Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Betygen

B Henrik Jonsson om Betygen

Överklaganderätten ett måste med dagens modell

Där godtyckligheten är som störst behövs rättssäkerheten som mest. Det står bortom allt tvivel. I grund- och gymnasieskola bygger betygssättningen i väldigt hög grad på godtyckliga bedömningar från ansvarig lärare. Två saker måste därför hända. Utöver minimikraven på en rättssäker bedömningsprocess för elever så måste den godtycklighetsframkallande modellen för lärares betygssättning bytas ut mot en mer transparent process.


Om författaren

B Henrik Jonsson arbetar som studentpolitiker på universitetsnivå i Lund och har tidigare engagemang i utbildningspolitik på lägre nivå.

Ingen borde någonsin hymla om den stora roll godtycket spelar i betygssättningen vid grund- och gymnasieskola. Det står ansvarig lärare ganska fritt att utan insyn från någon annan sätta ett betyg efter eget huvud. Något jag bland annat anser ha drabbat mig själv när det begav sig. Jag upplever att mina högstadie- och gymnasiebetyg vid flertalet tillfällen skruvats ner eftersom jag inte föll många av mina lärare i smaken rent beteendemässigt. Vad kunde jag göra åt det då? Ingenting, förstås. Handfallen stod jag inför varje enskild av dessa lärare. Godtycklighetsmodellen har inte ändrats sedan dess, men det måste den.

Vi är inte mer än människor. Inte ens lärarna, även om en del verkar tro det. Det är fullständigt omöjligt att göra en objektiv bedömning av en annan människa. Misstag begås alldeles oundvikligen. I skolan är bedömningen särskilt subjektiv. Därför är det av högsta relevans att möjlighet till oberoende granskning ges.
Jan Björklund hävdar att det vore alldeles för omständigt att tillsätta en oberoende person som ska göra en samlad bedömning av en elevs prestation och kunskapsnivå. Jo, det kan jag också tycka med nulägets system. Det här är ännu en anledning att överge dagens godtycke och gå till en mer transparent modell, där eleverna ges tydliga centrala mål för sitt lärande och bedöms uteslutligen utefter vad de producerar och inte efter huruvida de viker pappersplan på lektioner eller inte.

Sedan ett antal år bedriver jag numer universitetsstudier. Aldrig någonsin sedan mitt inträde där har jag upplevt mig bli orättvist eller godtyckligt bedömd och skulle jag det så skulle jag ha rätt att överklaga. Överklaganden och oberoende prövningar fungerar bevisligen alldeles utmärkt på universitetsnivå. Hur kommer detta sig?
Jo. För att universitetet sätter betyg efter nivån på det man producerar. Inte på hur man beter sig i klassrummen. Detta leder dessutom till att överklagandeprocessen eller omprövningsprocessen blir betydligt mer lätthanterlig. En expertis eller en annan examinator kan helt enkelt se över det jag har producerat och se om det uppfyller de krav som ställts på mig.

Jag kan i min vildaste fantasi inte se hur detta inte skulle kunna vara möjligt att tillämpa vid grund- och gymnasieskolor. Tvärtom så skulle det vara betydligt enklare där än vid universiteten. Det är nämligen betydligt fler som besitter legitim bedömningsförmåga vad gäller prestationer i högstadiekurser i matematik och gymnasiekurser i tyska än vad det finns motsvarande för universitetskurser i nationalekonomi.

Till råga på allt huserar den herre som föreslår den uteblivna rättssäkerheten i ett parti som åtminstone till namnet kallar sig liberalt. Hur kan man med den bakgrunden så monumentalt gå emot liberalismens allra heligaste fundament, nämligen individens rätt att inte bli utsatt för och förtryckt av godtyckliga beslut? Är det så att Björklund anser att ungdomar ska vara undantagna från rättssäkerhetsprincipen (i vissa fall talar vi om individer som är betydligt närmare 20 än 15)? Det vill jag gärna ha svar på. Vad jag redan vet är att hans allergi för ökade offentliga utgifter är en del i det här. Men vet du vad Jan; Ett fungerande rättssystem kostar pengar. Precis på samma sätt som god undervisning kostar pengar.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/32010

12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Citerat ur texten: "Jag kan i min vildaste fantasi inte se hur detta inte skulle kunna vara möjligt att tillämpa vid grund- och gymnasieskolor. Tvärtom så skulle det vara betydligt enklare där än vid universiteten. Det är nämligen betydligt fler som besitter legitim bedömningsförmåga vad gäller prestationer i högstadiekurser i matematik och gymnasiekurser i tyska än vad det finns motsvarande för universitetskurser i nationalekonomi."

Det finns väl en parameter till som drar åt andra hållet. Antalet elever på högstadiekurser i matematik och gymnasiekurser i tyska i jämförelse med studenter på universitetskurser i nationalekonomi.

Permalänk | Anmäl #1 Mats, 2011-01-14, 09:09

Jag håller helt med dig Henrik.

"Är det så att Björklund anser att ungdomar ska vara undantagna från rättssäkerhetsprincipen (i vissa fall talar vi om individer som är betydligt närmare 20 än 15)? Det vill jag gärna ha svar på. Vad jag redan vet är att hans allergi för ökade offentliga utgifter är en del i det här. Men vet du vad Jan; Ett fungerande rättssystem kostar pengar. Precis på samma sätt som god undervisning kostar pengar."

Kunde inte sagt det bättre själv. Det men det är också tråkigt att landets liberala ledarsidor inte tillmäter rättssäkerhet större betydelse. Det är bara expressens ledarsida som är lite positiva i alla fall.

Värst av alla inlägg hittills är ju dock Aftonbladets krönikör Malin Wollin som verkar ha en mycket inskränkt syn människor i allmänhet.
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article8400472.ab

Permalänk | Anmäl #2 Mattias E Hallberg, 2011-01-14, 09:25

Jag håller verkligen med dig, Henrik. Elever i högstadiet och gymnasieskola borde ges rätt att få en oberoende granskning om de anser att fel betyg satts. Som du skriver, det är inte svårt att titta på vad en elev faktiskt producerat.

Jag har själv blivit drabbad, och stod helt maktlös och utan möjlighet att göra något åt det. Det var en kränkning, både att få ett orättvist betyg som så uppenbart sattes efter en lärares personliga tyckande om mig, och att dessutom vara tvungen att acceptera det.

Jag läste in min gymnasiekompetens på en folkhögskola där man får ett samlat omdöme, alltså man får bara ett betyg som sätts gemensamt av lärare i alla ämnen, men inte ens det systemet är en garanti för rättvisa betyg, trots att det borde vara det.

Jag var varken bråkig eller betedde mig illa, tvärtom. Jag var trevlig, hjälpsam och kompetent. Med ett kritiskt tänkande. Ändå kan det gå fel.

Permalänk | Anmäl #4 Anna Sikström, 2011-01-14, 13:10

Först en intressant iakttagelse:
@Gunilla Madegård: Du skriver "Uppträdde du som killar ofta gör stökigt, stöddigt o tramsigt i största allmänhet eller var du bara ifrågasättande på ett sätt som lärarna inte kunde tåla?" ...killar i största allmänhet alltså? Svårt att ta dig seriöst med den attityden. Skulle det vara okej om jag drog alla tjejer över en kam på samma sätt?

Nu till frågan:
Möjlighet till överklagande i sig har jag ingenting emot. Det jag funderar på är om den nya värderingen som någon utomstående ska göra endast ska ske genom att titta på skriftliga prov?

Om JA: Vill vi att det endast är de skriftliga proven som ska bedömas? Ska inte elevens förmåga att diskutera/debattera och på andra sätt uppvisa sitt kunnande spela någon roll?

Om NEJ: Hur ska någon annan än läraren som faktiskt har varit i klassrummet, kunna bedöma eleven?

Permalänk | Anmäl #5 Patrik P, 2011-01-14, 14:05

Det saknas information om viktiga detaljer. Ska en överklagan kunna leda till ett sänkt betyg, ungefär som en högre domstol kan ändra ett straff åt båda hållen? Skulle det gå att bara få en höjning så kan man räkna med att det blir väldigt många överklaganden och en dyr hantering. För Jonsson vill väl knappast ha en hög avgift för ett överklagande.

Annars är Jonssons utgångspunkt om att betygen är godtyckliga riktig. Det hör ju till saken. Hela skolor kan till och med sätta högre betyg än andra utan att det finns något skäl för detta. En långt bättre metod för intagning till vidare studier och som används i många andra länder är prov. Själva överklagandeprocessen går rimligen ut på att det kastas ut frågor, som ska besvaras. Och då har man ett prov. Det är lika bra att prova alla från första början. Att i efterhand bedöma eleven efter lokala gjorda prov och arbeten och diverse prat med denne blir nog lika godtyckligt som det ursprungliga betyget. Skulle det dessutom ha gått en tid, vilket är naturligt i rättsliga processer, så kan även eleven förbättra sina kunskaper.

Jag kan annars avslöja att jag i grundskolan och gymnasiet hade bland annat svenskbetyg 1 och jag misstänker att jag var en besvärlig typ. Efter detta har jag gjort av myndigheter ordnade prov i Sverige och USA mest för att det har varit roligt.

Permalänk | Anmäl #6 Urban Persson, 2011-01-14, 15:06

#5 Patrik P,
dina frågor är relevanta och tål att diskuteras.

Permalänk | Anmäl #7 Anna Sikström, 2011-01-14, 22:32

@Gunilla:
Var hela det där långa inlägget ett svar på vad jag skrev till dig? Vart kom allt det där ifrån :-D

Vi ska inte fastna i en debatt som frångår artikelns ämne. Kan bara konstatera att du skrev ""Uppträdde du som killar ofta gör stökigt, stöddigt o tramsigt i största allmänhet eller..." Det uttalande kan inte tolkas på annat sätt än att du anser att killar i allmänhet oftast uppträder så som du beskriver. Det kallar jag för att dra alla över en kam :-) För övrigt tror jag vi lever i helt skilda världar, för det är en bild jag överhuvud taget inte känner igen från varken grundskola, gymnasium eller universitet.

Åter till ämnet: Jag har skrivit även i andra forum och fortfarande har ingen förespråkare för överklagande kunnat svara på någon av mina frågor ovan.... dvs. ...

Om JA: Vill vi att det endast är de skriftliga proven som ska bedömas? Ska inte elevens förmåga att diskutera/debattera och på andra sätt uppvisa sitt kunnande spela någon roll?

Om NEJ: Hur ska någon annan än läraren som faktiskt har varit i klassrummet, kunna bedöma eleven?

Permalänk | Anmäl #9 Patrik P, 2011-01-15, 17:19

#9 Patrik P,
om vi sätter upp filmkameror i alla klassrum så är problemet löst. Det ska dock göras i hemlighet, annars kan det hämma och/eller påverka eleverna i klassrummet.

Permalänk | Anmäl #10 Anna Sikström, 2011-01-15, 18:04

Jag håller inte med dig Henrik. Att du inte var nöjd med dina betyg räcker inte som argument för att bygga ut byråkratin runt skolan. En kaxig kommentar som denhär stärker inte argumenten - "Till råga på allt huserar den herre som föreslår den uteblivna rättssäkerheten i ett parti som åtminstone till namnet kallar sig liberalt. Hur kan man med den bakgrunden så monumentalt gå emot liberalismens allra heligaste fundament, nämligen individens rätt att inte bli utsatt för och förtryckt av godtyckliga beslut?" Det är skolverkets sak att se till att lärarna har nödvändiga instruktioner för att kunna sätta betyg på sina elever.

Permalänk | Anmäl #11 owe lavin, 2011-01-15, 18:18

#11 owe lavin,
skolverket verkar vara ur led. Och vad gör instruktioner för nytta när känslorna tar över handen?

Permalänk | Anmäl #12 Anna Sikström, 2011-01-15, 18:31

Lärarna skall ha tillräcklig kompentens för att sätta så rättvisa betyg som möjligt. Men det kan förstås aldrig bli helt rättvist. Det kan inte heller ett system där utomstående skall göra en prövning på ett överklagat betyg. Överklaganden kommer troligen att bli alltför dyra och resurskrävande för samhället. Det vill nog gemene man inte betala för. Ändra istället intagningen till högre studier så att betygens inflytande minskar.

Permalänk | Anmäl #13 Torbjörn Palm, 2011-01-16, 14:52

Nä, låt det vara som det är. Strunt i alltihop. Det här samhället är ändå kört och utan hopp.

Permalänk | Anmäl #14 Anna Sikström, 2011-01-16, 15:51

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.