Kan vi kvotera oss till jämställdhet?

Intressant med människor som tänker nytt och som vågar ta upp problem.
För faktum är att feminismen och jämnställdhet hitintills varit en farlig och självutrotande ideologi som sänkt svenska kvinnors nativitet under återskapandetalet på 2.1.
Så min uppmaning till feminister är: Gör om, gör rätt. Hitintills står ni för en misslyckad -ism vars enda bedrift är att verka för utplåning av alla som anammar det ni säger. Rent paktiskt alltså.

Om Jämnställdhet inom föräldraförsäkringen skall få någon bestående verkan och fungera i längden så måste den komma underifrån.

En jämnställdehet som påtvingas medborgarna från statsmakten kommer tveklöst att fallera.

Fö var det väldigt mycket frågetecken i den här artikeln men få svar.

Det kanske är en lek med ord men jag menar att en individualiserad föräldraförsäkring inte är det samma som "kvotering". Om vi utgår från barnets perspektiv och dess rätt att få tillfälle att bygga upp en relation till båda sina föräldrar blir det rimligt att konstruktionen av bidraget stödjer detta. (uttrycket försäkring menar jag är vilseledande)

Vi har inga andra gemensamma försäkringar och sambeskattningen är också avskaffad för länge sedan.

Men jag håller med dig om att den sortens jämställdhet som handlar om siffror är ganska ointressant. Antagligen måste vi ändå ta farväl av bilden av Sverige som jämställdhetsparadis och föregångsland.

Barnrättsperspektivet är oftast osynligt. Nu lyfter vi det!

Martin, min uppfattning är att jämställdhet är en av de viktigaste komponenterna i ett gott samhälle och ett mål väl värt att kämpa för. Det jag problematiserar är dels vad vi avser med jämställdhet, dels de måttstockar och metoder vi använder.

Jonas, jag håller helt med dig i dina slutsatser. Jag tror inte bara att sådana metoder fallerar. Jag tror att de motverkar sitt eget syfte. Vi kan inte lagstifta, kvotera eller tvinga människor att tillmäta varandra samma värde, rättigheter och möjligheter.

När det gäller fler frågor än svar - så bra om jag lyckades med det. Jag tycker nämligen att vi feminister ställer för få frågor, har en för arrogant inställning till vår strävan och till de kvinnor som inte är "upplysta" och dessutom allt för ofta ger svar på fel frågor eller rent av på frågor ingen har ställt.

Mats, föräldraförsäkringen är redan individualiserad. Det vi har är en möjlighet att överlåta månader på varandra. En möjlighet som kan vara till stor hjälp i en familj där den ena är mitt i en utbildning, en avgörande karriärfas, har svårt att bemästra lusten att sätta ut barnet på balkongen, har ett självdödande jobb man vill slippa så länge som möjligt, ser bebistiden som ett paradis på jorden, ser bebistiden som ett helvete på jorden ... Listan kan göras lång, Ironiskt nog är friheten att manövrera runt statens styrning störst för den som motsätter sig den minst - välutbildade storstadsbor.

De allra flesta småbarnsföräldrar har små marginaler både ekonomiskt och på en rad andra sätt. Varje minskad valfrihet innebär en riskfaktor för familjen och därmed också för barnen.

Men jag håller helt med dig om att föräldraförsäkringen handlar om barnen. Ska vi argumentera för ändringar där ska det handla om ett barnperspektiv - inte om jämställdhet.

Helena,
Heder för att Du svarade på kommentaren, det är sällsynt bland skribenterna här på Newsmill.

:), Jonas. Jag skriver för att jag vill påverka opinionen. Det gör man bättre i dialog än med megafon. Jag uppfattar det också som hedrande att folk vill diskutera med mig. Så heder right back at you!

Ville bara tacka dig för en alldeles utmärkt artikel. Särskilt den sista paragrafen tycker jag är värd att läsa fler än en gång.

Du har så rätt, dialog är bättre än megafon.

Ditt klassiskt liberala angreppsätt är härligt att kunna få ta del av.

Tack, för dina vänliga ord, Cuben!

Fler som du Helena! Det är ofattbart att en borgerlig regering satsar miljarder just nu på att genushjärntvätta skolor och arbetsplatser med vänsterfeministiska perspektiv. Dagens feminister ligger till vänster om extremvänstern; man vill t o m hävda att kön övh taget inte finns utom i människors hjärnor.
Och detta köper moderaterna i första hand.
Och precis som du säger. Detta leder till ökade spänningar i samhället; man skapar osämja där tidigare samförstånd rådde.
Det är en mycket negativ utveckling vi ser just nu. Och det är moderaterna tillsammans med socialisterna som leder den.

Tack, Maj! :) Är det jämställdhetsintegreringen du menar med hjärntvätten? Den tror jag nämligen har lett till en hel del bra saker. Till exempel är det väl bra att vi får klart för oss att kvinnliga och manliga höftfrakturer hanteras olika av ambulanspersonal och att socialassistenter gör olika tolkningar av flickors och pojkars sexualitet och stödbehov slentrianmässigt och beroende på kön.

Jag förstår inte heller riktigt på vilket sätt Moderaterna är pådrivande när det gäller ett vänsterfeministiskt perspektiv. Kan du utveckla litet?

Finns någon som kan förklara skillnaden mellan feminism och socialism? Jag kan inte se något annat än att staten ska se till att vi lever våra liv korrekt i båda fallen.

Robert, vet inte om jag kan, men jag ska i varje fall försöka. :) Enligt Svenska Akademins Ordlista är feminism en rörelse för kvinnors jämställdhet mot män. I det ingår varken metoder eller en gemensam syn på vad vi menar med jämställdhet. Till exempel går det en rätt stark skiljelinje mellan särarts- och likhetsfeminister. Det finns alltså ingen koppling mellan feminismen i sig och förmynderi eller toppstyrning.

jämställdhet med män ska det vara. Freudian slip. :)

Helena von Schantz, var vänlig och läs detta: http://sv.wikipedia.org/wiki/Halmgubbe

Här är den viktiga biten:

"Halmdockan består i att debattören först bygger en nidbild av motståndarens åsikter och argument och sedan argumenterar mot denna nidbild. De förvrängda argumenten framstår på så sätt som absurda och blir lätta att bemöta. De verkliga argumenten låtsas debattören inte ha hört. Motståndaren tvingas då lägga sin energi på att förklara vad den egentligen menar, och hamnar därmed i ett defensivt läge. Halmdockor kan leda till att en debatts fokus fjärmar sig från kärnfrågan. Jfr rävsax."

Peter H, var i min text hittar du en nidbild av motståndarens åsikter, vilken är enligt din mening kärnfrågan och var menar du att jag fjärmar mig från den?

Hela artikeln är en "halmgubbe" och det vet du lika väl som jag.

Men vi kan ta detta exemplet:

"I mitt drömsamhälle har vi alla mesta möjliga frihet att förverkliga oss själva, att vara oss själva, att bejaka både den manlighet och den kvinnlighet vi har i vår personlighet oberoende av kön och sexuell läggning. I mitt drömsamhälle tillmäts vi alla samma värde, och där möts vi alla med respekt, tolerans och lyhördhet."

Så den "andra" sidan är emot detta?

Peter, det vet jag inte alls. Jag gör mitt bästa för att beskriva verkligheten som jag uppfattar den. Det händer med jämna mellanrum att jag missuppfattar saker och ting. Då försöker jag tänka om och rätta till.

När det gäller ditt exempel: att jag målar ut min jämställdhetsvision betyder inte att jag ger mig själv upphovs- eller ensamrätt till den. Det betyder definitivt inte att jag har påstått att någon "andra" sida är mot det.

Tack Helena von Schantz för en bra artikel och särskilt för dessa ord:

"Om målet är en millimeterrättvisa i hemmet och på arbetsmarknaden kan man ha viss hjälp av statistik. Om målet är att våra attityder och värderingar ska ändras så att vi tillmäter varandra samma värde, friheter, skyldigheter och rättigheter oberoende av kön eller grad av manlighet respektive kvinnlighet säger statistiken ingenting."

Är det inte just här som vänstern gått vilse och tappat fokus på målet, när det gäller jämställdheten? Man glömmer liksom bort individen, den enskilda kvinnan eller mannen, i sin kamp för att kvinnornas staplar i diagrammen skall vara lika höga som männens. Jag säger detta, trots att jag inte ger mycket för vare sig folkpartiets eller den borgerliga regeringens övriga politik. Men din, Helenas, och din partikamrat Nyamko Sabunis betoning på individens livsval i denna sak, snarare än på statistik, är sund.

Apropå det här med könens eventuellt olika livspreferenser och skillnader i psykologi, samt hur dessa påverkar våra val av studier, yrken och karriärer, rekommenderas starkt och innerligt en läsning av Susan Pinkers "The Sexual Paradox: Men, Women And The Real Gender Gap".

Förutom att vara en synnerligen välskriven bok kastar den ett starkt och upplysande sken över dessa frågor. En god startpunkt för vidare diskussioner på ämnet!

#4 Helena von Schantz, 2011-01-06, 16:59
Jag påpekar bara att vad vi sett hittills tycks jämställdhetskamp leda till att nativiteten hos kvinnorna i populationer som accepterar jämställdhet som ett centralt mål sjunker under 2.1. Jämställdhetskamp verkar således för att utrota de populationer som anammar den. Det vore bra om jämställdhetsivrare tog med nativitet i sitt tänkande. Att jag nämner det för dig är för att du verkar vara ickefanatisk och begrundande, alltså en tänkare värd att respektera. Jag har inget emot jämställdhet men nativitet över 2.1 är ett extremt mycket viktigare mål. Allt du kan åstadkomma långsiktigt om du inte tar med det är att för tid och evighet vederlägga att jämställhet är något att sträva efter. Kvinnor världen över kommer lida för ert misslyckande millenier efter att vi alla är döda. Som det nu ser ut så är ni vandrande reklampelare för patriarkat. Lös nativteten i era modeller först.

Att vara feminist är att se med ett öga att vara humanist är att se med båda.Exempel om det varit tvärtom att det nästan bara fanns manliga lärare & pojkarna fick dom bästa betygen så hade feminister talat om patriarkala strukturer en fråga till dig är skolan idag ett matriarkat som diskriminerar pojkar.Forskning visar att det är lika vanligt med kvinnlig förövare i relationsvåld varför talar feminister aldrig om det skulle då könsmaktsordningen urholkas är det då bättre att sprida en lögn.Barn mellan 3-18 år en majoritet av dom misshandlas av kvinnor varför talar feminister aldrig om dom den feministiska retoriken är som SD precis som Jimmie Åkesson sa till Gudrun Shyman i en debatt när hon sa att man inte kan skuldbelägga en hel grupp (brottslighet) för vad några få gör & han sa det är ju exakt vad du gör med män

Skall vi skylla på att det var Guds fel som enligt Gamla Testamentet skapade mannen genom att forma leran till en mansfigur och blåsa liv i den och eftersom mannen hade tråkigt så kvinnan skapades sedan utifrån ett revben från mannen.
Alltså kvinnan från början i subjektform…….

En viktig faktor som jag tror är svår att komma ifrån är detta vad jakten på status och jakten på kärlek innebär för livsvalen. Män och kvinnor är som de är och strävar som de gör mycket för att vara attraktiva för det andra könet. Ju äldre man blir desto mindre bryr man sig om det, men för ungdomar och unga vuxna är det i högsta grad relevant.

Tittar man hur män väljer kvinnor och kvinnor väljer män så skiljer det sig lite åt. För kvinnor blir det mycket fokus på att se bra ut och för män är det viktigt att prestera. Ett exempel på detta är att om mannen blir arbetslös i en parrelation är det långt mer sannolikt att relationen kraschar än om kvinnan blir det.

Att könen har olika strävan får naturligtvis en påverkan på övergripande samhällsstatistik, oavsett om det båda könen står fria till att göra vilka val de vill.

Kan vi förändra könsrollerna så att andra egenskaper blir attraktiva? Förenklat att män blir mindre fixerade vid kvinnors utseende och kvinnor mindre fixerade vid mäns status? Ja viss förskjutning kan säkert ske, men kanske finns det underliggande biologi som sätter vissa gränser.

Mycket tyder på att pga förskjutningen i samhället mot allt mer serviceinriktade yrken kommer männen tappa sin position som ekonomisk ledande, åtminstone bland den stora massan. I exempelvis USA tjänar unga kvinnor redan idag mer än unga män. Det kommer helt enkelt inte finnas tillräckligt många män med "högre status" för att man ska kunna bilda par såsom man gjort hittills. Det kommer nog tvinga fram en förändring.

Möjligen kan det bli en drift mot ett "gorillasamhälle" där en större grupp kvinnor turas om att ha en mindre grupp män (som har högre status), vilket ligger i linje med kärnfamiljens upplösning. Med ett manligt perspektiv kan man oroa sig lite för vad som kommer hända med alla de män som inte kommer klara hävda sig i konkurrensen.

För mig som har sett en utveckling med närmare relationer pappor och barn som följd av föräldrarförsäkringens införande är det svårt att hålla med även om artikeln har många poänger. Min grundtanke är också att staten har mycket större rättigheter att påverka med bidrag än att styra med regler. Jag tror faktiskt att vi är ganska många som känner så även om vi är ganska tysta efter Ohlys dumheter och av rädsla för att blandas ihop med vänsterfeministerna.

Erich Fromm, tysk-amerikansk psykoanalytiker som levde mellan 1900 och 1980, menade att bara om vi /får/ vara olika, utan att behöva vara rädda för att behandlas ojämställt eller olikvärdigt, bara då är vi verkligt jämlika och fria att utvecklas som individer. Fromm skriver i essän "Medicine and the Ethical Problem of Modern Man":

"We have distorted the notion of equality into the notion of sameness. What did the concept of "equality" mean in the great humanistic tradition? It meant that we were equal in one sense: that every man is an end in himself and must not be a means for the end of anyone else. Equality is the condition in which no man must be a means, but every man is an end in himself, regardless of age, color, sex. This was the humanistic definition of equality which was the basis, indeed, for the development of differences. Only if we are /permitted/ to be different without being threatened with being treated as unequal, only then we are equal."

I essän "Sex and Character" skriver han vidare:

"Thus, equality is the basis for the full development of differences, and it results in the development of individuality."

Lite intressant är det att denne man, som bland annat var starkt influerad av Karl Marx, uttrycker liknande tankegångar som Helena von Schantz, en folkpartistisk liberal. Marx står ju inte så högt i kurs bland nutidens liberaler, som jag har förstått det.

(De båda essäerna finns publicerade i boken "The Dogma of Christ and other essays on religion, psychology and culture".)

/---/ = min kursivering

Tack för dina vänliga ord, John. Visst kan man väl titta på statistik. Man vad är statistik mot den enskilda individens upplevelse av sin livssituation? Jag tror starkt på frihet och tolerans och menar att friheter ska inskränkas bara när de inkräktar på någon annans frihet på ett uppenbart och kännbart sätt.

Tack för boktipset, Fredrik. Det där är frågor jag grubblar över och gärna läser om.

Martin, tack för dina uppskattande ord. Det är i varje fall min strävan att vara ickefanatisk och begrundande. :) När det gäller ditt resonemang runt nativitet och jämställldhet: I de samhällen där man prioriterar jämställdhet prioriterar man även karriär och tillväxt och de samhällena är i allmänhet också sekulära. Många faktorer som påverka vår vilja till barnaalstrande med andra ord. Men jag tror absolut att man måste utgå ifrån de hinder och de önskemål föräldrar och sådana som tänker sig att bli föräldrar ser om man vill se en högre nativitet. Definitivt inte inskränka friheter och göra livspusslet svårare för föräldrar.

Skall man införa i svenska skolor ”Lilla feministboken” av Sassa Buregren som ett obligatoriskt litteraturalster ?
Vi är så olika, män och kvinnor och det gäller att man tillsammans och icke som skilda grupper bestämmer vad som är eller inte är rättvist för att få ett bättre samhälle.

Michael, det kanske är så, men det borde inte vara så. Feminism i ordets rena bemärkelse handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor - inte om att ensidigt se till kvinnors situation.
Är skolan ett matriarkat som diskriminerar pojkar? Jag tror inte att man kan gå så långt, men däremot är jag övertygad om att pojkar påverkas negativt av att lärarkåren till så stor utsträckning består av kvinnor. Kommentarsfältet är för snålt för att jag närmare ska kunna gå genom på vilka sätt. Att skuldbelägga män eller kvinnor som kollektiv är självklart meningslöst och kontraproduktivt.

Wanda, vi kan nog skylla en hel del kvinnoförakt och kvinnoförtryck på religion. Som jag skrev i min artikel Sluta hacka på mammorna: ”En liten morsdagstanke: Hur kommer det sig att vi köper en skapelseberättelse där kvinnan uppstår ur mannens revben. Vem är det som uppstår ur vem egentligen?”

Anders, tack för din långa och intressanta kommentar! Män har mer att förlora på att välja bort karriär och får mer plus av hög lön, status och yrkesmässig framgång och även mer minus av arbetslöshet och yrkesmässiga misslyckanden. Men så måste det givetvis inte vara. Lyckas vi bli jämställda i våra tankar, värderingar och förväntningar försvinner den begränsningen. Om då män av biologiska skäl är mer karriärinriktade och kvinnor mer familjeinriktade spelar det ingen roll - för då värderas valen lika högt av båda könen. Det låter som ett bra mycket mer attraktivt alternativ än dystopin ”gorillasamhälle”.

Jan, tror du att närmare relationer mellan pappor och barn är en följd av kvoteringen i föräldraförsäkringen? För att tro är ju faktiskt vad det handlar om. Det är knappast möjligt att sakligt värdera hur lagstiftning och statlig styrning påverkar våra attityder och värderingar. Jag uppfattar att det har pågått en förändring i synen på föräldraskap och hur vi hanterar vårt föräldraskap länge. Mina föräldrar hade helt andra föräldraroller än deras föräldrar. Jag kunde till och med som barn uppleva en förändring i hur mina föräldrar hanterade sina roller från sextiotalet till sjuttiotalet. Inget konstigt med det för just sjuttiotalet medförde en riktig revolution i synen på kön och könsroller. Jag uppfattar jämställdhet som en ”hearts and minds” fråga och hearts and minds vinner man inte med kvotering och statlig detaljstyrning.

Jan, tror du att närmare relationer mellan pappor och barn är en följd av kvoteringen i föräldraförsäkringen? För att tro är ju faktiskt vad det handlar om. Det är knappast möjligt att sakligt värdera hur lagstiftning och statlig styrning påverkar våra attityder och värderingar. Jag uppfattar att det har pågått en förändring i synen på föräldraskap och hur vi hanterar vårt föräldraskap länge. Mina föräldrar hade helt andra föräldraroller än deras föräldrar. Jag kunde till och med som barn uppleva en förändring i hur mina föräldrar hanterade sina roller från sextiotalet till sjuttiotalet. Inget konstigt med det för just sjuttiotalet medförde en riktig revolution i synen på kön och könsroller. Jag uppfattar jämställdhet som en ”hearts and minds” fråga och hearts and minds vinner man inte med kvotering och statlig detaljstyrning.

John, stort tack för citatet och hänvisningen till Fromm. Jag skriver helhjärtat under på hans definition av jämställdhet. Hoppas alla som läser min artikel orkar fram till din kommentar. :)

Jämställdhetskampen är lika med en kamp med stereotyper .
Denna (köns)diskriminering har sin grund inte bara på grund av fysiska och psykiska skillnader mellan kvinnor och män men även av en mängd tillskrivna specifika drag och som följd påtvingade beteenden. De flesta vill att det blir jämställdhet och att man inte skall diskriminera någon p.g.a. kön och ålder men varför som exempel köper man (ovetande ?) en docka till sin dotter och en bil till sin son? Ibland reagerar man (diskriminerar?) pojkar som leker med dockor än flickor som leker med bilar som om det inte passar könet. Många tycker att pojkar ”aldrig gråter”, varför fortfarande många av nyblivna föräldrar önskar sig att deras första barn blir en pojke? Tur att numera när man gifter dig så kan man välja efternamn (inte för att det tidigare var förbjudet men just det, av traditionen, en man tar en kvinna till sin fru men en kvinna gifter sig…)
Vi måste ändra det schablonmässiga tankesättet. . Som tur är finns det fler och fler som jobbar med detta så en framgång blir möjlig hoppas man.

Wanda, det är inte lätt att veta hur olika vi är - män och kvinnor. Men vi borde få möjlighet att vara precis så lika eller olika som vi är av naturen.

Klokt skrivet Wanda! Men signalerna om vad som förväntas av flickor och vad som förväntas av pojkar kommer från så många håll. Föräldrarna är bara en liten futtig faktor. Böcker, filmer, tv, reklam, dagis, kompisar - det finns den typen av budskap överallt. Även här tror jag precis som du att vi måste påverka attityder och förväntningar i första hand.

(Hos oss har inget av barnen visat något intresse för dockor (två flickor och en pojke). Ingen av dem har varit särskilt intresserade av bilar heller. Undrar hur det ska tolkas. :))

Helena von Schantz, om dina åsikter inte skiljer mot de du påstår att du argumenterar mot, vad är då meningen? Jag tror inte att du är så dum som du spelar

Att du skriver att "I mitt drömsamhälle tillmäts vi alla samma värde, och där möts vi alla med respekt, tolerans och lyhördhet" måste väl betyda att du anser att dina motståndare tycker något annat?

Meningen med din artikel är att strypa debatt genom att svartmåla och förlöjliga motståndarsidan.

#30 Helena von Schantz, 2011-01-07, 15:08
När svenska kvinnor misslyckas totalt med sin bilogiska funktion ifrågasätter jag värdet av en diskurs om att flytta jämställdhetsgränsen hit eller dit med någon promille. Som att träta om gardinfärger när man sitter i ett brinnande hus.

Helena ditt sätt att möta läsarna i dialog är föredömlig. Detta sätt klargör verkligen din avsikt att föra diskussionen framåt. Dina fakta och sakargument ger tyngd åt ditt sätt att föra åsiktsutbyte. Sedan är det ju alltid så att vi inte alla delar din syn på saker och ting, vilket framgår direkt och indirekt av vissa av kommentarerna på ditt inlägg.

Men det är ju klart, om man använder den gamla, numera modifierade, klasskampsmodellen för att förklara allt som sker i vårt samhälle och dessutom ser staten, statistik och lagar som övermänskliga varelser med gudomlig kraft, då blir kanske din artikel något provocerande.

vem är det nu som överlämnar halmdockor, Peter? Man kan kommunicera utan argumentera mot någon annan.

Martin A, jag upplever inte verkligheten på det sättet. Min mardröm är ett samhälle där kvinnan föder de 7,4 barn som verkar vara ett ungefärligt snitt utan preventivmedel. I de samhällena är livslängden litet på trettio år och misären stor. Att skaffa barn är ett stort ansvar som man inte ska ta på sig lättvindigt. Det är i hur vi uppfostrar och älskar våra barn som vi påverkar framtiden mest. Det ska man bara ägna sig åt om man vill och är mogen det ansvaret.

Tack Cuben för ditt beröm. Dina ord gladde mig verkligen. Ha en fin fredag kväll.

#45 Helena von Schantz, 2011-01-07, 21:2
Det gör dig till en historisk parantes. Och i framtiden när du och de dina är borta för alltid så gör det dig till en reklampelare för patriarkatets välsignelser.

Martin, vi är alla historiska parenteser. Icke desto mindre har vi ett ansvar för den värld vi lämnar efter oss. Icke desto mindre har vi ett ansvar för hur vi bemöter och behandlar varandra.

Könsmaktordning att framställa sig själv som offer är ett effektivt sätt att förtrycka sin omgivning på som är makt därför vill inte feminister att man ifrågasätter den har du tänkt på det du med dina makt analyser

Vad då för maktanalyser? När jag tittar mig omkring tycker jag mig se att pojkar och män har snävare valutrymme och högre krav på att välja manligt korrekt medan kvinnor har större frihet att vara sig själva. Däremot tycker jag mig se att kvinnor utsätts för förtryck, hat, våld, förakt och sexualbrott och övergrepp i högre grad än män.
Allt det tycker jag att vi behöver ändra på och jag menar att det framför allt är våra attityder, normer och värderingar som behöver ändras.