Sanningen om mannen som knäcker Aftonbladet

Ni vet den franska serien med Asterix och Obelix. Asterix vapendragare Obelix är konstant stark sedan han föll i grytan med trolldryck som barn. Jag vet inte vad de serverade i skolbespisningen i Enköping men helt klart är att Thomas Mattsson måste trillat i något slags gryta.

Jag vet ingen person som jobbar hårdare, jag vet ingen person som har en sådan energi och jag vet igen person som har så många strängar på sin lyra.

Man brukar (brukade i alla fall) tala om Expressen som ett folkuniversitet. Där högt paras med lågt. Thomas Mattsson personifierar den traditionen.

Han har koll - och då menar jag detaljkoll in absurdum - på allt från Tomas Tranströmer till fotboll (främst Liverpool). Han har koll på allt från rymdfärjor till Bert Karlsson. Mig veterligen har Thomas Mattsson inte tagit studenten men det hindrar honom inte från att vara insatt, djupt insatt, i vitt skilda ting.

Och har inte Mattsson koll ser han till att skaffa sig det. Jag kommer ihåg när dåvarande chefredaktören Staffan Thorsell utsåg Mattsson till chef för bilagan Dina Pengar (i sig en djup ironi då Mattssons privatekonomiska sinne vid den tiden lämnade en hel del i övrigt att önska).

För Thomas Mattsson var det nog inte drömjobbet men det hindrade honom inte från att med liv och lust läsa in sig på årgångar av ekonomitidningar (det här var före internet) och intervjua mängder av ekonomer och ekonomijournalister. Självklart ryckte Mattsson upp bilagan.

Tomas Mattsson arbetskapacitet är omvittnad och nästintill mytisk. I perioder bodde han i vilrummet på Expressen, inte för att han begagnade sängen där speciellt mycket - han jobbade ju.
Det finns chaufförer på Taxi Kurir som kan vittna om deras förvåning när Mattsson blivit hemskjutsad vid halv sex på morgonen och sedan blivit ombedda att hämta honom klockan åtta för återfärd till tidningen: "Ja, men klockan åtta ikväll har jag gått av mitt pass." "Nej, fan, åtta nu på morgonen, eller du, vi säger halv åtta".
En sommar gick Mattsson runt med en isglass i munnen konstant - han hade inte tid att gå till tandläkaren - jobbet gick före.

Eller den där gången när Mattsson gav i uppdrag åt någon på tidningen att tvätta hans åtta Expressen-bagar fulla med smutstvätt - Mattsson hade inte tid att tvätta, han hade ett jobb att sköta. Mattson betalade, men har än idag vägrat avslöja vem som åtog sig uppdraget där en bonus var att personen som tvättade fick behålla eventuella kvarglömda pengar som hittades i Mattssons byxor.

Ibland är jag orolig för Mattsson, en period jobbade han så hårt att han fick utslag i ansiktet, det bidrog inte till att dra ner på tempot. Istället lyckades han - via omfattande research - få fatt i en salva som fungerade.
Det dröjde rätt många år innan Thomas Mattsson skaffade körkort, han hade inte tid, han hade ett jobb att sköta. Det hjälpte inte att tidningen erbjöd sig att betala för körkortet. Till slut tog dock Mattsson körkort och han har till och med hunnit träffa en fru och få barn.

Mattsson jobbade så mycket att den dåvarande tidningsledningen skickade honom på en tvångssemester till Cypern - väl där såg Mattsson självklart till att lämna knäck till tidningen - varje dag.
Thomas Mattsson är dessutom något så ovanligt som en generös kvällstidningsjournalist. Vi som verkar eller verkat i branschen vet att den interna konkurrensen på en kvällstidning i allmänhet, och Expressen i synnerhet, är knivskarp. Men Thomas Mattsson har aldrig tvekat att dela med sig av äran.

Jag kom till Expressen som praktikant i oktober 1994, ett par dagar tidigare hade Estonia förlist på Östersjön. Jag var inte ens nybakad journalist, jag var ojäst.

Hur som helst lyckades jag, på lite underliga vägar, få fram en potentiell toppnyhet; Säpo hade inlett en undersökning om ett eventuellt attentat mot Estonia. Jag kunde inte skriva storyn själv då jag riskerade bränna mig inför en källa som var ovetandes om att jag snappat upp det.

Jag tipsade Mattsson som efter hårt slit lyckades få historien bekräftad on the record av Tore Forsberg, legendarisk chef för kontraspionaget på Säpo. På natten när tidningen görs hänger Mattsson över axeln på ettaredigeraren när praktikanten Staffan kommer in på redaktionen.

"Vill du verkligen inte ha en byline på den här Staffan?", frågade Mattsson.

Jag var osäker men Mattsson övertalade mig, praktikanten Staffan, till att dela äran och etta-toppen med honom.

På tal om att dela äran så är det självklart så att Thomas Mattsson är väl medveten om och även ger uttryck för det faktum att Expressen inte hade passerat Aftonbladet om inte Otto Sjöberg räddat tidningen och vänt utvecklingen. Lita på att Mattsson ger Otto den välförtjänta kredden.

Thomas Mattsson är osjälvisk och prestigelös, två egenskaper som gör honom till en bra chef. Han har även egenskaper som jag kanske inte tycker en chef ska ha, hans besatthet av detaljreglering kan av underlydande upplevas som en brist på förtroende och kan hämma medarbetares utveckling.

Men Mattsson är Mattsson, du ändrar inte på någon som trillat i grytan.

Staffan Erfors (5 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/31924

12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det låter som Mattsson inte har något liv. Var ligger äran i det? Ja, Mattson jobbar tydligen häcken av sig. Varför är jag inte imponerad. Jag tycker synd om karln.

Permalänk | Anmäl #1 zarkovska, 2011-01-12, 15:22

Mattssons liv är Expressen, det är både självvalt och värt att respektera. Finns ingen anledning att tycka synd om honom.

Permalänk | Anmäl #2 Pellefant, 2011-01-12, 15:41

Jag tycker också synd om karl'n.

"Alla dessa dagar som kom och gick (på Expressen) inte visste jag att de var livet"

Permalänk | Anmäl #3 Christina Lundqvist, 2011-01-12, 15:51

Jag har alltid undrat vilken typ av journalist som skriver felfria, homoerotiska och en smula patetiska hyllningar till Den Store Ledaren. Nu vet jag.

Permalänk | Anmäl #4 Anna Hellsén, 2011-01-12, 16:07

Vilken fin bild på Thomas den förmedlar verkligen bilden av en vänlig, generös och prestigelös chef. Men det kanske inte finns så många bra bilder på Thomas innom Bonnier koncernen, om man har en isglass i munnen en sommar för att man inte har tid att gå till tandläkaren så kanske tid hos fotografen inte prioriteras. Annars tack för en bra porträtt på en hårt arbetande chefredaktör Arbetsnarkomani när det är som bäst.

Permalänk | Anmäl #5 Tomas Almgren, 2011-01-12, 16:10

När räfst och rättating och reduktion hålls med den mediala privilegieklassen och deras vandel lär knappast att man arbetat extra flitigt för lögn och hat vara en bra ursäkt.

Permalänk | Anmäl #6 Martin A, 2011-01-12, 18:09

Vad kan syftet vara med att skriva en så otroligt smörande hyllning? Och vari ligger värdet, och för vem, förutom för Staffan Erfors och Thomas Mattsson?

Permalänk | Anmäl #7 Kjelle B, 2011-01-12, 21:32

Låter som om Thomas Mattson skulle må bra av att prova det här:

http://hakans-blogg.blogspot.com/2010/09/jag-fascineras-av-s-k-downshift...

Permalänk | Anmäl #8 Håkan Wiklund, 2011-01-12, 21:57

Stackars människa. Låter som en person som inte har något liv förutom arbetet, ingen fritid, jobbar sjukligt och maniskt.
Verkar direkt avskräckande.

Permalänk | Anmäl #9 Jonathan Ahlbring, 2011-01-12, 23:31

"Man brukar (brukade i alla fall) tala om Expressen som ett folkuniversitet."

Va? Ha, ha, ha! (Dagens komiska höjdpunkt.) Det är väl tvärtom så att om man medvetet vill försöka fördumma sig själv så ska man läsa kvällsblaskor som Expressen och Aftonbladet (och där tar nog Expressen priset). Få se nu..., falska citat, skvaller, förtal, vädjan till känslor på bekostnad av förnuft, sensationsjournalistik på bekostnad av sanning, ibland fullständigt idiotiska artiklar (ja, det är förstås min subjektiva åsikt), ibland hänsynslös uthängning av personer helt grundlöst (personer som inte orkar gå till domstol i ärendet - har själv sett detta på nära håll). Teman: "bantning", tycka synd om, "Så mycket tjänar x", "usch och fy", "Han är ett monster", vad-som-helst-"chock", "Hitta din G-punkt", skvaller om reality-TV-deltagare, prostitution (smaskens!), horoskop. Kort sagt en salig blandning som bygger på minsta gemensamma nämnare ifråga om möjliga läsare, t.ex. att även folk med lågt IQ ska lockas att köpa tidningen.

Flera teman finns inget "fel" i och naturligtvis har Expressen sin välförtjänta plats i sitt gebit, men sammantaget är Expressen motsatsen till vad man sysslar med på universitet. Där råder hyllning av förnuft, logik, vetenskapliga metoder och en strävan efter kvalitet - allt vad Expressen INTE står för (i stort sett förutom på ledarsidan) och naturligtvis inte heller försöker stå för. Expressen bygger på minsta gemensamma lättuggade blanding av nyheter, underhållning och känslomässig indignation för folket. Inget universitet i världen bygger sin existens på sådana värden.

Permalänk | Anmäl #10 Peter Andersson 2, 2011-01-13, 12:19

Expressen, Aftonbladet, DN, SVD - Spelar ingen roll

de är alla politiskt korrekta, feministiska, illegitima tramstidningar.... Det mesta av innehållet slutade att vara värdefullt ungefär samtidigt som de dök upp på webben - för innan kunde man åtminståne använda dem att lägga på golvet när man målar väggarna i vardagsrummet!

Förutsägbara skvallerblaskor för kultureliten och högskolefeminister!

Permalänk | Anmäl #11 invandrarTjej, 2011-01-13, 14:18

#11 Marco Diamani, ja, Mein Kampf är den enda skrift som beskriver verkligheten som den är utan politiskt korrekta omskrivningar.

Permalänk | Anmäl #12 Peter H, 2011-01-15, 15:42