Tunisien samma startskott för arabvärlden som Prag var för Östeuropa

Ja, araberna har precis lika stor möjlighet som östeuropéerna att visa hur de vill ha det.

Självklart måste vi hoppas att demokratin står som segrare och inte islam när röken skingras men jag är skeptisk eftersom det inte finns ett enda muslimskt land som har en demokrati värd namnet.

Artikeln har på slutet konkreta förslag om en skatt på finansiella transaktioner och flygbränsle. Men jag förstår inte kopplingen till texten i övrigt. Hur ska detta, som det påstås, kunna bredda det internationella samarbetet? Snarare skulle en sådan skatt på en extremt hög nivå få de finansiella transaktionerna och flygandet att upphöra. Det hänger bara inte ihop. Skulle det inte vara bättre att beskatta diplomaternas limousiner och få deras samarbete att minska?

Tråkigt nog så fick inte demokratianhängarna något stöd från väst i Thailand trots mord på demonstranter en blodig diktatur som fortfarande består annars kanske utvecklingen fått ett annat förlopp.

Vi såg även hur det stödet för demokratianhängarna i Honduras uteblev och där till och med en representanter i EU talade sig varm för diktaturen.

Inkonsekvensen och hyckleriet talar sitt tydliga språk det finns tydligen acceptabla diktaturer om man ser till handlingsmönstret.

Den här sortens beteende bland etablissemanget i väst och dess journalister ger tydliga besked om att uppfattningen om demokrati och dess innebörd är mycket vag eller så kanske ordet medvetet används i rent politiska syfte .

Riskerna för en extrem islamistisk utveckling i Tunisien av samma slag som i Iran är uppenbara, vad vi i Nordeuropa än önskar oss.

Det är inte alls säkert att det blir någon utveckling mot "västerländsk" demokrati i Tunisien och att den utvecklingen sprider sig till andra arabländer.

Risken för ett islamistiskt Tunisien är mindre än för resten av arabvärlden vid en folklig resning.

Tycker dock Valter Mutt är på gränsen till extremt naiv som knappast tar upp denna risk överhuvudtaget.

Skillnaderna mellan Tunisien och Tjeckoslovakien och Östtyskland är nog större än likheterna. I de centraleuropeiska länderna fanns en demokratisk tradition att knyta an till, nära grannländer med samma kultur att låta sig inspireras av, och kanske viktigare, en välutbildad befolkning.

#6

Jag har inte tittat efter studier om detta eller gjort egna undersökningar så här utgår jag ifrån mina personliga uppfattningar och minnesbilder. Ni får ta hänsyn till att mina tankar är lite luddiga i detta än så länge.

Vi bör inte glömma inte hur ryssars och östeuropéers kynnen eller karaktärer beskrevs av sina förtryckare, och även av röster i den demokratiska omvärlden, som inkompatibla med demokrati. Även idag finns rester av den synen kvar i Ryssland som märks i talet om att Ryssland måste styras av en stark ledare. Fanns inte denna typ av beskrivningar av människors karaktärer även i afrikanska och sydamerikanska länder som varit förtryckta och koloniserade!? Vi kan säkert se detta i asiatiska länder som Kina. Naturligtvis mer förr under t ex Mao. Minns även hur japanerna betraktades före och under andra världskriget både av sina makthavare och omvärlden. Jag har inga belägg för detta men jag tror vi skulle kunna upptäcka att talet om "kinesen" ändras i takt med förändringar i talet om demokrati i Kina. Ju fler inslag av demokrati i Kina, byval, ekonomisk frihet, rörelsefrihet, och ökad yttrandefrihet, desto mindre tal om kinesen som inkompatibel med demokrati. Om jag har rätt bör vi hålla det i minnet när vi talar om demokratins möjligheter i Mellanöstern.

#6

Vad jag tänkte nämna till Hans, men glömde, var att Nordafrikanska länder faktiskt har demokratiska grannar i EU i vilket många från Nordafrika lever sedan länge. Det talas ju en hel del franska i Maghreb-regionen. Men det är naturligtvis en fara för demokratiutvecklingen och freden att Tunisiens omedelbara grannar är förtryckarstater och att det finns regimfientliga grupper som inte är demokrativänliga.

Visst vore det fantastiskt om tunisierna kunde skapa en demokrati.
Tyvärr bär de en mycket tung boja i form av islam. Det är mycket svårt att se hur ett land som befolkas av muslimer skulle kunna utvecklas i frihetlig riktning. Jag önskar tunisierna väl och hoppas att jag har fel.

Mycket bra artikel!
Utan optimism kommer världen aldrig att utvecklas. Tunisien kommer helt klart att fixa demokratin, och Medelhavet kommer så sakterliga att utveckas till just "havet i mitten" - en utveckling vi i norr faktiskt bör bekymmra oss för (lite grann). Inte alls pga diverse islamistiska tendenser för islamisterna driver en lika irrelevant "politik" för Tunisien som den "politik" SD driver för Sverige (SD och islamisterna har i princip samma väljarbas i de två länderna och båda grupperna ägnar sig ju mest åt bakåtblickande till en "gyllene tidsepok" för Sverige respektive arabvärlden). Tunisierna har oxå sett islamisternas härjningar i grannlandet Algeriet, och kommer inte vilja vara med om det.
Risken är istället att Syd- och Centraleuropas ekonomiska fokus alltmer skiftas söderut, med ett Turkiet som oxå alltmer kommer fungera som en ekonomisk katalysator för den muslimska världen. Det finns en mycket uppenbar risk att Norden återigen börjar uppfattas som kallt och mörkt (och även ogästvänligt om SD får inflytande). Tillsammans med en "pursvensk" befolkning som uppnått en slags "välfärdsmätta" och som inte har speciellt mycket "drive and commitment", kommer Sverige snabbt glömmas bort (Santiago Calatrava, den spanske arkitekten som ritade Turning Torso, sa ju bl.a. att "Sverige är inte ett land för nyskapande visionärer, utan ett land där bekvämlighet prioiteras").

Även om ett demokratiskt Tunisien kanske inte har så många akademiker inom teknik och naturvetenskap att "hämta hem" från väst, på det sätt som Indien och Kina gjort det senaste decenniet, så finns det andra muslimska länder som definitivt har det; Iran och Egypten. Krydda detta med en energi och ett "jäklar anamma" som kommer att utvecklas. När det sker gäller det att vara med!
Teheran kommer om 15 år vara lika mycket en högteknologisk "boomtown" som Bangalore i Indien är idag.

Så receptet för våra svenska politiker bör vara att mycket aktivt stödja demokratiutvecklingen i Tunisien, och för diverse svenska företag och organisationer att utveckla samarbeten av alla möjliga olika slag så snabbt som nuvarande oro i landet lagt sig.

Stor humor:

" och islamisterna har i princip samma väljarbas"

"Teheran kommer om 15 år vara lika mycket en högteknologisk "boomtown" som Bangalore i Indien är idag."

Hur mycket rappakalja kan ni pk-nissar fantisera ihop i ivern att försvara en misslyckad mångkultur?

Trevligt Rufsen: min kommentar bet.
De största humoristerna på den här sajten är alla taffliga "PIK-nissar", som självutnämnt tycker att de är så fantastiskt "politiskt inkorrekta" när de mest bara är ordinärt tjatiga. I sedvantligt god ordning så är du Rufsen Olsson helt statisk i ditt tänkande. När tänkte du senast en ny tanke Rufsen Olsson?

Att SD i stort sett har samma väljarbas Sverige som islamistpartier i Egypten m.m. exemplifieras bland annat av Valter Mutts text "Betänker man att vanstyret under dessa västvänliga regimer lett till skyhög ungdomsarbetslöshet och allmänt samhälleligt förfall och att just detta ger islamistiska rörelser vind i seglen," och det faktum att det främst är i svenska kommuner med hög (ungdoms)arbetslöshet som SD har stort stöd.

Slutsatsen att Teheran kommer bli en högteknologisk boomtown om cirka 15 år på samma sätt som Bangalore är idag grundar jag på en mängd olika faktorer jag ser. Men det blir en för lång (och svår) analys för att ta upp här. Men det är ett land med en enormt kunskapstaggad ung generation - och det har inte dagens Sverige. Dessutom har finns många, många mkt välutbildade exiliranier runt om i västvärlden som när Iran blir mer demokratiskt kommer stötta landet i sin omvandling mot demokrati.

Det är bra att vara optimistisk,men tyvärr kanske man inte ska bli alltför optimistisk. Östeuropa är ett gott exempel på hur folket gör uppror och får demokrati. Dessvärre finns det fler dåliga exempel än bra på revolter. Östeuropas frigörelse är ju inte helt entydig. Det blev mycket turbulens tiden efter 1991. Ryssland började en demokratiseingsprocess, men sedan 1990-talet har den demokratiska utvecklingen gått bakåt kraftigt och Putin har stärkt sitt grepp om makten mer och mer. Sedan har vi ju Jugoslavien och den uppbrytningsprocessen som slutade i katastrof. Egypten är också ett land med stora skillnader, både etniskt, kulturellt och ekonomiskt. Skulle Tunisiens revolt sprida sig till Egypten kan det sluta i blodbad, med krig mellan arbetarklass, medelklass, islamister, demokrater kopter och en massa andra grupper.

Polen, tjeckien, baltikum och andra östeuropeiska länder sökte sig till de demokratiska länderna i västeuropa och fick mycket stöd i form av ekonomisk bistånd, investeringar, EU medlemskap osv som har hjälp dem. Det jag tror är viktigt är att Tunisien måste söka sig till den demokratiska världen och knyta band till exempelvis EU, för att få hjälp på vägen, både ekonomiskt och demokratiskt. Det bor många tunisier i EU, främst frankrike, och de är också en viktig del i att hjälpa Tunisien att bli en demokrati. Jag vet inte om Tunisier är västfientliga? Är de fast i det islamska hatet mot europa? Eller är de mer västvänliga som Turkiet och Marocko? Det är också viktigt att det tunisiska folket skapar en sekulär statsmakt och håller islamisterna borta, annars kan det mycket väl bli ett Iran i repris.

Än så länge har islamisterna hållit sig i bakgrunden så en övergång till ett demokratiskt styre är inte helt otänkbart. Man ska komma ihåg att de icke-regimtrona inte enbart stödjer islamisterna, även om många gör det.