Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-01-25 23:01, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Höga priser på bostadsrätter i storstäderna och allt färre hyresrätter gör det mer eller mindre omöjligt för unga och lågavlönade att bosätta sig i attraktiva områden. Samtidigt är den svenska bostadsmarknaden osäkrare än någonsin, vilket gör att även de som haft råd att investera i en dyr bostadsrätt riskerar att förlora mycket pengar på affären.
Vad är då lösningen på bostadsmarknadens problem? I Sverige skriker vänstern efter fler hyresrätter medan högern vill ha marknadsmässiga hyror och fler bostadsrätter i socialt utsatta områden. Ingen bemödar sig om att blicka över sundet. I Danmark finns inget miljonprogram, men ändå finns det bostäder som passar fler även i centrala områden.
I Danmark finns det tre boendeformer för flerbostadshus. Hyresrätter, ägarlägenheter och andelsbolig. Andelsbolig liknar till stor del de svenska bostadsrätterna, man äger en andel i en förening som i sin tur äger ett flerbostadshus. Det finns en föreningsvald styrelse som ansvarar för den allmänna skötseln, medan de boende ansvarar för sin egen bostads underhåll. Detta är en styrelseform som både i Sverige och i Danmark oftast leder till välskötta hus där människor trivs.
Men det finns en viktig skillnad. Priset på andelarna i ett danskt andelsbolig är reglerat och sätts vid försäljning av en oberoende värderingsman utifrån centralt index som fastställs varje år. Därutöver värderas lägenhetens skick, så att till exempel ett renoverat kök eller badrum ger ett högre försäljningspris. Det finns alltså incitament för de boende att själva förbättra och utveckla sitt hus, något som saknas i hyresbostäder där man måste förlita sig på mer eller mindre skickliga hyresvärdar. (Se till exempel SVD:s artikelserie om slumvärdar)
Precis som på Sveriges reglerade hyresmarknad skapar ett nedreglerat pris förstås köer. I Danmark löser man ofta detta genom att föreningen har en intern väntelista och en extern, där den interna har förtur. Det kan till exempel vara så att unga personer först får möjlighet att flytta in i en mindre lägenhet. När de senare bildar familj kan de köpa större bostad i samma kvarter i takt med att behoven och betalningsförmågan ökar.
Vetskapen om att man så småningom kommer att få tillgång till en större bostad gör att många yngre hushåll inte behöver agera lika aggressivt på bostadsmarknaden. Därmed minskar risken för överskuldsättning och bostadsbubblor, vilket leder till en stabilare utveckling där fler har råd med annat.
Att få möjlighet att köpa sin bostad till ett lägre pris än marknadspris för motsvarande bostadsrätt har förstås också många andra fördelar. Den lägre kostnaden gör det möjligt för fler grupper i samhället att ha råd med ett bra boende. Detta förstärks ytterligare om kravet på kontantinsats minskas, för att göra det enklare för förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden. Att inte vara beroende av bostadsmarknadens nycker gör också att de boende kan känna trygghet i sitt boende och spendera en större del av sina pengar på annat.
Vad krävs då för att andelsbostäder ska fungera även i Sverige? Framför allt behövs ett stabilt regelverk. En svensk modell för indexregleringen behöver skapas som genom transparens förhindrar svartförsäljning och felvärderingar.
Den här typen av bostäder skulle kunna skapas genom att ställa krav på att en viss del av allmännyttans ombildningar blir andelslägenheter. Men framför allt måste andelsföreningar få möjlighet att köpa en viss del av den marken som avsätts för nybyggnation. Genom att andelsföreningen kontrollerar marken skulle de kunna ta in anbud ifrån olika byggherrar och på så sätt minska kostnaden för nybyggnationen. Detta skulle uppmuntra byggbranschen att arbeta mer effektivt, samtidigt som fler hus kan byggas eftersom fler får råd att köpa nytt.
Ett införande av andelslägenheter i Sverige skulle tillföra ett välbehövligt alternativ till bostads- och hyresrätter. Samtidigt skulle boendeformen skapa en tryggare bostadsmarknad och ge möjlighet för lågavlönade och unga att bo även i storstädernas innerstadsområden. Mycket måste göras för att skapa rimliga förutsättningar för boendeformen i Sverige. Därför är det viktigt att arbetet påbörjas så fort som möjligt. Det är hög tid för de svenska riksdagspartierna att se utanför ramarna och ta tag i bostadsmarknadens problem på allvar.
http://www.andelsbolig.dk/
http://da.wikipedia.org/wiki/Andelsboligforening
Idag har mer än hälften av Sveriges kommuner brist på bostäder. Behovet av bostäder ökar samtidigt som nyproduktionen minskat. Hur bygger vi bort bostadsbristen?

Moderaterna saknar politik för att bygga bort bostadsbristen bland unga

Talla inte på tillgängligheten

Varför subventionera det dyraste boendet?

Naturnära lösningar för en snabbare planprocess


Endast liberalism kan lösa bostadskrisen

Bostäder för alla bygger bort bostadsbristen

Likriktning i byggandet möter inte flertalets behov

Halmstads befolkningstillväxt ställer krav på bostadsbyggande

Sluta straffbeskatta hyresrätten

Senast 2016 ska 40 000 nya bostäder om året stå klara

När den goda bostadspolitiken blev det bästas fiende

Nytt oppositionsförslag försvårar för nybygge och integration

Vi inför investeringsstöd och sänker fastighetsskatten för hyresrätter

Det behövs en comeback för den sociala bostadspolitiken

Släpp ideologierna i bostadsfrågan

Befria bostadsmarknaden och släpp in de utestängda!

Unga har ingen chans på bostadsmarknaden


Bostadsbristen riskerar tillväxt och folkhälsa
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Nu är det länge sedan jag bodde i/vistades ofta i Danmark, men efter vad jag förstår är det lite kris i andelslägenheter där nu? När jag bodde där (tidigt/mitten av 90-talet) så var andelslägenheter mycket populära och svåra att få tag på, men som jag förstår det har deras popularitet sjunkit avsevärt under de senaste åren eftersom folk inte vill investera så pass mycket pengar i något när de inte ens har chans att tjäna på det? Parallellt har ejerlejlighederna sjunkit i pris, så varför skulle man inte satsa lite mer pengar och få alla rättigheter och chans att tjäna pengar?
Men i princip håller jag med dig om att det skulle kunna vara en bra lösning. Kanske är det "för likt" bostadsrätter i Sverige?
Jag tror att flera olika alternativa boendeformer ger en mer dynamisk boendemarknad.
Andelslägenheterna har kanske inte varit så populära under den långa period när ägarlägenheterna i Köpenhamn verkade kunna stiga hur mycket som helst i värde. När ägarlägenheterna föll i pris verkar det som att andelslägenheterna blev mer populära eftersom fallhöjden faktiskt var lägre och det framförallt var lättare att få lån till dem. Vad jag har förstått så är ägarlägenheterna fortfarande dyrare än motsvarande andelslägenhet.
(Se http://politiken.dk/tjek/penge/hushandel/ECE844205/krisen-sparker-gang--...)
Dessutom är det så att alla kanske inte vill "tjäna pengar" på sitt boende. Inte minst visar de långa hyresköerna i Sverige att det finns människor som är beredda att skaffa sig en bostad för att bo i. Glöm inte att chans att tjäna betyder risk att förlora, iallfall i en normal marknad.
Andelsbolig är väl ganska likt kooperativ hyresrätt som redan finns i Sverige? Tyvärr har det inte blivit någon stor framgång.
Håller med Reinfeldt. Avskaffa hyresrätterna i innerstan, de är ändå inga hyresrätter i praktiken, utan ökar bara mygel och korruption.
Man kan ju undra när dagen kommer då politikerna tar tag i bostadsproblemen i Sverige...