Soldaterna räcker inte till

Försvarsmaktens personal ska enligt beslut av riksdag och regering bemannas av heltidstjänstgörande och reservister. Den absoluta merparten av soldaterna och officerarna i insatsförbanden ska vara reservister. Detta är något nytt i vårt land och ställer ökade krav på Försvarsmakten som arbetsgivare. Försvarets insatser är föränderliga och dynamiska och operationsmiljön ställer nya krav. Det är politikernas mål och insatsernas krav som bestämmer bemanningen i frivillighetsförsvaret.

• Utan reservofficerare blir det inga insatser.

Reservofficerarna utgör idag oftast 20-30% av antalet officerare i nationella och internationella insatser samt på försvarets större övningar. I det nya frivilliga försvaret kommer det enligt Riksdagens beslut att krävas ännu fler.

• Utan reservofficersutbildning stannar försvaret.

Försvarsmaktens insatsorganisation 2014 har ungefär 2 500 reservofficersbefattningar, men försvaret kommer vid den tidpunkten att ha knappt 800 reservofficerare under 40 år. Trots att riksdag och regering en följd av år beslutat att Försvarsmakten skall grundutbilda reservofficerare har inte någon reguljär RO-utbildning genomförts de senaste 6 åren. Eftersom Försvarsmakten inte kunde leverera den utbildning politikerna beställt på 100 nyutbildade RO förra året, så borde kravet för i år vara minst det dubbla. Det innebär 200 utbildningsplatser 2011.

• Det är dyrt att bygga nytt.

Upprätthållandeutbildning är billigt för försvaret. Ålderspyramiden för reservofficerare talar sitt tydliga språk. Det är för få officerare i åldern upp till 40 år. Bara några år bort ska den nya insatsorganisationen bemannas. Detta kräver både nyutbildning av reservofficerare och vidareutbildning av delar av den befintliga reservofficerskåren.

Försvaret måste vara förankrat hos folket - reservisterna är nyckeln.

En tydlig ambition från riksdag och regering är att försvaret måste arbeta för en stark folklig förankring, inte minst nu när värnplikten är vilande. Både kunskaper och värderingar behöver utbytas. En bred och personlig kontakt mellan försvaret och folket blir utmaningen. När militär tjänstgöring är frivillig, så är varje beslut om insats ett beslut av enskilda individer och deras närstående. Det är i kring köksborden som insatsbesluten tas i frivillighetsförsvaret.

Reservisterna är ambassadörer för försvaret i samhället och för samhället i försvaret. Genom reservisterna sker ett ömsesidigt utbyte mellan försvaret och samhället. Det är främst genom sin personal som försvaret når ut till samhället i övrigt. Värnplikten har tjänat vårt land väl under många år. Familjer runt om i vårt land har alla haft ett förhållningssätt till försvaret och Försvarsmakten. Utan värnplikten måste de andra delarna av folkförankring förstärkas. En tydlig folkförankring är grunden för delaktighet och en långsiktigt lyckosam rekrytering till hela Sveriges Försvarsmakt.

Reservister och frivilliga visar samhällets engagemang i försvaret. Reserviströrelsen är del av frivillighetsrörelsens träd, reservofficerarna en gren. Frivillighetsrörelsen och reservisternas kamratföreningar är viktiga för samhället engagemang i försvaret. Kampanjer och media är nödvändiga för att nå ut i ett modernt samhälle. Dock, när det gälle att bygga långsiktig trovärdighet väger det personliga samtalet och relationen tyngre. Därför behövs en levande dialog mellan Försvarsmakten och de många och viktiga frivilligorganisationerna.

En väl fungerande folkförankring är en överlevnadsfråga för det nya frivilligförsvaret.