Brott är brott oavsett motiv

Det begås ungefär 100 mord varje år i Sverige och 1000-tals våldtäkter. 10.000-tals kvinnor är utsatta för våld av i första hand sin make eller sambo eller före detta. Barn utsätts för förskräckliga övergrepp. Listan på på alla våldsdåd kan göras lång och det ser likadant ut i hela västvärlden och sannolikt i världen i övrigt. Det finns heller inget som tyder på att vi människor plötsligt skulle upphöra med all privat våldsanvändning utan detta är den verklighet vi lever i och får räkna med att leva i också fortsättningsvis.

Försöken att förstå och förklara detta människans våldsbeteende är nödvändig och självklar. Kan vi förstå är förhoppningen att vi kan göra något åt det. Och straffa på så att säga rätt sätt - så att den våldsamme inte gör om samma sak och vi andra samtidigt skräms att inte göra samma sak. Hela frågan har varit föremål för omfattande forskning och kloka tankar. Men någon lösning har inte gått att hitta.

Befriar man sig från tron att man kan förklara varför en försvinnande liten del av alla människor är beredda att död sig själva eller andra för en ideologi eller religion eller moralisk eller etisk övertygelse vinner man mycket.

Det går inte att skuldbelägga en religion eller en ideologi. Den kan vara våldförhärligande, javisst. Men tankar dödar inte. Det går heller inte att förklara varför en mikroskopisk liten andel av alla muslimer i väst på grund av händelser i Mellanöstern de senaste 75 åren och just nu i Afghanistan mm är beredda att här och nu göra detta. Vore detta förklaringen skulle vi ha världskrig. Vore socialistiska idéer kärnan i Bader Maeinhofs mördande skulle vi också haft världskrig. Brister i integration och utanförskap eller främlingshat och världspolitiska händelser eller religiös övertygelse kan förståss spela roll. Men i vilken konkret omfattning? Hur ser beläggen ut för att det är svensk invandrings- eller integrationspolitik som gör att någon hundradels promille av just dessa skäl blir våldsverkare? Speglar inte sådana i grunden helt spekulativa förklaringsmodeller mer den övertygelse som den som påstår detta har än de faktiska förhållandena?

I rättssalen är det gärningen som straffas. Inte de bisarra föreställningar den man har som slår hustru och barn eller de hämndmotiv eller ilskeutbrott mördaren burits fram av eller den ideologi Bader Meinhof eller Nynazister, fundamentalister och andra våldverkar omfattas av. MC-gängens våld straffas lika med allt annat våld. Samma sak skall gälla för de som dödar och förstöra i religionens eller ideologins namn.

Om vi håller fast vid de grundläggande spelregler som gäller i vårt samhälle - nämligen att den som dödar, våldtar, misshandlar, spränger egendom i luften och så vidare skall straffas därefter - håller vi fast vid principer de allra flesta omfattas av.

Faran ligger i att väva in svårhanterliga spekulativa förklaringsmodeller som vilken inflytelse religion, politisk eller etisk övertygelse har för den lilla grupp människor detta ändå handlar om är risken att vi utvecklar en ny straffskala. En för de så att säga acceptabla morden eller i värsta fall de mord vi får skylla oss själva för och en för alla andra. En för en påstådd våldsanvändning som är mer ursäktlig därför att den påstås vara resultatet av samhällsförhållanden vi själva lagt grunden för. Eller en skala för de som kan hänföra sina dåd till något icke gripbart samhälleligt eller religiöst i största allmänhet på något sätt måste hanteras på ett visst sätt än andra som gör samma sak. Våld är våld och varken mer eller mindre.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/31621

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Artikelförfattaren missar att det i krig är normalt att släcka liv och att riskera och i yttersta fall offra sitt eget.

Vissa islamister anser sig, fullt förståeligt, vara i krig med västvärlden och följer därför krigets logik. Med fortsatta stridigheter ute i världen och en växande muslimsk folkgrupp i Sverige ökar alltså sannolikheten för att krigshandlingar utförs här.

I krig fungerar inte människor som i fred men både i krig och fred strävar människor efter att stärka sina (gemensamma) positioner. Det är djupt mänskligt att göra det.

De flesta muslimer anser sig inte vara i krig med Sverige och expanderar civilt istället. Demografisk expansion är den civila sidan av den muslimska kulturens överlevnadsstrategi.

Både militant och civil islamism har samma mål och det är att stärka sina positioner. Det bådar oerhört illa inför framtiden om den svenska inställningen även fortsättningsvis är att blunda för hotet.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-01-03, 09:48

Jag hänger inte med i resonemanget. Man skiljer ju hatbrott från andra våldsbrott genom en straffskärpning. Däregenom spelar ju tanken in. Menar författaren att det är fel och att det enbart är gärningen som ska bedömas utan avseende på uppsåt?

Permalänk | Anmäl #2 Gunnar Karlsson, 2011-01-03, 10:37

Jag förstår inte. Hatbrott ger straffskärpning gentemot liknande gärning utan hat. Vad är hatet annat än "tanke"? Är inte allt uppsåt "tanke"? Ska i så fall gärning utan hänsyn till uppsåt dömas?

Permalänk | Anmäl #3 Gunnar Karlsson, 2011-01-03, 10:40

(Beklagar de dubbla svaren - det är fel i kommentarsfunktionen som ger en felkod istället för att bekräfta att texten accepteras. Fixa det Newsmill.)

Permalänk | Anmäl #4 Gunnar Karlsson, 2011-01-03, 10:43

"Man skiljer ju hatbrott från andra våldsbrott genom en straffskärpning. Däregenom spelar ju tanken in."

Helt rätt, Gunnar - så ser det ut. Frågan är om det bör vara så, är det rimligt med olika straffskalor på detta sätt?

Det är vanskligt så fort man ska försöka slå fast en brottsutövares tankar, avsikter, bakomliggande känslor, religiösa och/eller andra föreställningar, mentala bevekelsegrunder och drivkrafter, det urartar lätt till rena spekulationer.

Och brottsutövaren själv utgör knappast en trovärdig/användbar källa i sammanhanget.

Det enda raka är nog, trots allt, att hålla fast vid "de grundläggande spelregler som gäller i vårt samhälle - nämligen att den som dödar, våldtar, misshandlar, spränger egendom i luften och så vidare skall straffas därefter."

http://hakans-blogg.blogspot.com/2010/08/forbundet-humanisterna-anser-at...

http://hakans-blogg.blogspot.com/2010/11/i-ett-tidigare-inlagg-om.html#l...

Permalänk | Anmäl #5 Håkan Wiklund, 2011-01-03, 11:22

Visst, tanken är intressant, men resonemanget som Håkan Wiklund för påminner om Sharia. Om man inte ska beakta ev uppsåt, avsikter osv kan manheller inte föra fram förmildrande/förvårande omständigheter vilket rimligtvis bör göra advokatkåren arbetslös.

Permalänk | Anmäl #6 Gauge03, 2011-01-04, 15:47

Intressant, första gången jag hört att mina resonemang skulle påminna om Sharia, snacka om att hårddra…

Min poäng är inte att man inte ska beakta uppsåt och avsikter, däremot att de skall ha en begränsad (inte obefintlig) – inverkan på brottsbedömning och val av påföljd.

Eller som Potapoff skriver: ”I rättssalen är det gärningen som straffas. Inte de bisarra föreställningar...” som eventuellt ligger bakom.

Här bör tyngdpunkter ligga, men självfallet inte med en tillämpning in absurdum.

Permalänk | Anmäl #7 Håkan Wiklund, 2011-01-04, 17:58