänden leda till avsked, oavsett "behörighet". Oavsett hur jobbigt det är för en individ så är elevernas framtid viktigare. En capability-process är lång och betydande resurser avsätts till att stödja läraren så att han eller hon skall kunna nå ställda krav.

Skolans framtid, och i förlängningen Sveriges framtid, är det främsta skälet till att även svenska skolor måste börja ge lärarfeedback. Det är för elevernas skull lärarna är där. De personer som arbetar som lärare måste passa för det, trivas i rollen och få adekvat stöd.

Hackney, som länge hade stämpel av att vara en problemkommun har gått från att vara sämst i så gott som alla kategorier till att vara över genomsnittet i allt sedan den privata stiftelse jag arbetar i tog över ansvaret 2002. Det är en uppryckning utan motstycke i England. Jag är övertygad om att detta till stor del beror på den stora satsning på Teaching och Learning som har gjorts: alla elever är värda att ha engagerade, kompetenta lärare och alla lärare är värda att få stöd och feedback för att trivas, kunna utvecklas och bli ännu bättre.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/32450

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra artikel, det här är ett viktigt sätt att öka lärarskickligheten som det är synd att vi har alldeles för lite av i Sverige.

En förklaring till den negativa attityden till detta bland Sveriges lärare är den behandling många råkade ut för efter kommunaliseringen. Det var många krav som dundrade rätt ner på lärarna och utrymmet för att ifrågasätta var i stort sett noll. Nu har det dock runnit mycket vatten under broarna sen dess så bara rektorers arbetsuppgifter att de ska ha tid att göra något bra av det här så kommer det säkert att gå.

Permalänk | Anmäl #1 Jan Lenander, 2011-01-26, 15:27

Alla vet vad skolans misslyckande beror på men ingen vågar berätta det :p

Permalänk | Anmäl #2 Martin A, 2011-01-26, 17:27

För mig som arbetat i industrin är det ofattbart att man kan arbeta utan feed-back på det man gör från oberoende personer (eleverna är ju beroende av en). I industrin fick jag oberoende feed-back av kollegor, chefer, kunder och verkligheten (om det jag gjort funkade). Ibland var det bra, ofta stressande, ibland orättvist och fel , men alltid utvecklande och grund för förändring.

Permalänk | Anmäl #3 Leif LIndau, 2011-01-26, 17:47

Visst är de bra med utvärdering och vad jag vet så har merparten av de skolor jag känner till så utvärdera rektor, kollegor och eleverna lärarna regelbundet.
Men det är ju inte det som är problemet med skolan idag. Det finns så otroligt många olika problem, verkliga problem, med skolan så att man blir bara trött när någon kommer stickande med en lösning som inte ens adresserar något av det som plågar skolan idag.
Ett är att man blandar svagbegåvade, studiebegåvade, skoltrötta och de med olika psykiska störningar i en enda grupp. Därefter säger man till lärarna att det är deras skyldighet att se till att alla klarar godkänt i kärnämnena??? Hur bortom all kontroll dum får man vara. Det skall till en överdjävlig superlärare för att klara detta. Det tar fem, tio minuter av lektionen innan alla har kommit till lektionen och satt sig. Därefter måste man gå igenom med kompisarna det som hände på rasten. Tjejerna behöver skicka sms till sina kompisar. Med lite tur så går det att ha en kort genomgång när snart halva lektionen har gått. Den är kort för de flesta eleverna har svårt att vara koncentrerade och lyssna mer än 10 minuter. Därefter sätter pratet igång igen.
Är det någon som tror att en den smartaste eleven lär sig något? Nej, det får man som förälder se till att de gör hemma.
Ett annat problem är dagens föräldrar som inte vill ta ansvar för sina barn utan tycks anse att det skall skolan göra. De fattar inte vad som pågår. De med barn med psykiska störningar är värst. Min lille Anton (som alla andra föräldrar vet är ett litet monster) har behov av att röra sig och få intressanta uppgifter!???!
Ett tredje problem är lärarnas löner och deras arbetsmiljö. De har rent ut sagt skitlöner. Renhållningsgubbarna tjänar mycket, mycket mer. Dessutom har de inte mer semester än någon annan. De arbetar 45 timmars veckor under terminerna och får ut de extra 5 timmarna i ledighet. Vem, som utbildar sig till fysiker, kemist eller civilingenjör väljer att arbeta som lärare för en lön som är betydligt mindre än hälften av vad de får i industrin. Det är väl självklart att vi får den kvalitet som vi betalar för?
Ett fjärde problem är arbetsplatserna. De skolor som finns idag är byggda på en tid då läraren var i skolan för att hålla lektioner och sedan gjorde förberedelser och rättningar och annat hemma. Nu skall de arbeta på skolan men där finns inte nog med arbetsplatser eller datorer. I min sons skola sitter lärarna inklämda i små rum och deras personliga del av skrivbordet är 70 cm brett. Sex lärare delar på två urgamla datorer. Det är ju löjligt.
Jag kan hålla på men gör er själva en tjänst. Gå på föräldramöten och lyssna på era medföräldrar. Vilka stolpskott det finns. Gå också på klassrumsbesök. Ni kommer inte tro era ögon eller öron.
Jag flyttade min son till en skola i ett bra område och där man satsar på kunskap. Det är långt ifrån bra där men i gemen är föräldrarna lite vettigare och det finns inte allt för många elever som borde gå i särskola.
Tyvärr lär det inte bli någon förbättring. Skolministern petar bara lite på ytan av den varböld till skola som vi har idag.

Permalänk | Anmäl #4 Totte, 2011-01-26, 23:08

PISA visar väl att det inte går så bra för elever i UK. Kanske behövs annat än lärarfeedback. Höjd lärarstatus är nog enda vägen vid sidan av att faktiskt få eleverna att älska det sanna lärandet. Men då behövs nog också helt andra föräldrar än de som finns i dag. Betyg och lärande låter sig inte giftas ihop heller. Problemen är många och skolan bara en liten del av lösningen.

Permalänk | Anmäl #5 Mats Hedlin, 2011-01-27, 00:26

@Jan, jag håller med dig om det du skriver om kommunaliseringen. Är det möjligt att återskapa den tidigare situationen (som väl inte heller var idealisk, men bättre)?

@Totte, jag håller med dig om i princip allt du skriver; och kan även hålla med dig om att jag skulle ranka några av de faktorer du nämner som ännu viktigare än regelbunden feedback till lärare. Det hindrar dock inte att jag tycker att det *även* vore vettigt att lärare fick feedback på det de gör. Det har även flera av mina vänner och bekanta, som arbetar som lärare, kommenterat att de skulle vilja ha.

Det skulle ju även bli en reell möjlighet att få bort "behöriga" lärare, som inte passar som lärare, och inte klarar arbetet. Obs. att jag *inte* menar lärare som oförskyllt handlar i omöjliga situationer av den typ som du ger exempel på - och det är många - utan personer som helt enkelt har kommit helt fel - exempelvis personer som inte kommer in på någon annan utbildning och därför blir lärare, som du antyder.

Många undersökningar har visat att ett "bra gjort" kan betyda väl så mycket för en arbetstagare som ett lönepåslag - jag tror det kan gälla för lärare i viss mån också (även om deras reallöner nu är så låga att det kanske är mindre giltigt i deras fall...).

Mina engelska kollegers kommentarer handlar mycket om "men vad gör rektor då, hur kan han ta ansvar för undervisningen om han inte observerar lärarna"? Om rektorer hade tillbringat mer faktiskt tid i klassrummet - är det möjligt att förståelsen för just de problem som du räknar upp hade varit större?

@Leif, oberoende personer vore kanske bäst, men någon beroendeställning är väl endera parten alltid i?

Tusen tack för era kommentarer!

Permalänk | Anmäl #6 Åsa Melander, 2011-01-27, 00:32

@Mats, nej, även i England är Pisaresultaten ett problem – men kommunen Hackneys resultat har förbättrats utan motstycke i England under de senaste 8 åren. Vi har satsat mer än andra på ”teaching and learning” och school improvment, dvs att hitta rätt lärare och att utveckla dem. Läs gärna mer på http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article198223/Skolprobl...

Håller helt med er om att lärarstatusen är en knäckfråga. Det är bedrövligt att så många som läraryrket som ett andrahandsval (sistahandsval!).

Permalänk | Anmäl #7 Åsa Melander, 2011-01-27, 00:36

*improvEment*, förstås

Permalänk | Anmäl #8 Åsa Melander, 2011-01-27, 00:37

I kvällens avsnitt av TV-serien "klass 9A" visades hur rätt (det var ännu värre) #4 Totte har i sin kommentar: "Det tar fem, tio minuter av lektionen innan alla har kommit till lektionen och satt sig. Därefter måste man gå igenom med kompisarna det som hände på rasten. Tjejerna behöver skicka sms till sina kompisar. Med lite tur så går det att ha en kort genomgång när snart halva lektionen har gått. Den är kort för de flesta eleverna har svårt att vara koncentrerade och lyssna mer än 10 minuter. Därefter sätter pratet igång igen."

Permalänk | Anmäl #9 Mats, 2011-01-31, 22:31

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.