Integration eller assimilation?

Jörgen Thornberg om Integration eller assimilation?

Skillnaden mellan Japans och Europas erfarenheter av invandring

Publicerad: 2011-01-14 13:01, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11

Att vara politisk korrekt är förmodligen den sämsta tjänst man kan göra ett pluralistiskt och mångkulturellt samhälle. Låt våren 2011 bli en tid då en öppen och konstruktiv debatt får knoppas och främlingsfientligheten får syna sina kort.

24 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag bor och arbetar i Belgien sedan tio-talet år och har varit kommunikatör hela mitt liv.

Inte skall vi fylla våra sjukhus med robotar utan analysera fenomenet runtom oss och som måste klaras ut. Ett stigande antal människor är oroliga och deras oro - berättigad eller oberättigad - måste tas på allvar. För att åstadkomma consensus måste vi alla våga prata om frågorna förutsättningslöst, erkänna det som är rätt och bra men heller inte skygga för att ta i det som stinker. Då har vi vare sig råd med att vara politiskt korrekta eller intoleranta. Med vi menar jag alla berörda parter oavsett om våra förfäder invandrade efter istiden, under medeltiden, 1600-talet eller efter andra världskriget. Vi måste alla ta tag i det här och prata, prata och prata. Bara öppna samtal kan blottlägga fakta och inför dessa fakta måste vi alla böja oss. Det innebär att alla måste få komma till tals, även de som är politiskt mer inkorrekta. Bara genom att öppet debattera icke vinklade fakta kan frågan om framtiden hanteras. Givetvis kommer ömtåliga precis som oönskade fakta att komma i dagen. Det är väl inget problem. Svensken höll på att supa sönder samhället i mitten av 1800-talet. Det var ett ämne så inflammerat att det engagerat massor av människor in i våra dagar. Nu kanske vi snart får köpa vin i gårdsbutiker så något har bevisligen hänt.

Japanerna väljer bort mångkulturen, skrev den modiga Jessica här på Newsmill. Jag anar att hon inte avsåg att ta ställning utan att belysa ett annat lands kultur och sedan lämna fältet öppet för en diskussion. Låt den ta fart.

Frågan är lite sent ställd för Sverige och flertalet Europeiska länder. Inte ens vårt svenska ursprungsfolk samerna är etniskt en enda stam, ett folk. Modern forskning visar att samerna kommit i flera vågor för att successivt assimileras till den samekultur vi ser idag. Så är det med resten av oss också. Vi kom då och då och då. Tillsammans har vi sedan skapat det vi idag uppfattar som den svenska kulturen. Detsamma gäller i princip hela Europa som är vad det är på grund av alla stammar och kulturer som blandats, frivilligt och mindre frivilligt.

Tiden läker alla sår sägs det även om Stockholmare fortfarande gärna talar illa om dryga Skåningar och vice versa. Jag undrar om inte frågan som Jessica Axelsson sätter fingret på är dags att ta på allvar. Syftningen är då inte vad vi skall göra åt invandrarna utan vad vi skall göra med oss, alla vi som bor i Sverige och Europa. Inte påskyndar vi processen genom att huka för problemen och skylla varandra för att vara rasister eller politiskt korrekta tyckare.

Det är klart att det finns ett problem när det över hela Europa uppstår främlingsfientliga partier och rörelser. De är dessutom större än vad deras respektive röstetal uppvisar. Att då påstå att integrationen går som smort är möjligen politiskt korrekt men knappast särskilt konstruktivt. Den växande främlingsfientligheten vittnar om att det finns en dissonans i samhället. Debatten kanske borde handla om denna och hur den övervinns. För i det sammanhanget är det viktigt att slå fast att utan invandrare stannar Europa. Basta! Tidningen Economist stack ut hakan i en artikel 2008 när man frankt deklarerade att Europa måste hålla sina gränser öppna. I annat fall hotar vi välståndet överallt.

Japan och Sverige, Europa också för den delen, har väldigt lite gemensamt vad avser historia, befolkningens struktur och kultur. Som Jessica betonar är Japan ett synnerligen tätbefolkat land vilket sedan lång tid har skapat en mycket speciell kultur präglad av disciplin och hänsyn. Det är kanske på sin plats att påminna om att denna disciplin inte alltid har varit till grannarnas fromma. Japan var under drygt 250 år en sluten stat, avstängd för utlänningar tills amerikanarna 1853 tvingade landet att öppna sina gränser. Under knappt hundra utvecklades sedan Japan från ett isolerat land och var vid andra världskrigets utbrott det mäktigaste riket i Östasien. Under 30-talet släpptes militära och nationalistiska krafter fria som blev ett akut hot mot grannarna, de europeiska kolonialmakterna och den extremt snabbt växande industriella makten USA. Efter kriget har Japan blivit en välanpassad del av världssamfundet vilket inte får missuppfattas som att Japan inte vill vara Japan. Det är det som Jessicas artikel handlar om.

Om Japan har varit ett homogent land sedan år 660 före vår tideräkning har Europa istället varit ett geopolitiskt och geokulturellt experiment. Inte bara Sverige utan Europa i övrigt är en kontinent präglad av flyttande stammar. Eftersom vi ligger i periferin med ett mindre lockande klimat är Sverige mindre av den korsväg som kännetecknat det kontinentala Europa. Under folkvandringstiden drog kelter, hunner, vandaler, bulgarer, friser, franker, cimbrer för att nu bara nämna några över Europa i jakten på grannars grönare gräs. Det var inte hela folk som rörde sig utan snarare en gigantisk uppblandning, såväl etniskt som kulturellt. Det moderna Europas fundament las under den här tiden. Upp till oss i norr kom inte så många medan nordmännen däremot under vikingatiden drog från öst till väst, faktiskt ända ner till Sicilien.

Till en början var det få som uppskattade våra förfäders besök men efter assimilering har vi varit med att bygga både Ryssland, Frankrike och England. Vad som är bra eller dåligt är mest frågan om tidsperspektiv men respekten för vikingarna sitter i.

Det vore både felaktigt och naivt att påstå att invandringen förr skedde i stor harmoni. Skillnaden var att invandringen i hög grad var av typen arbetskraftsinvandring, rentav import av kompetens men visst flydde folk också förr. Visst knakade det betänkligt från tid till annan. Många tyskar invandrade till Norden under medeltiden, framför allt köpmän och hantverkare men också adelsmän som sökte intressanta investeringar. Man kan påstå att långt före EU var det relativt fritt för både arbete och kapital att röra sig i Europa. Det var givetvis före nationalstaten och långt innan att första världskriget definitivt stängde gränserna. Det moderna passtvånget infördes faktiskt inte förrän 1914 och då främst för att stoppa spioner och attraktiva yrkesgrupper från att utvandra.

I städer som Visby, Kalmar och Stockholm kom tyskarna att spela en viktig roll och spåren finns kvar än idag. Alla var inte förtjusta. Många såg invandrarna som ett hot och ogillade konkurrens från bättre utbildade, mer motiverade invandrare. Ren skär avund och kulturell misstänksamhet var säkert faktorer som drev den tidens rasism, då som nu. Det gick faktiskt så långt att Magnus Eriksson (kung av Sverige 1319-1364) begränsade tyskarnas makt genom sin stadslag som begränsade antalet rådmän av utländsk härkomst i Stockholm till högst hälften. Tyskarna var faktiskt under vissa tider i fysisk majoritet vilket ledde till lokala uppresningar.

Under 1600-talet kom vallonerna för att bygga upp svensk gruvnäring och metallbearbetning. De gjorde de så utmärkt att till och med metallfacket tar upp gruppens insatser som ovärderlig. Trots att Sverige ganska nyligen hårdhänt hade slängt ut katolska kyrkan tilläts vallonerna att behålla sin reformerta katolicism och bygga egna kyrkor. Självfallet skedde det senare inte opåtalat från kyrkligt håll. Debatten skilde sig inte märkbart från den om byggandet av moskéer idag. Var tid har sina hot. Men genom historien har Sverige berikats av invandring som på olika sätt påverkat både hur vi uttrycker oss, äter och umgås och en hel del betraktas tom idag som svenskt.

Det mångkulturella Europa har haft lång tid på sig att assimileras. Att jämföra vare sig Sverige eller Europa med exempelvis USA låter sig inte göras eftersom det senare "upptäcktes" av européerna sent i historien. Efter att bokstavligt talat ha stulit landet från urinnevånarna har den amerikanske kontinenten kommit att fyllas med fria människor från hela Europa, något mindre fria importerade från Asien och slavar från Afrika. Notabelt är att den senare gruppen uppgår till fullständigt obegripliga 10 miljoner. I Nordamerika har större delen av immigrationen dessutom skett efter 1845 då de stora svältvågorna kom över Atlanten från den gamla världen. Man beräknar att nära 40 miljoner européer anlände till USA mellan 1820 till 1924 och då flertalet efter 1875. Till detta skall läggas immigrationen från Mexico. Man räknar med att det idag finns ungefär 5,3 miljoner illegala mexikaner att läggas till något tiotal miljoner legala invandrare. Det är ganska klart att det måste bli något synnerligen mångkulturellt av det och till sist en svart president. Det har gått fort som attan vilket vi som upplevde 60-talets raskravaller har lätt att se. USA är definitivt ett mångkulturellt samhälle men med en hyllad flagga och starka gemensamma amerikanska traditioner. Det är kanske det som är tricket. Var och får ha sin kultur bara man gör sitt för Amerika. I det sammanhanget är det värt att påminna om att en miljon svenskar emigrerade till Amerika när vi hade det svårt. De dog som amerikaner med amerikaniserade namn och flertalet var säkert stolta över det. Deras ättlingar söker ibland sina rötter men särskilt svenska är de inte längre. Varför skulle de vara det? Det är väl det som kallas för integrering.

Den utomeuropeiska immigrationen till vår kontinent är däremot ett fenomen som i huvudsak skett efter andra världskriget tog slut. Idag är ungefär 10 procent av européerna invandrare. I vissa fall har inflödet underlättats av vissa länders koloniala historia. I princip har flertalet kommit för att söka en bättre tillvaro och arbete. Det är en uppenbar lögn att påstå att alla skulle ha kommit som oönskade flyktingar. Sanningen är att de kommit för att de behövdes. Det finns mängder av arbeten som de redan etablerade (dessa innefattar givetvis också assimilerade och etablerade medborgare med invandrarbakgrund) inte anser sig inte vilja utföra. Tar man en titt på ålderspyramiden och en åldrande befolkning är det lätt att inse att det behövs inflyttning. Alternativet skulle vara som Jessica skriver att låta robotar utföra arbetet. Även om det eventuellt skulle kunna vara en lösning i Japan kan det knappast inom överskådlig tid bli det i Europa. Varför? Av flera orsaker. Främst kulturella.

Först och främst är vi européer inte tillräckligt trångbodda och disciplinerade. Jag tror också att vi redan är så mångkulturella att vi i grunden inte har svårt att acceptera folk som ser annorlunda ut, har konstiga namn, luktar på ett annat sätt, äter annan mat och tillber andra gudar. Att det senare har kommit i fokus är desto märkligare som att sekulariseringen i Europa har tömt kyrkorna. Att islam skulle ta kristendomens plats är så korkat så jag egentligen ville undvika att ta upp ämnet. En kort reflektion dock. Jag vill utan definitiv kunskap påstå att merparten av våra invandrare inte är praktiserande i sin religion. Det påstås att knappt 40 procent av etniska muslimer skulle vara troende. Dessutom visar historien att stigande välstånd, ökad demokrati, mer utbildning tenderar att sekularisera samhället. Jag har förstått att det är precis det här som radikala islamistiska grupper är rädda för.

Vi européer har slagits för rätten att få vara annorlunda under ett antal hundra år, rätten att få tycka vad vi själva vill så länge vi gör rätt för oss gentemot samhället. Det mönstret ingår i det sociala kontrakt vi ingått med varandra. Gårdsgemenskap har blivit till byar, byar till härad, härad till landsting, landsting till nationer och nu nationer till en växande union med förstärkta regioner. Många tror att nationalstaten har spelat ut sin roll även om jag är övertygad om att fransmän kommer att känna sig som fransmän, svenskar som svenskar även i framtiden. Förhoppningsvis kommer vi också att vilja känna oss som européer.

Den processen har krävt stor tribut i form av förlorade liv och egendom, krig och elände. I ett läge när världen krymper till att bli global räcker vi helt enkelt inte till. Vi måste bli fler för att behålla vår välfärd. I varje samhälle, där dödstalen går ner, kvinnan bestämmer mer och mer över sitt eget liv och därmed födelsetalen sjunker, kommer befolkningen att minska. Ekonomiska system världen över bygger i princip på samma förutsättningar och är uppbyggda på likartat sätt. Vem skall ta hand om oss när vi blir gamla, vem skall göra jobben, vem skall göra det och det? Det finns naturligtvis inga enkla svar på sådana frågor - mer än ett. Någon eller något måste göra det för annars blir det inte gjort. Robotar? Säkert sådana också. Det finns små smarta saker som kilar över gräsmattan och tar klippjobbet från grannarnas ungar. Det där sista var inte riktigt sant för grannarnas ungar sitter inte ens barnvakt längre. De behöver inte när veckopengen räcker också till deras överkonsumtion.

Kommer man så långt som att en majoritet vill ha det gjort blir det ett kollektivt ansvar att finna en lösning. Vill man inte återinföra en ättestupa som nog aldrig har varit annat än den naturliga - vi dör när vi inte klarar oss längre av den ena eller andra orsaken - måste man se till att skapa ett system som tar hand om de gamla. I Belgien är sjukvårdspersonalen påtagligt mörk och kvinnlig. Kvinnoyrken brukar traditionellt vara dåligt betalda (den debatten tar vi en annan gång). Dåligt betalda yrken är mindre attraktiva och mindre efterfrågade jobb därmed en inkörsport för kvinnor med invandrarbakgrund. Det är inte mer diskriminerande bara för att många av dessa kvinnor har afrikansk bakgrund. Det diskriminerande är att arbetet är sämre betalt än det borde vara om man ser till utbildning och utfört arbete. Att dessa kvinnor arbetar inom sjukvården är naturligtvis bra eftersom det annars skulle ha rått brist på sjuksköterskor i Belgien. Lönebildningen på sjukvårdsområdet har varit ett kapitel för sig i Sverige också.

Människan är långt mer rationell och marknadsanpassad än vad många tyckare tror och påstår. Om det vore så att lönen för en sjuksköterska i Belgien skulle vara densamma och det inte fanns några invandrarkvinnor, skulle då fler Belgiska kvinnor söka sig till vårdyrkena? Knappast om det inte skedde någon väckelse som fostrade fram ett antal Florence Nightingale som var beredda att jobba mer för mindre. Även om lönen höjdes med en fjärdedel gör arbetsförhållandena att många ändå skulle avstå för jobb med bättre arbetstider, mindre lidande och blod. Inte att förglömma finns det många som oberoende av etnisk bakgrund inte skulle klara av utbildningen, som är krävande. Detta sagt för att ingen skall tro att dessa svarta sjuksköterskor är annat än högutbildade. Jag har själv ett par veckors erfarenhet som patient och den var bara positiv.

Vare sig jag har mött en assyrisk taxichaufför i Lund, en iransk värmepumpsinstallatör på Ingarö, en grekisk ögonläkare i Stockholm, en kakelsättande alban i Grekland, ett gäng byggande polacker i Bryssel har jag inget att klaga på. De har behandlat mig som jag har behandlat dem och inte har jag heller blivit lurad. En dålig polack flimrade förbi i Stockholm, en knasig fransman störde linjerna i Bryssel och sedan har jag blivit blåst en gång av en skåning som sålde en risig bil till mig. Det slår mig att jag en gång blev grundlurad av en norrlänning också. Flertalet människor jag har träffat under många och långa resor har varit trevliga, en och annan skitstövel har också fladdrat förbi. Jag tror att jag har avverkat snart ett femtiotal länder och slutsatsen måste bli att det finns dåliga svenskar och bra polacker. Låter det konstigt? Inte konstigare än att det också finns bra svenskar och säkert en del dåliga polacker också. Eftersom vi talar om människor beror deras beteende mer på deras egen person än den kultur som omger dem. En gammal god sanning är att du bemöts som du bemöter, ett leende besvaras i allmänhet med detsamma om dina avsikter bedöms som uppriktiga.

Forskningen har nu definitivt visat vad goda krafter länge anat, att det inte råder någon genetisk skillnad mellan slumpmässigt valda människor vare sig de kommer från Amazonas djungler, Svedala eller Manhattan. Skallmätningens tid är över och det går bättre och bättre för världen bortom det vi kallar för väst. Däremot behöver man inte vara vetenskapsman för att inse att det finns kulturella skillnader. Det räcker att förflytta sig från skånska slätten till det inre Norrland. Om det ena är bättre än det andra hänger säkert mer på om var du själv bor. Längtan efter Skåne i Jokkmokk är säkert lika liten som att skåningen ville flytta norrut. Man behöver inte ens resa 164 mil mellan Jokkmokk och Svedala för inse det.

Trots att vi är så lika blir det ändå ibland fel. Vill man inte prata om när det blir fel riskerar vi att det blir ännu mer fel, riktigt krisigt tom. Jag läste för ett tag sedan en C-uppsats av en modig tjej från Lund. Hon heter Petra Åkesson och hade funderat på varför invandrarpojkar verkade så våldsamma och att deras våld riktade sig specifikt mot svenskar. Nu börjar det minsann lukta mindre politiskt korrekt. Men pang på rödbetan!
"Invandrare krigar mot svenskar med rån", löd rubriken i DN. "Vågen av personrån som drabbat Malmö det senaste året är till en del "ett krig mot svenskarna". Det säger elva unga rånare med invandrarbakgrund som motiv till att de bara ger sig på svenska ungdomar. De unga rånarna har intervjuats av Petra Åkesson till hennes C-uppsats i sociologi.

Det här skedde 2005 och inte har det blivit lugnare söderut sedan dess har jag förstått. Efter lite arbete lyckades jag få tag på uppsatsen. Den kanske ansågs för känslig eftersom den de facto är borttagen från Lunds Universitets sida för publikationer. Den är intressant!

Varför detta hat mot svenskar var en av hennes frågor? "Dom hatar ju oss", svarade pojkarna med en sorts självklarhet. En av dem gav ett litet, litet exempel. "När vi är ute på stan och rånar, så krigar vi, vi krigar mot svenskarna." Av intervjusvaren framgår att rånen i första hand inte utfördes för att komma över pengar. Drivkrafterna var istället spänningen och tillfredställelsen över att få utöva makt. Så här uttryckte en av pojkarna det: "Makt för mig är att svenskarna ska se på mig och lägga sig ner på marken och pussa mina fötter."

Att skapa egna regler och normer och att ge sig på "svenskar" blir ett sätt för dem att vända förödmjukelsen, menar uppsatsförfattaren. Petra Åkesson fick ganska öppenhjärtiga svar. Petra antog att en bidragande orsak till detta kunde vara att hon själv var adopterad från Sri Lanka och således mörkhyad. "Pojkarna uppfattade henne inte som en "svenne/svennehora", som hon själv förklarade det. Petras handledare heter Malin Åkerström och är professor i sociologi med inriktning på kriminalvetenskap.

- Petras uppsats är unik. Så vitt jag vet har ingen i Sverige tidigare tagit reda på varför ungdomar rånar andra unga, säger hon. Det blev för att citera en som var närvarande: "en het debatt om en omstridd uppsats". En av opponenterna menade att hon måste ha missförstått pojkarna i förorten. En annan att uppsatsen generaliserade då den baserade på bara elva pojkar som alla var kompisar och invandrare. En tredje ansåg att svaren var riggade bara för att pojkarna ville imponera och svara på ett för dem, häftigt sätt. Luften var full av politisk korrekthet för så här illa kunde det väl inte vara. Tyvärr har motsvarande hänt på många håll, olika länder, skilda problemförorter (Schaerbeek i Bryssel t.ex.) men alla tyvärr lika ovetenskapligt redovisade. Det verkar nästan som om man skyggar för sanningen. Det är det här som är dilemmat. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att hennes uppsats är unik. Hennes mod är efterföljansvärt och måste stöttas. Vad än sanningen är, hur obehaglig måste vi ta reda på vad som ligger bakom en statistik som tyvärr är entydig. Vissa grupper av invandrare förekommer flera gånger oftare när det gäller en del grova brott. Det är visserligen inte politiskt korrekt att påpeka sådant men jag gör det i alla fall.

Att det fanns skillnader i brottsstatistiken som det offentliga Sverige skyggade för fastslog Brå för fem år sedan. För grövre brott, exempelvis mord, dråp, grova rån, misshandel mot obekanta och våldtäkt, är siffran 300-400 procent. Men samtidigt som invandrare från vissa länder inte alls begår brott oftare än infödda svenskar gör invandrare från andra länder det i mycket stor omfattning. Varför? Ja, det är väl det vi måste ta reda på. Det kan vara läge att finna ut hur vi skall hantera det också även om metoderna inte blir helt politiskt korrekta. Det var för övrigt femton år sedan Brå sist gjorde en sådan rapport och då baserades siffrorna på statistik från 80-talet! Nog har det tisslats och tasslats i ämnet under alla dessa år. Läckorna från ordningsmakt och rättsväsende har runnit ut i allt vidare pölar. Inte allt som läckt är ens korrekt och än mindre politiskt korrekt.

Brottsförebyggande Rådet tog på sin webbsida fasta på nämnda pk-gnäll, för att legitimera de brottsliga handlingarna. Petras egen benämning på uppsatsen blev istället - "RÅN - EN HÄMND PÅ ETT SAMHÄLLE SOM SVIKER?" Vill man vara riktigt elak och enögd kan slutsatsen lätt bli just den, dvs. att de ytterst skyldiga snarare är offren än förövarna. Det kanske är att gå lite långt även om det ligger en hel del sanning bakom. Man kanske kunde ha kommit fram till någon form av delat ansvar. Då blev det säkert mycket lättare att arbeta för en lösning. Lika felaktigt som det är att diskriminera, lika avskyvärt är det att råna människor. Hämnden avskaffades redan i Magnus Erikssons landslag. Redan på 1300-talet gjordes klart att samhället gick in i individens ställe för rannsakan, dom och påföljd. Ingen kan med andra ord skylla sina egna brott på att de har varit illa behandlade och ta hämnden i egna händer. Lidit någon oförrätt har de flesta av oss råkat ut för någon eller några gånger under livet och hur skulle Sverige se ut om det stod oss fritt att hämnas som vi fann lämpligt. En del människor känner sig otrygga mitt i välfärden och mest rädda är den stora gruppen invandrare som sköter sig. Det är de som drabbas först.

Vad som förvånade mig kanske mest med artikeln i DN var inte innehållet. Är man någorlunda öppen stod slutsatserna klara på förhand. Det var bra att det kom på pränt och då baserat på en vetenskaplig uppsats.

Utan att ha något annat på fötterna än en krypande känsla tror jag att det är det politiskt korrekta skyggandet för sanningen som är Sverigedemokraters och syskonorganisationers främsta bränsle. Orsaken kan helt enkelt inte vara de faktiska siffrorna ur brottsstatistiken. Även om vissa grupper är överrepresenterade är sannolikheten för att drabbas av grov brottslighet utförd av invandrare så försvinnande liten att varje passage på ett övergångsställe ter sig som ren dödslängtan vid jämförelsen. Risken ökar om man är anhörig, dvs. invandrare själv eller umgås i kriminella kretsar, rör sig på vissa kritiska ställen vid fel tidpunkt på natten. I annat fall kan svensken sova lugnt eller vandra ostört genom sin stad. Men det är förmodligen inte brottsligheten i sig som är bekymret. Det är att ansvariga personer och politiker inte vill prata om det. De precis som sansade debattörer skyr ämnet som pesten eftersom de snabbt riskerar att bli offentligt hudflängda som rasister. På så vis tystnar inte bara en nödvändig dialog utan stoppar också alla försök att ta reda på hur det egentligen står till. Vad som är värst - den göder misstänksamhet och främlingsförakt och sådana krafter som hämtar sin kraft ur detta.

PK - för den som till äventyrs har missat det står för. Politiskt korrekt. Nyordsboken (Norstedts Ordbok) definierar begreppet som något "som stämmer väl överens med åsikterna hos det (för tillfället) ledande kulturskiktet i frågor som rör politik och samhälle".

Det är väl bra i och för sig. Att uttrycka sig PK alltså. Men det blir naturligtvis farligt om detta tas som ursäkt för att hacka ner på dem som försöker ta upp en avvikande uppfattning, påtala brister eller felaktigheter i något som sagts eller påståtts - detta alldeles oavsett om de har rätt eller fel. Lika förödande blir det om varje försök till att ta upp en diskussion tystnar så snart någon tar ordet 'rasism' i sin mun. För vem vill bli beskylld för att var rasist. Det är lika känsligt som om någon påstår att man slår sin fru eller sina barn. Man kan vara helt oskyldig men skadan är redan skedd. "När skall du sluta slå din fru", skickar den andre på defensiven vilket säkert var syftet. "Är du rasist", får motsvarande effekt.
Man hör annars sansade människor börja ett anförande, en kommentar eller yttrande med "inte för att jag är rasist, men...", eller "Uppfatta mig rätt, jag är ingen rasist men...". Hade tiderna inte varit vad de är, kunde man ha blivit riktigt misstänksam bara vid ordet 'men'. "

Huruvida jag kan uppfattas som rasist eller inte rasist får andra avgöra. I Bryssel lever vi mångkulturellt och det är för det mesta helt ok. I livet har jag haft att göra med folk från både olika kulturer och länder. Det är svårt att komma fram till annat än att de goda människorna har övervägt. Men en skitstövel är en skitstövel oavsett namn och ursprung. De finns överallt och kan vara din bror eller syster. Jag tillhör dem som tror att vi ansvarar för våra egna handlingar även om föräldrarna inte förstod oss, chefen är elak och jag körde för fort när vägen låg rak och tom. Jag bedömer en människa när jag träffar den och bryr mig lite om vad andra tycker. Jag är rätt övertygad om att det absoluta flertalet invandrare är inne på samma linje. Annars hade de inte vågat lämna den enda verklighet de kände till hur svår den än var.

Jag bor i Bryssel och kan berätta att våra ungdomar uppfattade situationen precis likadan här som Petra Åkesson skrev i uppsatsen jag nämner. Det är förvisso en helt ovetenskaplig slutsats men man får inte vara blind. Det jäser i också de belgiska leden, framför allt i den flamska delen. Argumenten och diskussionerna är desamma som i Sverige. Att försöka öppna en sansad dialog svårt men inte omöjligt. Problemet ligger snarare i den fragmentariska och selekterade redovisning som media står för. Om invandrare, rasister, opinionsbildare, vanligt sunt folk och politiskt korrekta individer samlades samtidigt under ordnade former, i ett ordnat forum där man fick diskutera alla aspekter på frågan, vilka slutsatser skulle man då komma fram till. Jag är rätt övertygad om att flertalet medverkande skulle få revidera en hel del av sina förutfattade meningar. Summasummarum är jag lika övertygad om att det skulle leda till en process som i andra änden skulle innebära en snabbare integration och växande ömsesidig respekt för både det etablerade och nyare kulturella inslag.

Jörgen Thornberg (3 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/32016

24 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Japan ÄR ett föredöme för svensk politik.
Tryggare land på 125 miljoner människor kan man ju leta efter.

Permalänk | Anmäl #1 Erika Dahl, 2011-01-14, 13:37

Finns det något folkslag eller någon kultur i världen som varit helt isolerad både kulturellt och genetiskt?? Föga troligt!

Varför inte på samma sätt som man förnekar den svenska etniciteten även förneka att det existerar en albansk, romsk eller kurdisk etnicitet??

Permalänk | Anmäl #2 Erika Svensson, 2011-01-14, 13:43

Erika D,
Om nu Japan är ditt föredöme, hur vill du då vrida klockan tillbaka för att nollställa oss med dem? Vilken grupp invandrare vill du då slänga ut? Somalier, tyskar, danskar eller kanske alla. I övrigt rekommenderar jag dig att läsa kommentarerna till Jessicas artikel. Där redovisas mycket fakta om drömlandet Japan. För många japaner är Japan inte det drömland man på ytan kan tro. Vänd istället fokus på Sverige och hjälp till att göra vårt land drägligt för ALLA svenskar. Om så inte sker kan jag nära nog garantera att det kommer att bli jobbigt inom tio till femton år.

Erika S,
det beror naturligtvis på när man nollställer klockan. Som jag skrev har exempelvis Japan varit i princip homogent sedan nästan 2600 år. För ordningens skull vill jag poängtera att naturen oftast bestraffar monokulturer. Blandskog är bäst faktiskt. Även om man kortsiktigt kan krama ut mer ur en driven odling fordras det mycket vård och många gifter för att det skall fungera. Jag förnekar inte en svensk etnicitet, jag poängterar bara att vi genetiskt är så uppblandade att det återigen måste till en nollställning av klockan för att avgöra vad som i realiteten är denne etniske svensk. Sedan blir nästa fråga om i vilket syfte?

Permalänk | Anmäl #3 Jörgen Thornberg, 2011-01-14, 14:07

"Vilken grupp invandrare vill du då slänga ut? "

#3 Jörgen Thornberg. En bra start är väl flyktinginvandrare som skaffat sig barn innan de är självförsörjande och har en lämplig bostäder.

Det är också i linje med regeringens arbetslinje.

Permalänk | Anmäl #4 Bo T, 2011-01-14, 14:34

Bo T,
är du personligen beredd att ta på dig det jobbet - fysiskt slänga ut människor som inte gjort annat än att ha sex. Säkert finns det de som använder barn som en försörjningslina, många är förhindrade att skydda sig vid sex och sedan finns det en massa andra kulturella aspekter. Men visst, det finns problem här och alldeles särskilt kring grupper som somalier med en kombination av låg utbildning och många barn. Min uppfattning är dock att man alltid måste stämma i bäcken. Gör vi inte det får vi skylla oss själva och se till att stämma bättre nästa gång.

Jag menar att inget går att vinna med brutalitet eller omänsklighet. Vad jag skrev om var behovet av eftertanke, dialog och konkreta strategier och åtgärder för att inte göra saker ännu värre. Framför allt i syfte att inte skrämma upp ännu fler att tro att Sverige går under och att vi inte får sjunga våra psalmer i kyrkan. Jag brukar säga till folk när frågan kommer på tal - att du får väl börja gå i kyrkan då varje söndag och en och annan vesper också. När du sedan kommer hem blir det att stiga i sänghalmen och göra sin plikt för nativiteten.annat

Men du kanske har något annat mer konkret att föreslå. :-)

Permalänk | Anmäl #5 Jörgen Thornberg, 2011-01-14, 15:06

#5 Jörgen Thornberg, 2011-01-14, 15:06

Du skriver: "När du sedan kommer hem blir det att stiga i sänghalmen och göra sin plikt för nativiteten.annat"

Det ville være meget forkert på den måde at deltage i den globale demografiske krig - løsningen, den eneste, er afgrænsning, så magt og ansvar kommer til at hænge sammen - sådan at ethvert område på Jorden må indstille sig på at man selv skal forsørge de børn, man sætter i verden.

Sålænge man kan komme afsted med at vælte konsekvenserne af sine handlinger overpå andre, der ingen magt har over de handlinger, men pålægges ansvaret, vil vanviddet fortsætte.

Uddybning kan du se på: http://www.newsmill.se/artikel/2011/01/13/japanerna-v-ljer-bort-m-ngkult... - indlæg #102

Permalänk | Anmäl #6 Søren Ferling, 2011-01-14, 15:58

Bäste Sören,
det där ironiskt menat. Självfallet skall man inte sätta barn till världen man inte kan sörja för. Det var liksom inte det min egen artikel handlade om utan allt politiskt korrekt som döljer problem snarare än löser dem. Framför allt löser man inga demografiska krig på det sättet. .-)

Permalänk | Anmäl #7 Jörgen Thornberg, 2011-01-14, 16:19

Tack för en angelägen artikel, hoppas debatten tar fart!

Permalänk | Anmäl #8 Sofia Lindholm, 2011-01-14, 16:48

@ #7 Jörgen Thornberg, 2011-01-14, 16:19

OK - det forstod jeg ikke.

Det er nemlig sådan at mange politisk korrekte, ihvertfald i Danmark, afviser betragtninger over den demografiske udvikling på verdensplan og dens betydning for såvel u- som i-lande, ved netop at henvise folk til bare selv at 'producere' nogle flere børn - og derved overser de eller lukker øjnene for at befolkningseksplosionen i ulandene er drivkraften for de fleste af vor tids problemer - og at det mildest talt ikke bliver bedre, hvis vi gør ligeså.

Iøvrigt mener jeg at din artikel er et konstruktivt bidrag al den stund at ingen problemer kan løses, hvis man ikke vover at omtale dem på en realistisk måde. Socialkonstrktivisterne har ikke ret i at problemer kan fås til at forsvinde ved at undgå at omtale dem.

Jeg kunne dog ønske at du, foruden dine omfattende kvalitative betragtninger, tillige havde gjort dig nogle tilsvarende kvantitative - det ville have gjort det nemmere for sig at komme frem til en lidt mere realistiske beskrivelse af forholdene rundt om i verden og gennem tiderne. Med andre ord nuancerer du desværre så meget at det billede du maler op er mindre informativt end vores viden giver mulighed for.

Det er dog faktuelle forhold, der kan diskuteres sagligt og demokratisk og derfor alligevel at stort fremskridt i forhold til PK.

Permalänk | Anmäl #9 Søren Ferling, 2011-01-14, 16:50

Du säger att Japan har varit etniskt homogent i ungefär 2600 år. Men det har ju Sverige också varit. Det är först under de senaste decenierna som vi haft en mer storskalig invandring. Tyskarna på medeltiden och vallonerna på 1600-talet var inte i närheten vad gäller mängd i förhållande till ursprungsbefolkningen. Båda dessa grupper var dessutom oss ganska närstående både genetiskt och kulturellt, jämfört med mer sentida invandrare.

Nu förordar jag inte stängda gränser eller tokstopp för all invandring, men lite mer av Japans attityd tror jag vi behöver. Vi kan börja med att kräva att den som ska flytta hit har sin försörjning ordnad samt står för ev. anhörigas uppehälle under de första åren. Vidare att vi endast delar ut temporära uppehållstillstånd vilka ska dras in om vederbörande inte försörjer sig själv eller begår kriminella handlingar med fängelse i straffskalan. För den som ska bli svensk medborgare kan vi kräva att denne uppfyllt ovanstående under minst tio år samt att denne avsäger sig andra medborgarskap, vidare att den som söker skaffar partner och barn med en etnisk svensk. Då uppmuntrar vi verklig integration och motverkar etnisk och religiös separatism, tror jag.
Som det är idag har vi en massa svenska medborgare som inte svenska annat än till namnet. Vi delar ut PUT och medborgarskap alldeles för lättvindigt. Det måste upphöra. Vi måste få tid att absorbera de som redan flyttat hit, alternativt underlätta för de att flytta härifrån.

Permalänk | Anmäl #10 Fredrik Franzén, 2011-01-14, 17:25

@Jörgen Thornberg: Du skriver i en kommentar längre upp följande "Vänd istället fokus på Sverige och hjälp till att göra vårt land drägligt för ALLA svenskar.".

Tycker du inte att det påståendet borde ha skrivits på flera språk?

Permalänk | Anmäl #11 Janne Berggren, 2011-01-14, 19:40

Vad tycker du själv Janne? Hur många tror du det är som läser Newsmill och inte förstår svenska? :-)

Permalänk | Anmäl #12 Jörgen Thornberg, 2011-01-14, 19:52

Jörgen. Jag VET att du förstod vad jag menade. Jag håller till fullo med dig om att vi ska göra vårt land drägligt för ALLA svenskar, men det budskapet måste även nå fram till de som kanske inte ens vet om debatten.

Permalänk | Anmäl #13 Janne Berggren, 2011-01-15, 01:30

Wow, vad löjligt det kan bli när någon (nödvändigtvis inte Jörgen) ska försöka berätta för svenskar hur japanerna ska sköta sin integrationspolitik. De flesta vet uppenbarligen inte ett dyft vad de ger sig in på. Att smeta in och tvinga på andra länder i Asien en totalt misslyckad integrationspolitik. Ingen på denna jord ska tala om för Japan hur de ska sköta sitt samhällsbygge i allmänhet och sin invandringspolitik i synnerhet. Vilket SKÄMT! Vilket land fungerar bäst? Japan är inte mångkulturellt men det betyder inte att de är rasister, eller helt isolerade mot omvärlden. Stora delar av kulturen har importerats ifrån Kina och andra delar av Asien, och på senare tid västlandet, men landet har det goda omdömet att ta hem det bra och stänga ute det dåliga, och samtidigt förstå att bevara det Japanska. I Japan hittar du inga utanförskapsgetton fulla med arbetslösa utlänningar som importerats in i landet utan att det funnits ett behov av dom (det finns faktiskt inte ens ghetton överhuvudtaget). Högt utbildade utlänningar som blivit erbjudna jobb inom bristyrken kan dock stanna utan några större hinder. Deras fortsatta vistelse i landet kräver dock att de sköter sig. Vanligt sunt förnuft med andra ord.

Åk dit, kära vänner, för att få en tankeväckare! Helt klart ett föredöme.

Permalänk | Anmäl #14 Erika Dahl, 2011-01-15, 03:43

Det är självklart att debatten måste nå fram till ALLA. Newsmill är säkert ett alldeles för elitistiskt forum för att utgöra en sådan plattform. Vad språken anbelangar är det ett område som man måste ge vissa grupper rätt i - om man skall kunna bo och klara sig i Sverige måste man tala språket. Talar man språket kan man också delta i debatten - i vart fall tillägna sig vad den handlar om. Oavsett om man är född någon annanstans eller i Sverige har man som medborgare både rättigheten och skyldigheter. Det senare är många som glömmer bort. Den glömskan tycks inte gör någon skillnad mellan invandrare och andra grupper. Til syvende og sidst är det den enskilde som måste ta sitt ansvar för sig själv. Det viktiga är att man gör det möjligt att ta detta ansvar. Det är samhällets uppgift. Medborgarnas är att inte sabotera detta. På det hela taget fungerar säkert den dynamiken också. Vad som gäller att reda på är varför den inte fungerar på vissa grupper. Det måste sägas klart ut att för den som vill skall det vara möjligt. Tror man däremot att Sverige är en plats där andra skall ta hand om en måste det missförståndet rättas till. I ett humanistiskt samhälle tar man hand om de som inte kan klara sig själva. Om däremot fullt arbetsföra människor slinker med i den gruppen blir andra upprörda, med full rätt. Den reaktionen har blivit starkare under senare år och med kraft drabbat kategorier både födda i och utanför Sverige. Reaktionerna måste tas på allvar för annars riskerar vi att ytterligare förstärka politiska ytterligheter.

Permalänk | Anmäl #15 Jörgen Thornberg, 2011-01-15, 10:45

Thornbergs politiskt korrekta historiebeskrivning saknar viktiga bitar och kan kompletteras, kanske med risk för att ömtåliga och oönskade fakta kommer i dagen.

Sedan urminnes tider och fram till början av 1700-talet var landet en kulturellt och ekonomiskt efterbliven rövarstat. Centralstyret var totalt och det krävdes tillstånd för nästan allt av ekonomisk betydelse. En resa inom landet krävde ett pass med resans syfte nedskrivet och godkänt. Att kunniga och rika utlänningar kom hit i ett fåtal berodde uppenbart på att landet tjänade på detta. Fram till slutet av 1800-talet var landet väldigt fattigt. Järnvägarna på 1800-talet byggdes långt senare än i andra länder och med utländsk teknik och finansiering. 1870 var arbetskraften till hela 80 % sysselsatt i jordbruk. I det ledande England var det då 14 %. Det hårda centralstyret från förr levde kvar och det var nästan som på medeltiden. Allt gjorde folket vidskepligt, godtroget och framför allt moraliserande, inom vad det nu gällde. Kungen kunde vara utsänd av gud. De tittade mot Stockholm och hade slutat tänka. Många flydde till USA, vilket de rika konservativa hade långt utdragna planer på att förbjuda på 1910-talet. Fram tills dess sågs de folkligt valda politikerna i USA som en ond kraft av makthavarna. Ryssland var ungefär lika efterblivet och efter revolutionen där blev makthavarna livrädda och politiken demokratiserades.

Idag är landet i händerna på utlandet av andra skäl. Utan en tillförsel utifrån av livsmedel, djurfoder, olja och handelsgödsel skulle kanske hälften så många kunna försörjas med dagens välstånd. Moraliseringen från förr finns kvar i tänkande och sociala vanor. Invandringen kan därför inte påverkas i någon större omfattning. Oavsett hur mycket flyktingarna skrattar åt de dumma svenskarna som tar emot dem så kan den inte avbrytas. Det är som om det fanns en narkomani i moralism. En moralisk statsminister planerade sin egen död under många år och lyckades med polisens hjälp att få det att se ut som ett mord. När moralisterna är i farten kan det nästan bli hur dumt som helst. Det sitter alltså långt, långt inne i huvudet. Den nuvarande statsministern brukar kallas en pragmatiker, men han är en moralist och det är tydligt om man vet något om historien och den lilla skillnaden mellan röveri till moralism.

Permalänk | Anmäl #16 Urban Persson, 2011-01-15, 14:22

Jörgen Thornberg: Vadå vi européer? Jag är svensk och om du inte betraktar dig som svensk vad har du att tillföra till diskussionen? Självklart påverkas vi av influenser och invandring vilket medför att våran kultur påverkas, anammar influenser men konstant massinvandring är nytt och destruktivt för alla parter med undantag av PK individer som bortförklarar alla problem med att svenskar är rasister och måste anpassa sig till deras ideologi mångkultur.

Mångkulturen är ett hinder i integration/anpassning då den påpekar skillnader samt blåser upp dem och anklagar alla oliktänkare för rasism och trångsynthet! Den utmärks också av en okänslighet för människor redan boende i landet vare sig de är infödda eller invandrande, detta utmärks bla av ignorering av arbetslöshets problemet, fallerande sjukvård/utbildningsväsende.

Jag tror att det endast blir prat och ingen ändring med syftet att skapa acceptans och ingen vilja att begränsa inflödet existerar från gammelpartierna. Acceptans för de ökande kostnader, arbetslöshet (& resulterande ökad brottslighet från alla som drabbas), minskade löner service från samhället vi betalar in till.

Permalänk | Anmäl #17 Tor, 2011-01-15, 16:47

Jörgen Thornberg, en mycket bra ock konstruktiv artikel.

Alla, men fram för allt politikerna i Sverige, bör rama in artikeln och hänga det över sängen – och läsa det på nytt då och då.

Jörgen skriver att all invandring är av alla tider - och det är sant. Går man tillräckligt länge tillbaka kommer alla våra gener från Afrika. Men Jörgen, du glömmer en viktig sak.

Alla migranter tills före andra världskriget, fick klara sig själva i det nya landet, om det nu var i Europa eller Staterna. Det tvingade dem att lära sig språker så fort som möjligt - och acceptera arbete på vilket man kunde överleva. Oftast var det just de mest företagsamma som migrerade.

Det välutvecklade sociala skyddsnättet i de flesta Europeiska länder fungerar nu för tiden ofta som en hängmatta för många och är snarare en bromskloss till integrationen. Tvånget att anpassa sig, för att överleva finns inte längre.

Själv bor jag i Nederländerna där läget är jämförbart med norra Belgien, där du bor. Här i landet finns det många Marokkaner som har bott här i 25 år eller längre och fortfarande inte talar Nederländska. Det finns inte heller ett tvång att anpassa sig när det gäller seder och bruk. Jag tycker att var och en får bestämma själv hur han/hon vill leva, så länge man klarar sig själv och inte ursakar andra problem.

Men hamnar man utan arbete och söker man ett nytt job, utan att kunna tala språket och kanske går man iklädd i en galabiyyah, då är sannolikheten att kvalificera för ett job ytterst liten. Tvånget att anpassa sig är liten tack vara hängmattan. Detta ursakar också motståndet hos många mot migranter och bäddar för ett parti som SD.

Detta är också anledningen att integrationen i Staterna lyckas mycket bättre än i många Europeiska länder. Hängmattas för nyttinvandrade migranter där är ytterst liten om den överhuvudtagit finns.

Permalänk | Anmäl #18 Jan van der windt, 2011-01-15, 18:09

Oj, oj, oj Urban. Vilka vinklar.

Jag förstår inte vad som är politiskt korrekt eller inkorrekt I min beskrivning av Sverige. Huruvida Sverige var mer rövarstat än England, Frankrike, Spanien, Portugal, och Nederländerna senare följda av Tyskland, Italien och Belgien alla kolonialstater som rånade och mördade över hela främmande kontinenter får stå för dig. Vem den moraliske statsministern var som planerade sin egen död är för mig en gåta. Om det skulle vara Palme du syftar på, har jag hört många saker om honom men inte att han skulle vara särkilt moralisk, däremot en visionär socialist som man kan ha många synpunkter på – både positiva och negativa. Att Palme skulle ha begått självmord var en ny teori som jag tycker du skall meddela Palme kommissionen. De lyssnar säkert artigt men skrattar gott efteråt. Den sortens inlägg tar liksom ner hela den här debatten. Var sak på sin plats.

Lite rättande av siffror och fakta
År 1879 bodde 57 procent i England och Wales fortfarande utanför tätorter (per definition städer med fler än 10 000 innevånare). Mindre räknas till landsbygdsekonomin. Motsvarande siffra för Kontinentaleuropa var 15 procent och för det fortfarande mycket lantliga Sverige 5,5 procent. Siffrorna blir dock lite missvisande eftersom Sverige är ett stort land med få invånare. Sänker man gränsen för tätort till 5000 (fortfarande en rätt rejäl kommun i slutet av 1800-talet) stiger antalet i Sverige till närmare 20 procent. Därtill skall läggas att statistiken för Sverige vid den här tiden hanterades mycket bättre än vad flertalet länder i Kontinentaleuropa förmådde.

Jag förstår heller inte vad det är du vill bevisa. Att Sverige är skit eller att världen är mest rutten. Det beror väl rätt mycket på perspektivet du väljer att fokusera. I det vackraste av landskap kan naturligtvis en gödselstack fånga din blick. Huruvida du sedan väljer att låta blicken stanna där eller lyfter blicken mot horisonten för att ta in allt det totalt vackra är den resandes ensak, dvs din. Tror man inte på framtiden eller bara ser mörker kanske man skall söka hjälp. Den står att finna utan att man behöver frisera några siffror. Det är endast och allenast en fråga om hur man tittar.

Käre Tor, det är klart att jag känner mig som svensk och tom är stolt över det. Man behöver inte bo i Kråkemåla för att göra det. Däremot är det nyttigt att skaffa sig lite perspektiv på både det ena och det andra. Det kan ske på en resa över världen via datorn men inget hindrar att det sker när man bor i Bryssel eller fysiskt reser omkring. Det du skriver om influenser är väl ungefär det som jag själv försökte få fram dvs att Sverige i huvudsak utvecklats på egna meriter under årtusendena men självfallet (som alla stater och folk) plockat upp lite här och var. Nytt är förvisso mängden av fysisk invandring. Prognoser från SCB pekar på att både genom invandring och barnafödande kommer gruppen ’invandrare att 2060 utgöra 18 procent av befolkningen. De som fruktar den utvecklingen skall dock vara medvetna om att med en reproduktionssiffra på 1,7 (Sverige ligger ganska högt faktiskt) kommer befolkningen att minska om det inte sker en regelbunden invandring. Man kan vara helt lugn. Vare sig minareter eller böneutropare kommer att dominera den svenska statsbilden. Debatten kommer att ha lugnat ner sig, en stor del av dagens invandrare är pensionerade om inte avlidna. Nya har tillkommit och nästa och nästa generation har fötts som svenskar och kanske ser lite annorlunda ut men pratar svenska utan brytning och jobbar som alla andra.

Vad jag har försökt att bjuda in till är inte en debatt ur en given snäv vinkel utan en förutsättningslös diskussion om hur man skall undvika begångna misstag, göra det som är bra ännu bättre men framför allt undvika att se saken som vi och dom. Termer som assimilering och integrering kan bli rätt kantiga om man använder dem fel och/eller hänvisar till ordböcker. En assimilering typ när Tsar Peter skar av skägget på ryssen, eller Mao begick sin kulturrevolution tror jag väldigt få svenskar skulle ställa upp på. Att integreras i ett samhälle behöver inte innebära att man byter religion eller klipper alla band med sitt ursprung. Däremot tycker jag att debatten tappat fokus på vilken påverkan som är acceptabel på de som inte är födda utomlands. Det mångkulturella samhälle som det talas om får aldrig få den konsekvensen att majoriteten får ändra sina traditioner för att inte irritera minoriteter. Ytterst är all integration den enskildes problem, möjlighet och faktiskt skyldighet. Om systemet uppmanar eller underlättar för enskilda eller grupper att inte låta sig integreras, att inte ta hänsyn till det land man kommit till har VI ett stort problem. VI är ALLA men problemet ägs i slutändan av den enskilde som inte vill eller vägrar att låta sig integreras. Det är troligen här någonstans som det gått fel. Det är självfallet inte acceptabelt att vissa grupper inte klarar av att anpassa sig på ens tio år. Hur problemet sedan skall lösas och förebyggas är vad den här sortens debatt borde handla om. Inte att slå varandra i huvudet med lösryckt statistik eller att spänna de grå musklerna med ny spännande vinklar av historiska händelser. Först och främst gäller det naturligtvis att känna stolthet för vad Sverige och svenskarna (alla sorters svenskar) har åstadkommit under några tusen år. Förmår man inte det kan man inte tillföra den här debatten något lika lite som att inspirera utlandsfödd att ansluta sig.

Slutligen är jag övertygad om att frågan mår väl av att ges en tidsaxel. Vad som initialt kallas för integration innebär med viss automatik på lite sikt en assimilering. De finländare som kom till Sverige efter kriget är redan inne på tredje generationen och många har tappat både kontakten med sin finska släkt och sitt gamla modersmål. Kvar finns kanske enstaka ord, vissa traditioner, maträtter, ett efternamn som låter lite annorlunda och inte känner sig merparten av den gruppen som annat än svenskar. Inte vad jag har förstått i alla fall. Min egen frus släkt (på pappans sida) kom till Sverige från Ukraina i början av 1900-talet, hennes mammas släkt är på ena sidan vallonsk. Hennes pappa bokstavligen brände alla spår från sin egen historia när han blev gammal, vilket på många sätt är beklagansvärt. Det skedde uppenbarligen av rädsla för barnens skull. Minnena från 30-talet och kriget gjorde att han inte vågade lita på framtiden.

Jan van der Windt sätter fingret på en annan av mina käpphästar, de som stoiskt vägrar att låta sig integreras. Nu är förutsättningarna lite annorlunda i Sverige och Holland, Belgien och Frankrike där muslimerna etablerat sig med nästan ett helt kulturlandskap i form av hela centrala stadsdelar som domineras av etniska minoriteter. Där lever många som om de levde någon annanstans, i en annan tid och i rätt hög grad på sina egna villkor. Man arbetar för de som i sin tur arbetar ute i i det samhälle där deras eget är en enklav. Många behöver inte något annat språk än det som talas i enklaven, eller ghettot om man så vill. Det behöver säkert inte nämnas att är någonstans man är integrerad eller assimilerad så är det här. Man finner samma sak i exempelvis USA men också på många andra håll i världen. Det är bara det att vi i Sverige nära nog helt saknar erfarenhet från en sådan tradition. För unga människor som ser världen utanför och längtar ut blir det självfallet mycket svårt att ta sig loss. Det är något som går för de allra starkaste, de mest oförvägna och för flickor blir det nästan oöverkomliga problem. Följden av den här utvecklingen har blivit att motsättningarna mellan de etniska holländarna har skärpts år efter år. Utvecklingen har spritt sig till grannlandet Belgien och i Holland har det redan lett till flera övergrepp och dödsfall. Risken att sådana tendenser skulle spridas till Sverige är inte stora men de finns där. Tendenser fanns i början av 90-talet med flyktingförläggningar som stacks i brand, skinnskallar och nazister som skränade på gatorna – och så lasermannen förstås. Dennes sentida efterföljare i Malmö är otäck men kan inte i sig tala om ett trendbrott. Galningar kommer alltid att finnas och helt givet påverkas sådana av just trender. De tror att de gör de andra en tjänst, de fega som inte förstår sitt bästa slipper göra skitjobbet.

Paradoxalt nog kan ett parti som SD faktiskt hindra att utvecklingen går överstyr. Genom att tvingas föra debatter i ett öppet forum som riksdagen med sina givna regler försvåras etableringen av ännu extremare rörelser. En förutsättning är givetvis att övriga partier och media behandlar dem som anstår ett parti som faktiskt har valts i ett öppet demokratiskt riksdagsval. Att håna och förnedra dem är att sänka demokratin till den nivå som präglade den sena Weimar-tiden i Tyskland under 20-talet.

Vi behöver inga politiska martyrer utan låt Åkesson och kompani får säga vad de tycker, bemöt deras argument på samma sätt som man förväntar sig att de skall möta sina politiska opponenter. Även om man anser att de har fel är det ännu mera fel att inte lyssna på dem. Till yttermera visso finns det sällan någon som har helt fel, här och var i deras politiska manifest finns det säkert korn av sanning, oro som deras väljare förmedlat, saker som behöver rättas till. Den utvecklingen har vi sett i Danmark sedan får man tycka vad man vill om den saken. Dansk Folkeparti påverkar politiken och Danmark har idag helt klart en annan invandringspolitik än Sverige. Om denna är mer rätt för Danmark än vad SDs skulle vara för Sverige kan bara framtiden utvisa.

Utan att göra någon mer djuplodande jämförelse – det vore självfallet absurt – så utgjorde Miljöpartisterna från början ett politiskt parias som störde riktlinjerna för de etablerade partierna. Visst har de ändrats från en tämligen rabiat intressegruppering till att ha blivit ett ansvarstagande politiskt parti med en samhällelig helhetssyn. Detta har skett utan att man därför har blivit mindre aktiv i sina kärnfrågor. Tänk nu tanken att SD skulle gå genom motsvarande utveckling. I sådana fall har vi att se fram emot ett nationalistiskt parti som etablerat sig i en nära framtid. Hade en gång de etablerade partierna tagit miljöfrågorna på allvar och kanske behandlat miljörörelsen med bättre respekt – då hade kanske miljöfrågorna kunnat hanteras snabbare och vi hade varit ett parti mindre i riskdagen. Miljöpartiet hade kunnat koncentrera sig på att vara en kraftfull påtryckargrupp tillsammans med andra påtryckargrupper. Vi behöver inte ett parti för varje intresseområde och vi behöver absolut inget nationalistiskt parti riskdagen. Inte om de etablerade politikerna tar deras frågor på allvar det vill säga.

Permalänk | Anmäl #19 Jörgen Thornberg, 2011-01-17, 17:06

en sammanfattning, tack!

... orkade inte att läsa hela artikeln :-(

Permalänk | Anmäl #20 Martin Stigasson, 2011-01-25, 23:53

Det herr Jörgen Thornberg försöker säga är att svenskar är värdelösa och behöver därför invandrare, helst ska de vara så olika svenskar som möjligt, både etniskt och kulturellt, att vitryssar och andra slaver utvisas på löpande band verkar inte röra honom om ryggen.
Öppenhet för nya kulturella inslag tar jag annars som hyckleri och skitsnack då herr Jörgen är en sådan där som tror på klädkoder och normer, annat än när det kommer till utlänningar, subkulturer är han säkerligen inte vida öppen för.

Permalänk | Anmäl #21 gräddan af society, 2011-01-29, 13:02

Säg vad man vill om Japan men de betalar bra löner. Jag tjänar ca 20% mer efter skatt i Japan än vad motsvarande yrke betalar före skatt i Sverige. Ja, jag gillar att stå för mina egna kostnader. Betala för sin sjukvård och sina barns skolgång ser jag som en självklarhet.
Robotar eller invandrare på bidrag? Ja, då väljer jag robotar!

Permalänk | Anmäl #22 Fredric Nomael, 2011-02-08, 08:51

Det märkliga är att nästan alla verkar köpa påståendet att välståndet skulle bli sämre om befolkningen minskade. Om Sveriges befolkning skulle halveras så medför det dubbelt så mycket naturresurser per invånare, dubbel så mycket fisk, skog, malm, bostäder, aktieutdelning, etc. Hälften så mycket miljöförstöring, oljeförbrukning, trängsel på vägar och gator. Sannolikt skulle den totala ekonomin minska en del, men inkomsten per kapita skulle bli högre, dvs högre välstånd per capita.

Skulle vi behöva arbetskraft i framtiden så kan vi enkelt importera den när den behövs och inte lagra miljoner arbetslösa flyktingar i förorterna i väntan på att arbetskraftsbehov skall uppstå.

Ungefär 25% av den svenska befolkningen utvandrade till Amerika och Sverige överlevde alldeles utmärkt som nation.

Naturligtvis skall vi ha naturlig arbetskraftsinvandring som försörjer sig själv, men ingen flyktinginvandring. Vi betalar idag 3000 kr/dag för ensamkommande "barn", för samma summa skulle vi kunna hjälpa 300 fattiga i deras närområde eller hemland. Det finns flera miljarder fattiga människor i världen vi kan inte hjälpa dem genom att ta emot 100.000 flyktingar per år till gigantiska ekonomiska och sociala kostnader. Vi kan bara göra en skillnad genom att hjälpa dem att hjälpa sig själva i deras hemländer. Därför skall alla flyktingar anvisas till flyktingläger i konfliktens närområde.

Sveriges för en slösaktig och omoralisk flyktingpolitik som skapar massarbetslöshet, massbidragsberoende, masskriminalitet, otrygghet och rasim samt ekonomisk ruin.

Permalänk | Anmäl #23 Johnny Andersson, 2011-02-09, 04:40

"Forskningen har nu definitivt visat...att det inte råder någon genetisk skillnad mellan slumpmässigt valda människor vare sig de kommer från Amazonas djungler, Svedala eller Manhattan."

Rent nonsens. Två individer av samma eller likartade etniska grupp har naturligtvis mer likartade gener sinsemellan än mellan en av dem och en individ med ursprung i en helt annan del av världen (sålunda de inte invandrat dit under de senaste, säg, 500 åren).

Sålunda delar de flesta nordeuropéer samma genetiska markörer för blå ögon (en mutation som skedde för 6 000-10 000 år sedan: http://www.sciencedaily.com/releases/2008/01/080130170343.htm), som saknas i t.ex. Kina eller bland svarta i Afrika. Vidare bär i stort sett alla icke-afrikaner på minst en genetisk markör unik för Neaderthal-människor (http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=neandertal-genome-study-r), medan svarta afrikaner inte gör det (såvida de inte har mulattbakgrund eller liknande).

Hela den mänskliga kroppen, från dess regiontypiska ansiktsdrag till dess skillnader på insidan påverkas av gener. Skillnaderna på utsidan är ofta mer eller mindre uppenbara. På insidan skiljer sig olika mänskliga grupperingar åt på en lång rad punkter. Det gäller hormonnivåer, enzymer, blodgrupper, typen av öronvax, förmåga att metabolisera olika läkemedel, mängden melanin i innerörat som tenderar att göra européer känsligare för hörselskador än svarta afrikaner (http://www.ivanhoe.com/science/story/2011/06/872a.html), typen av underhudsfett, etc.

Vidare är en lång rad sjukdomar och egenheter kraftigt korrelerade med genetiskt ursprung. Tay-Sachs sjukdom är t.ex. kraftigt överrepresenterad bland judar: http://www.mazornet.com/genetics/tay-sachs.htm

För övrigt är sannolikheten för att en individ ska drabbas av genetiska sjukdomar högre om föräldrarna kommer från samma eller likartad etnisk gruppering, än om den ena föräldern är av helt annan bakgrund.

Sålunda har en typiskt blåögd skandinav större chans att få ett friskt barn med en frisk och välnärd person från, säg, Nigeria eller Sydkorea än med en, säg, nordtysk. (Jag skrev "välnärd" eftersom undernäring kan trigga till generna kopplade "strömbrytare", vars effekt faktiskt kan gå i arv.)

Sannolikheten för att ett barn ska uppvisa ett IQ avsevärt högre än genomsnittet av föräldrarnas IQ:n ökar om föräldrarna är av så olika mänskliga grupperingar som möjligt. Fenomenet kallas heterosis eller hybridvigör och kan betraktas som motsatsen till inavel. Det är väl etablerat och knappast kontroversiellt.

Man kan t.o.m. topsa sig själv i munhålan, skicka in topsen till ett lab för genetisk analys och få ett svar på var man statistiskt sett mest sannolikt härstammar från. Här är ett exempel på det: https://genographic.nationalgeographic.com/genographic/journey.html

Artikelförfattaren kanske ska börja med att studera det fascinerande med mänskliga genetiska variationer via haplogrupper (http://en.wikipedia.org/wiki/Haplogroup) Kanske är den mutation som orsakade haplogrupp I1 och som antas ha ägt rum i norra Europa (förmodligen södra Skandinavien) för 4 000-20 000 år sedan av intresse:
http://en.wikipedia.org/wiki/Haplogroup_I1_(Y-DNA)

Permalänk | Anmäl #24 Peter Andersson 2, 2011-08-20, 19:14