Vi kan lära oss av Storbritanniens kamp mot slöseriet

Brittiska politiker försöker nu desperat att få kontroll på statsutgifterna. Nedskärningarna inom högskolan har till exempel lett till våldsamma demonstrationer i London den senaste tiden.

När nedskärningarna haglar sätts därför också strålkastaren på offentligt slöseri. Förutom att skära ner kostnader rakt av försöker britterna nämligen även att minska slöseriet med skattepengar så mycket som möjligt. Trots att Sverige inte befinner sig i samma svåra situation har vi därför bra skäl att dra lärdom av Storbritanniens arbete just med att hitta onödiga utgifter. Om vi tar bort onödiga utgifter redan nu minskar risken för att vi ska tvingas skära i utbildning, sjukvård och omsorg vid nästa kris.

När den globala finanskrisen slog till drabbades både Sverige och Storbritannien hårt. Men förmågan att hantera nedgången har varit mycket olika. Medan vi i Sverige fört en ansvarsfull politik har de offentliga utgifterna i Storbritannien skenat iväg de senaste tio åren.

Trängda mot väggen inför nu den nya brittiska regeringen därför nolltolerans mot slöseri. Det är en politik som är klok när ett land står vid ruinens brant, men den kan vara intressant även när statsfinanserna är under kontroll. SlösO har nu granskat ett antal av de brittiska åtgärderna, som kan vara intressanta även för svensk del:

Åtgärd 1: Samordna utgiftsgranskningen. Den brittiska premiärministern David Cameron har tillsatt gruppen "Efficiency and Reform Group", med mandat att styra upp den offentliga ekonomin. Gruppen ska arbeta med effektiviseringar och besparingar inom offentliga verksamheter, i samråd med myndigheterna.

Intressant för Sverige? I Sverige är i dag tillsyn och utvärdering av offentliga verksamheter utspridd över flera aktörer, som Riksrevisionen, ESV, IFAU och Statskontoret. En central grupp som ger en samordnad bild av var som offentliga sektorns verksamhet är onödig eller ineffektiv skulle kunna spara betydande summor.=A0

Åtgärd 2: Kritisk granskning av offentlig opinionsbildning. Den brittiska regeringen har beslutat att spara en halv miljard pund genom att minska på offentlig reklam och marknadsföring. All reklam som myndigheterna vill producera måste nu godkännas av Efficiency and Reform Group, som avgör om informationen verkligen är nödvändig att föra ut eller inte.

Intressant för Sverige? Mycket av den opinionsbildning som svenska myndigheter ägnar sig åt sker i uppenbart egenintresse, exempelvis genom försök att förmå politikerna att spendera mer pengar på vissa myndigheten under Almedalsveckan. En del av opinionsbildningen går rentav ut på att påverka medborgarnas ideologiska uppfattningar. Det finns skäl att skapa en oberoende instans, som enbart godkänner marknadsföring som fyller en viktig samhällsfunktion.

Åtgärd 3: Spara in på dyra konsultarvoden. Brittiska myndigheter har fått strikta påbud att skära ned dyra konsultarvoden, då kostnadskontrollen inte är tillräckligt bra.

Intressant för Sverige? Det finns flertalet uppmärksammade fall där svenska myndigheter spenderat mer på konsultarvorden än vad som kan anses vara rimligt. Försäkringkassan har exempelvis nyligen spenderat 300 miljoner kronor på IT-konsulter, men fört en så dålig upphandling att de enligt Riksrevisionen brutit mot lagen.

Åtgärd 4: Samverkan inom administrationen. Genom samordning av personaladministrationen mellan olika brittiska myndigheter försöker man nu spara in på kostsamt dubbelarbete.

Intressant för Sverige? Ekonomistyrningsverket har noterat att det finns ett stort utrymme för att spara in administrativa kostnader bland myndigheterna just genom bättre samverkan mellan myndigheter.

Åtgärd 5: Lägg ner myndigheter och kvasimyndigheter. Under den tidigare brittiska regeringen har antalet myndigheter och kvasimyndigheter ökat kraftigt. Den nya regeringen lägger nu ner verksamheter som inte fyller en viktig samhällsfunktion.

Intressant för Sverige? Även i Sverige finns en rad myndigheter som borde läggas ner, slås samman eller infogas i andra myndigheter. Inför valrörelsen lyfte Socialdemokraterna exempelvis fram polisens 21 länsmyndigheter, Statens kriminaltekniska laboratorium. Statens bostadskreditsnämnd, Överklagandenämnden för högskolan och många fler myndigheter som exempel. Frågan försvann tyvärr i valrörelsens slutskede. Alliansregeringen kan här inspireras av oppositionens förslag.

Drastiska allmänna nedskärningar ska alltid undvikas, eftersom de underminerar välfärdens kvalitet. Istället är det bättre att ta kontroll över de offentliga utgifterna redan när ekonomin fungerar väl. Därför har svenska politiker skäl att arbeta hårt för att minska slöseriet även om vår ekonomi just nu är ordnad. Tipsen ovan ger en fingervisning om var de kan börja.

Pengarna som sparas kan istället användas för att minska statsskulden, för att stärka välfärden eller för att sänka våra fortsatt höga skatter.

Arvid Malm (Skattebetalarnas Förening) och Eva Cooper (Timbro),
Sekreterare i SlösO,

Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar