Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Integration eller assimilation?

Andreas Johansson Heinö om Integration eller assimilation?

Därför borde vi tala mer om assimilation

I Sverige är det nästan ingen utanför Sverigedemokraterna som förespråkar assimilation. Begreppet är tungt belastat. Men det är heller inte helt klart på vilket sätt den integration som nästan alla säger sig eftersträva i praktiken kan särskiljas från assimilation. Fördelen med att istället tala om assimilation är att begreppet öppnar upp för en debatt om hur mycket enhet som är önskvärd i ett samhälle och inom vilka områden som en invandrare kan och bör anpassa sig till majoritetskulturen. Det skriver Anderas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och aktuell med rapporten: "Integration eller assimilation?" (Timbro).


Om författaren

Anderas Johansson Heinö är statsvetare vid Göteborgs universitet med två huvudsakliga intresseområden: debatten om det mångkulturella samhället samt central- och östeuropeisk politik.

Invandringen till Sverige slår nya rekord. Under de senaste åren har fler människor än någon gång tidigare flyttat till Sverige. Aldrig har en så hög andel av befolkningen varit född utomlands som nu. På några få decennier har Sverige förvandlats från en av Europas mest homogena nationalstater till ett samhälle präglat av en anmärkningsvärd etnisk och kulturell mångfald.

Få samhällsförändringar har varit lika omfattande eller lika hastiga. Men trots det har en seriös debatt om invandringen uteblivit fram tills nyligen. De politiska partierna behandlade länge invandringsrelaterade frågor styvmoderligt. Eftersom de etablerade partierna under lång tid har varit relativt eniga om huvuddragen för invandringspolitiken har det saknats skiljelinjer att politisera och frågorna har därför, med enstaka undantag, lämnats utanför valrörelser och viktiga politiska debatter.

När integrationsfrågor nu har fått ett större utrymme i debatten är det ofta med utgångspunkten att integrationspolitiken har misslyckats. Om bristerna i integrationen tycks det råda en nästan förbluffande enighet och påståendet om politikens misslyckande har hörts från alla politiska läger.

Men det är en debatt som är svår att följa, inte minst på grund av det diffusa begreppet integration. Vad menar man, egentligen, när man efterlyser mer integration? Risken med begrepp som inte definieras är att de kan tillämpas på nästan vad som helst. Så blir varje problem som åtminstone långsökt kan associeras till invandring eller mångkultur ett potentiellt integrationsproblem.

Den svenska debatten kan jämföras med de senaste årens debatter i Tyskland och Storbritannien. Där framträder integration som ett alternativ till multikulturalism. En politik som syftar till ökad enhet ställs emot en politik som syftat till att bevara olikheter. Tysklands förbundskansler Angela Merkel hävdade i höstas att multikulturalismen, enligt henne idén att olika grupper kan leva sida vid sida, hade misslyckats. Alternativet är enligt Merkel integration och ansvaret för denna vilar på invandrarna själva. Merkels integrationsminister har exempelvis sagt att den som inte lär sig tyska kan inte vara annat än en gäst i landet.

I Storbritannien har det konservativa partiet tagit avstånd från den tidigare Labourregeringens multikulturalism och förespråkar en integration som precis som i Tyskland handlar om att invandrare måste lära sig språket och tillägna sig majoritetskulturens värderingar. Den brittiske premiärministern David Campbell har exempelvis hävdat att Storbritannien ska vara "en kall plats för dem som vägrar att integreras".

Omsvängningen i tysk och brittisk politik illustrerar det som inom samhällsvetenskaplig forskning beskrivs som assimileringens återkomst. Över hela Europa är multikulturalismen på tillbakagång. Det som tidigare var lösningen på invandringsfrågan betraktas idag som en del av problemet.

I Sverige är det nästan ingen utanför Sverigedemokraterna som förespråkar assimilation. Begreppet är tungt belastat. Men det är heller inte helt klart på vilket sätt den integration som nästan alla säger sig eftersträva i praktiken kan särskiljas från assimilation.

Faktum är att såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar under de senaste decennierna gjort en rad avsteg från den multikulturalistiska modell som sjösattes på 1970-talet.

Den svenska opinionen har aldrig varit med på det multikulturalistiska tåget fullt ut. Återkommande opinionsundersökningar visar ungefär samma sak: de flesta svenskar tycker att mångkultur är positivt, att samhället har gynnats av invandringen och att alla invånare oavsett bakgrund ska ha samma rättigheter och skyldigheter. De flesta svenskar tycker också att invandrare ska anpassa sig till det svenska samhället och gör stor skillnad på olika invandrargrupper avseende förmågan till detta. En stor grupp svenskar hyser framförallt skepsis gentemot islam och associerar muslimer med kvinnoförtryck.

Även debattklimatet har förändrats: om det var nästintill omöjligt att kritisera multikulturalismen för femton år sedan finns det idag försvinnande få försvarare av multikulturalism i den svenska offentligheten.

Däremot stannar integrationsdebatten ofta vid en diskussion om hur vi ska skapa mer integration. Vad slutmålet för integrationspolitiken är förblir dock oklart. Fördelen med att istället tala om assimilation är att begreppet öppnar upp för en debatt om hur mycket enhet som är önskvärd i ett samhälle och inom vilka områden som en invandrare kan och bör anpassa sig till majoritetskulturen.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/32063

22 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Skall det assimileras är det bäst vi sätter igång snabbt. Annars blir det snart frågan om vem som skall bli assimilerad in i vem.

Permalänk | Anmäl #1 Göran Eklund, 2011-01-15, 20:48

Det är synd att en forskare som publicerar sig genom högerkampcellen Timbro bara ställer frågor. Roligare hade varit att få del av hans åsikter.
Jag tror att Timbro själva har extremt svårt att formulera en åsikt i frågan om integration. Det skulle bli helt schizofrent.
Dels vill dom framstå som om deras åsikt var att alla medborgare har chans till framgång. Dels vill dom ha otrygga människor utan fotfäste i gemenskapen eftersom det ger lägre lönekrav.
Jobbigt.

Permalänk | Anmäl #2 Olof Lindberg, 2011-01-15, 22:25

Andreas nämner inte, av någon anledning, att ett av Torys vallöften inför valet i Storbritannien i maj 2010 var att skära ned den totala invandringen mycket kraftigt (fritt översatt: från tvåhundratusen till några tiotusen). Lustigt nog har inte ens den svenska pressen kallat honom "rasist" för detta.

Permalänk | Anmäl #3 Tage Sundin, 2011-01-15, 23:00

Med "honom" avsågs förstås David Campbell.

Permalänk | Anmäl #4 Tage Sundin, 2011-01-15, 23:02

David Cameron heter han väl ändå?

Permalänk | Anmäl #5 Andreas Eldh, 2011-01-16, 00:18

”Fördelen med att istället tala om assimilation är att begreppet öppnar upp för en debatt om hur mycket enhet som är önskvärd i ett samhälle…”
Assimilation det är när enheter inte existerar och inte tillåts att existera. Därför att tala om assimilation är att tala om förtryck av enheter, alltså förtryck av minoriteter.

Permalänk | Anmäl #6 Tetyana Barabanova, 2011-01-16, 00:40

# 5 Ja, suck, och jag kan inte ens skylla på jästa eller destillerade drycker.

Permalänk | Anmäl #7 Tage Sundin, 2011-01-16, 02:02

Assimilering är faktiskt extremt enkelt. Man kan inte tvångsassimilera någon, det är ganska svårt, vill man inte så vill man inte. Man måste skapa en miljö där invandrare inte har något annat väl än att faktiskt assimilera sig. Det här betyder att man inte uppmuntrar mångkultur genom bidrag till kulturorganisationer och/eller religiösa organisationer. Man kräver närvaro på SFI tills man kan svenska flytande. Man utbildar alla invandrare om svenska regler, lagar och sociala normer. Man slutar böja sig för invandrares krav om lagändringar (halal, omskärning etc) och annan specialbehandling. Men viktigast av allt... man utvisar varenda en som vägrar assimilera sig, utan nåd. Man har ett val. Vi kan sova gott oavsett vad som händer den personen efter utvisningen.

Permalänk | Anmäl #8 jon79, 2011-01-16, 02:46

Min mamma kom till Sverige (utanför Europa) på 70-talet då vi hade assimilering. Hon beklagar djupt över att vi övergav inriktningen i mitten på 70-talet.

Ett missförstånd många talar om är att man måste ge upp sin kultur i en assimilingspolitik, men det är ju inte vad det handlar om.

Permalänk | Anmäl #9 Erika Dahl, 2011-01-16, 05:49

#8 jon79
”Assimilering är faktiskt extremt enkelt. Man kan inte tvångsassimilera någon, det är ganska svårt, vill man inte så vill man inte.”
Det är hur enkelt som helst. I Sovjet närmast alla judar var officiellt ryssar och pratade ryska och var närmast omöjliga att urskilja ur massan. Allt som behövs är litet trakasserier och diskriminering.
Sedan fick de problem med att kunna bevisa sitt ursprung när gränser öppnades och judar blev välkomna i flertal I-länder. Men det gick ändå.

Permalänk | Anmäl #10 Tetyana Barabanova, 2011-01-16, 06:51

#9 Erika Dahl
”Ett missförstånd många talar om är att man måste ge upp sin kultur i en assimilingspolitik, men det är ju inte vad det handlar om”.
Det är precis vad det handlar om, Erika. Det motsatta, när man inte behöver ge upp sin kultur, religion, namn, historia, kallas för integration.

Permalänk | Anmäl #11 Tetyana Barabanova, 2011-01-16, 06:55

Tetyana,

Det är uppenbart att svenskar har väldigt lite att lära från muslimer från Somalia.

Det är lika uppenbart att muslimer från Somalia har extremt mycket att lära av svenskar.

Om svenskar dessutom betalar somaliers uppehälle blir caset på något sätt glasklart.

Eller?

Permalänk | Anmäl #12 Tom Croker, 2011-01-16, 07:25

#12 Tom Crocker

”Det är uppenbart att svenskar har väldigt lite att lära från muslimer från Somalia.
Det är lika uppenbart att muslimer från Somalia har extremt mycket att lära av svenskar.”
Uppenbart… hehe… det tror jag inte alls. Vad jag tror på är att det varierar starkt från individ till individ oberoende av nationalitet.

Permalänk | Anmäl #13 Tetyana Barabanova, 2011-01-16, 09:33

#6 "Förtryck av minoriteter". I vårt (post)moderna samhälle så är det rättvisa för individer som avses. "minoriteter" är i detta samhälle mer fysikaliskt definierade än ideologiskt; dvs handikappade, pensionärer, sjuka, finsktalande, men inte "muslimer", "kommunister" etc. Ideologiska grupper består av människor som slutit sig samman och offrat "sitt eget" tänkande; de måste tänka i enlighet med gruppens krav, krav som inte egentligen tillhör någon enskild utan utvecklas utifrån vad "man" tror att gruppen vill - vilket ofta blir helt igenom falskt - ingens autentiska tankar -eller som ledaren, organisationen, vill. Det finns dock en ideologi som motverkar alla andra och som präglar vårt postmoderna samhälle. Det är den som värnar om individens frihet, yttrandefrihet, rättvisa förutsättningar och människans (individernas) lika värde. Det är liberalismen.

Grupper är alltid avskärmade från andra, genom lojalitetskrav, maktstrukturer, ett "ni är med oss eller mot oss"-fenomen som utgör gruppens särställning. Grupper försvårar och förhindrar enkla överenskommelser för individens jämlika rättigheter och frihet. Grupperna, klanerna är motorn i oenigheten i världen.

Strängt taget angår inte gruppen samhället utom när den börjar kräva inflytande. Då kan det svaras: Här gäller alla regler på individnivå enligt lagen. Inga undantag för ideologiska grupper ges.
(nu talar jag inte om regler som gäller företag, myndigheter osv,, utan om de regler som gäller individen)

Samhällsplaneringen måste anslutas till hur vi (Sverige)kan vara konkurrenskraftiga i världen och ifråga om vad vi har råd med. För vi vill väl inte hamna utanför ekonomin? Ja, jag är "ekonomist", eftersom jag tror att ekonomin har stor betydelse för välståndet och att ekonomin har sina lagar. Samstämmigheten i vårt (post)moderna samhälle (se hur sossar och moderater säger samma saker) beror på att vi har börjat förstå det. Det finns möjligheter till en underbar framtid om vi bara kan, som individer, omfamna utvecklingen och stå för att det gamla måste gå.
Vi intresserar oss för utveckling, inte att konservera "kulturer".
Då kan en somalisk flykting bli t.ex. ingenjör eller lantmästare och fritt vara med och påverka framtidens samhälle, istället för att höra till en "minoritet". Han/hon kan om så önskas studera religioner och sätta dem i sammanhang, kanske förstå att de olika är uttryck för samma sak hos olika, förut isolerade folkgrupper?

Permalänk | Anmäl #14 Bernt Johansson, 2011-01-16, 09:45

Intressant att denne skribent inte vet vad integrationspolitikens mål är, trots att han säger sig vara statsvetare. Kanske vore läge att öppna en bok?

Målen för integrationspolitiken är bl.a. att få människor att ta del samhällets rättigheter och skyldigeter, att skapa delaktighet i samhället, en känsla av tillhörighet o.s.v.

Liten ordlista:
Integration = den process vid vilken en individs tidigare kulturella identitet sammansmälts med den nya.
Assimilation = att överge, eller oftast, att tvingas överge, sin tidigare kulturella identitet till förmån för den nya.

Permalänk | Anmäl #15 OlofSvensson, 2011-01-16, 10:47

#14 Bernt Johansson

”I vårt (post)moderna samhälle så är det rättvisa för individer som avses. "minoriteter" är i detta samhälle mer fysikaliskt definierade än ideologiskt…”
Jag menade inte heller några ideologiska minoriteter. Denna artikel så som hela serien av artiklar handlar om invandring. Frågeställning är: integration eller assimilation, vilken politik ska man välja? Ska man tvinga beslöjade kvinnor att ta av sig huvudduk eller låter man den vara? Ska man tvinga flickor simma tillsammans med pojkar eller de själv får välja hur de vill ha det? Ska man ge ett arbete till den vars namn låter osvenskt eller bjuder man på namnbyte? Får man slippa den svenska julen eller ska man vara med, annars förlorar man jobbet? Får man hemspråk undervissning eller det är bara svenska som ska studeras? Rättvisa för individen, precis, valfriheten, rätt till sin kultur.

”Då kan en somalisk flykting bli t.ex. ingenjör eller lantmästare och fritt vara med och påverka framtidens samhälle, istället för att höra till en "minoritet".”
Varför kan inte en som tillhör en minoritet vara en ingenjör eller en lantmästare? Varför måste någon göras om till en svensk för att ha den möjligheten?

Permalänk | Anmäl #16 Tetyana Barabanova, 2011-01-16, 11:01

Artikelns diskussion är ett stadium som måste passeras på vägen mot den verkligt viktiga diskussionen, den om vilken invandring som långsiktigt gynnar Sverige.

Resultatet av den diskussionen måste bli de regler som ska gälla för invandringen, dvs vem som ska tillåtas och uppmuntras att invandra.

Peak-oil kommer att innebära en kraftig recession under många år varför all befolkningsökning kommer att gå till arbetslöshet. Bostadsbrist har vi redan.

Därför finns starka skäl att avstyra all invandring generellt men göra undantag i specialla fall.

Permalänk | Anmäl #17 Bo T, 2011-01-16, 11:29

"Varför kan inte en som tillhör en minoritet vara en ingenjör eller en lantmästare?"

Många yrken kräver begåvning och ambitioner, #16 Tetyana Barabanova. Endast 26% av de somaliska barnen fick fullständiga betyg från högstadiet 2010.

http://www.gp.se/polopoly_fs/1.508784.1291989682!/Somalier22278448976113926359.pdf

Ett stort segregerat bidragsproletariat har skapats i Sverige tack vare den aningslösa invandringspolitiken.

Permalänk | Anmäl #18 Bo T, 2011-01-16, 11:38

"16 Regler som är samma för alla innebär t.ex. att antingen får man ha huvudbonad på i skolan, eller också inte. Med att somaliern kan tillhöra en minoritet och vara ingenjör, etc,naturligtvis, men inget som angår samhället. Att bli ingenjör är det vi kan hjälpa till med, men inte att få vara muslim, eller kristen, eller kommunist. Samhället ska ha samma lagar för alla. Och som jag ser det lagar för individens frihet skyddad från grupptryck.

Permalänk | Anmäl #19 Bernt Johansson, 2011-01-16, 12:16

USA integrerar, Europa assimilerar, så har det alltid varit.

Permalänk | Anmäl #21 Sanjay Rubinstein, 2011-01-17, 00:07

#18 Bo T

"Många yrken kräver begåvning och ambitioner, #16 Tetyana Barabanova. Endast 26% av de somaliska barnen fick fullständiga betyg från högstadiet 2010"

Det behöver man inte vara om man skriver på Newsmill. Endast 26%. Hela 26% kanske? Jag känner några som inte fick något betyg alls på högstadiet, det hindrade de inte att bli advokater och ingenjörer, och snabbt gick det.

Din länk fungerar inte, men ta en titt här: http://blogg.passagen.se/ivanivna/entry/de_d%C3%A5liga_eleverna

Permalänk | Anmäl #22 Tetyana Barabanova, 2011-01-17, 00:17

Heinös rapport och det aktuella seminariet kan ses här: http://www.timbro.se/innehall/?art=integration-eller-assimilation

Permalänk | Anmäl #23 Tanja Bergkvist, 2011-01-23, 09:02


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.