Rovdjursförvaltningens konsekvenser - information som inte når fram

Förlåt en gammal utlandssvensks okunskap. Finns det någon fäboddrift kvar i Sverige?

Jag hör allt oftare påståenden om att fäboddriften hotas av vargarna. Jag undrar hur man gjorde förr, när fäboddrift hörde till vardagen och vi hade betydligt fler vargar än vad vi har idag?
Jag har svårt att tänka mig att man sände iväg boskapen år efter och år bara för att bli uppätna av vargar. Jag har ännu svårare att tänka mig att de ensamma kvinnor, som oftast skickades att vakta boskapen, satt med bössan i hand hela nätterna.
Jag tror dessutom att den förlusten av ett betesdjur var betydligt mer ekonomiskt kännbar på den tiden än vad den är nu.
Rimligen måste det varit så, att trots många fler betesdjur och betydligt fler vargar så var risken för att betesdjuren skulle tas av varg så liten att den var försumbar.
För mig får argumentet att fäboddriften hotas ett löjes skimmer över sig.

Så samer och fäbodbrukare har aldrig existerat under den tid som Sverige har haft varg?

Är det inte så att fäbodbruket var som STÖRST samtidigt som vi hade mångdubbelt mer varg än idag?

Kan man inte anpassa sig till naturen så bör man inte leva i den eller av den.

Ni är ursäktade som inte vet mycket om fäbodbruk. Det gjorde inte tjänstemännen som tog fram rovdjurspropositionerna heller, och inte jag förrän jag fick en viss inblick för några år sedan.

Jag har kommit att beundra dessa fäbodbrukare som med sällsynt kunskap och engagemang fö rvidare traditionerna, betesmiljöerna och de hotade lantraserna till kommande generationer. Om nu inte rovdjursförvaltningen sätter stopp för det. Ekonomi och byråkratiska regleringar är redan tidigare en tung börda.

För information om fäbodar kolla länkar:
Riksfäbodföreningen www.fabod.nu - gärna på rapporten från fäbodriksdagen 2007
Gävleborgs fäbodförening www.xfabodar.se - gärna på PM och yttranden
Centrum för Biologisk Mångfald (Naptek) vid SLU, t ex rapporten: Utmarksbete, främst skogsbete, och effekter på biologisk mångfald www.cbm.slu.se/publ/skrift/skrift40.pdf

Angående era spekulationer och avfärdanden om förr i tiden vill jag att ni beaktar att på den tiden var inte rovdjuren fredade utan om de angrep kreatur var det lag på att alla bybor måste ställa upp på varg- respektive björnskall. Detta gav skygga rovdjur som till och med lärt sig att det var farligt att angripa minsta lamm. På den tiden var risken även för vallande barn mycket mindre. Idag lär sig både björn och varg att människan och hennes tamdjur är ofarliga. Av den anledningen borde jakten bedrivas som skyddsjakt istället för licensjakt långt bort från tamdjur och boningar. Men skyddsjaktsföreskrifterna är skrivbordsprodukter och saknar den direkta kopplingen till tamdjursangreppen så de fungerar inte alls som avsett.

Så vänligen, välj inte att förlöjliga dem som drabbas. Fäbodbrukarna visste inte heller hur det skulle fungera med stora rovdjur för några år sen, men konsekvenserna har blivit det största hotet mot skogsbetet och med det försvinner även den biotop som hyser så många sällsynta växter, insekter och djur. Flera lantraser har bara några tiotal individer kvar på denna jord. Vargen finns i tio- kanske hundratusental. Tänk efter och låt inte känslorna i en exalterad kamp leda er till sånt ni kommer att ångra när det är försent.

#4 Åke Skogevall
Det är tillåtet att freda sina djur idag också.
Vargen är ju dessutom, förutom att vara mycket ovanligare, lika skygg idag. De flesta som bor nära varg har aldrig ens sett en varg.

Risken för vallande barn kan väl inte vara mindre än noll? Den är ju noll idag, ja om man bortser från risken för att de dödas eller skadas av jägare eller trafik som ju har ökat.

Fäbodbrukarna som inte vet hur man bedriver traditionellt fäbodbruk borde välja mellan A) Bilda sig eller B) Skaffa en annan sysselsättning.

#5 Max
Jo, man får ånyo försvara sin boskap. Men under tiden det var förbjudet hann stor skada ske. Dessutom får den som skyddar sin boskap alla sina vapen rutinmässigt beslagtagna under tiden som utredningen om eventuellt faunabrott pågår, vanligen flera månader. Därmed är den fäbodsäsongen ändå spolierad.

#2 Suzanne
Du gör helt fel slutsats på din i övrigt ganska goda observation. Det var en personlig (för hela familjen) ekonomisk katastrof när vargen tog djur förr. Så stor att det till och med påverkade nationalräkenskaperna (BNP idag). Därav kravet att mangrant ställa upp på rovdjursjakt.

#6 Mats Jangdal
Jahaja, och vilka vapen använde fäbodjäntorna för att freda boskapen på 1700-talet?
Är verkligen dagens fäbodbrukare sämre på att freda sin boskap än 9-åriga flickor var förr?

Hur stor var skadan? Var den jämförbar med vad älgen orsakar per månad?

#7 Max
Var inte löjlig nu. Det var naturligtvis inte småjäntor som förväntades jaga vargen. De skulle precis som vid alla djurhållning se till så att djuren mådde bra, åt, drack och sket, samt i förekommande fall mjölka. Vid allvarligare händelser skulle hjälp tillkallas.
De "vapen" som användes på 1700-talet var en allsköns blandning av allt från gift till nät och andra fällor, mynningsladdare, pilbågar och spjut. Men vid aktiv jakt var det nog främst antalet människor med god lokalkännedom i markerna avgjorde utgången av jakten.

#8 Mats Jangdal
Så hur gjorde en 9-årig jänta på en fäbod med en mil till hjälp? Sprang hon och hämtade hjälp? Då borde väl dagens fäbodbrukare kunna ringa polisen? Tidsutdräkten torde vara ungefär den samma.

Så när vargen angrep boskapen så sprang flickan fram med ett nät och förgiftade vargen? Kan man inte göra det idag även om vapnen är beslagtagna?

#9 Max
Är du medveten om vilket fån du gör av dig sälv

#10 Mats Jangdal
Jag är medveten om att jag gör er svarslösa.

#11 Max
Ja, mot dumhet kämpar även gudarna förgäves. ;)

Hur ser lönsamheten ut för detta fädbobruk? Ost, smör men mest turister förmodar jag. Får dom jordbruksstöd?
Jag undrar vad min far som var småbrukare på 30-60talet skulle säga om den här sortens verksamhet? Jag gissar att det skulle bli: "Lägg ned skiten!"

#12 Mats Jangdal
Exakt!

Märk hur kommentarerna fylls av fantasier om hur verkligheten ser ut för fäbodbrukarna förr och nu. Varför inte lyssna till dem istället för att mobba dem med löjliga argument när jag pekar på deras problem!

Märk också hur ekande tyst det är från ansvariga om dessa problem. Svensk politik och byråkrati har utvecklats till en Följa John –mentalitet. ’Följ strömmen’ och ’kappan efter vinden’ så klarar du dig bäst själv. Att ta upp problem man inte har nån (populär) lösning på är inte bra för karriären.
Ingen vågar ta upp frågan om vilka områden i Sverige som är vargens rätta uppehållsområden, för det skulle kasta skuggor över dagens ”hjältar”. Då är det lättare att skymma problemen genom vulgärdebatt, med hjälp av kamporganisationer som veganer, jakthatare och” djurens vänner”.

Småbrukarna lägger förstås ner om det blir för jobbigt och kostsamt. Men det är inte bara dom som förlorar, det gör vi alla som värnar om biologisk mångfald och hållbar utveckling.
Som antyds ovan är det inte lönsamt och EU beviljar ersättning för sådant arbete man bedömt viktigt för biologisk mångfald. Men tro inte att det är nån riklig timpeng, och de blir återbetalningsskyldiga om de misslyckas med någon del av åtagandena. -Till skillnad från de miljarder som betalas ut till forskningsprojekt som är medialt och politiskt opportuna. T ex vargforsknigen som belönas efter rovdjurstillväxt, utan hänsyn till skador för tredje man.

Författaren använder samma metod av blanda ihop äpplen och päron som blivit minister Carlgrens signum.

Att hävda att biologiska mångfalden skulle vara grunden även för ekonomiska och kulturell mångfald är en felaktig slutledning. Den biologiska mångfalden är ingalunda villkorat till att man kan ha fädbodekonomi i vissa områden.

Den biologiska mångfalden är ETT STRIKT BIOLOGISKT begrepp som syftar till den naturliga mångfalden och näringskedjorna. Den bygger inte på ekonomiska argument, och innefattar inte nyttodjuren som människan "odlar" i hage - eller har som husdjur såsom jakthund.

Det är en agnelägen fråga att bevara småskaliga jordbruk och fädbod i Sverige - men det är en annan diskussion. När vi talar om EU:s habitat direktiv och den biologiska mångfalden, då är den biologiska mångfalden överordnad.

Åke, beskriv fäbodbrukets omfattning, annars blir din artikel ogreppbar.

Vi bör komma ihåg att varg försökte man tidigare utrota. Det går inte att applicera dagens värderingar och syn på djur på ett tidigare samhälle med utbrett fäbodbruk. För den enskilde bonden fanns knappast något romantiskt med vargen, ej heller med naturen. Vargen tillförde inget positivt för den enskilde bonden, bara besvär - det var nog den rådande inställningen.

När jag läser en del av inläggen ovan förstår jag inte påhoppen på fäbodbrukare och småbrukare på landsbygden. Det är trots allt människor som med sin praktiska syn på naturen och att människan är en del av den, skapat förutsättningar för att många sällsynta arter fortfarande finns kvar och ej är utrotade. Deras i övrigt sparsamma leverne och respekt för naturen gör att deras förbrukande av jordens resurser säkert understiger "medelsvensson".

Jag vill även citera Göran Greider.
" En annan uppenbar, men trots det mer eller mindre oreflekterad funktion hos vargdebatten, är att den alltid och ofelbart tycks stärka storstadsnormen i offentligheten. Är det inte det den är till för? Kalla in någon skogshuggarvarelse från obygden som får hata varg och överhet så stärks den upplysta - och kanske till och med "gröna" - medelklassen i Stockholms innerstad i sin självgoda identitet. Jag är trött på det där. Jag är trött på att människor som tär betydligt mer på biosfären än de allra flesta glesbygdsjägare slår sig för bröstet och tror sig vara ekologiskt medvetna. Följeslagaren till snart sagt varenda vargdebatt jag sett är - folkföraktet. Men när den biologiska mångfalden på allvar är i stöpsleven - som i skogsfrågan - ja, då är samma upplysta medelklass och deras ambassadörer i den mediala offentligheten ointresserade.
Vargdebatten som en enorm avledningsmanöver? Så är det nog. Att slåss för ett par hundra vargar kostar inte mycket, i alla fall inte för den som är på säkert avstånd från vargen."
Slut citat.

Ovanstående citat tycker jag är det vettigaste som skrivits i vargdebatten på flera år.

Mats!
Mina inlägg i debaten var definitivt inte menat som påhopp på småbrukare. Jag är själv uppväxt på en liten gård som jag så småningom ärvde. Jag kommer ihåg en del av grannarna som bland de bästa mäniskor jag träffat.

När jag var 14 år så trodde jag att jag skulle behöva köpa in 3 lika stora gårdar till för att kunna leva på lantbruket. Jag misstog mig för jag hade behövt köpa in 10 gårdar. Det var traktorerna och den välsignade mekaniseringen av jordbruket som gjorde det. Resultatet blev billiga livsmedel och ett bättre liv för de få bönder som blev kvar. I ett globalt perspektiv så har den odlade vetearealen minskat med 10 % på 30 år medan veteproduktionen har ökat med en faktor 3. Detta tack vare konstgödsel, växtförädling och duktiga bönder.

Debatten om vargens vara eller inte bryr jag mig väldigt litet om, men om någon ung man eller kvinna i Norrland råkar läsa detta så är mitt råd:
Slösa inte bort Ert liv på att springa efter några koknackor för Ni kan hur som helst inte konkurera med stora besättningar söderut. Lär Er istället till maskinoperatörer på skogsskördare och köp så småning om in Er egen maskin. Om det blir ont om jobb i Sverige så kommer det att finnas mycket skog att hugga i Ryssland. .

#16 Johanna P A gör nog det mesta för att blanda argument, orsak och verkan i en salig fruktkompott. Gör ett försök att förstå istället.

#17 Martin L bad om mer omfattande beskrivning av fäbodbruket. I min kommentar (#4) gav jag några länkar för den som vill få lite insyn. Jag vill gärna komplettera med Nils Dahlbeck, grundare av WWF och Fältbiologerna. Här ett klipp, men läs gärna hela skriften.
TANKAR KRING FEMTIO ÅR MED NATURSKYDD.
Av NILS DAHLBECK.
”Många trodde att om mänsklig aktivitet bara förbjöds, så kunde man bevara det gällande tillståndet i vegetationen. Denna, som vi nu vet felaktiga tankegång, är ett utmärkt exempel på hur kontinuerlig och stabil den gamla tidens kulturpåverkan var och hur nära den trots allt stod i samklang med naturens egna faktorer.
Tätorterna breder ut sig, och allt färre har kunskap om glesbygden. Då man inte vet något om naturen och glesbygdens liv uppfattas allt endast som ett enda stort fritidsområde. ”

Läs hela artikeln på: http://www.naturskyddsforeningen.se/Regional%20Office%20Files/Kretsar%20och%20länsförbund/Värmland/Kristinehamn/pdfer/jubileums-pdfer/85/Tankar%2050%20ar%20naturskydd.PDF

Kontentan är att fäbodbruk och småskalig djurhållning genom århundraden har skapat en biologisk mångfald som naturvårdare idag försöker hålla vid liv med ”konstgjord andning” som ängs- och slåtterdagar på gamla betesbiotoper. Men den fortfarande levande hävden verkar man inte intresserad att rädda, för det är politiskt omöjligt att kritisera rovdjurspolitiken. Den upplevs idag som det största hotet mot fortsatt naturbetesdrift i områden med vargrevir.

#18 Mats Ns kommentarer håller jag med. Många ser det som kamp stad mot land, elit mot småfolk, och nog har det blivit en ”screamers corner” för djurrättsaktivister, jakthatare, veganer och mediakarriärister. Kanske vill man göra om mellansvenska kulturbygder till Europas vildmarksreservat (genom förträngning av småfolket som kämpar emot).

”19 Tage F har rätt i att den som vill ha en ekonomisk karriär genom mekaniserat och monokulturellt jordbruk och djurfabriker ska inte satsa på fäbodbruk och småskaligt naturbete. De har nog andra drivkrafter om samklang med naturen, biologisk mångfald och hållbar utveckling-

Jag har ingen önskan att utrota vargen, men anser att den skall finnas i dess rätta habitat, d v s i vildmark, inte bland tamdjur och gårdar. Ska man ersätta fäbodbruk med vildmarksreservat skall det redovisas öppet inte döljas och trängas ut genom myndighetsförtryck.

Vargen hotar fäbodsdriften . Vildsvin och hjortar är ett hot mot mjölkbönder i södra Sverige. SJF/Sveaskog och gods och större gårdar odlar vildsvin och hjortar så att bönderna i deras omgivning drabbas. Vildsvin bökar upp vallar så att bönderna får problem med mjölkens kvalitet.
Att grisarna tar nyfödda kalvar har rapporterats och de tar även vuxna rådjur vid foderplatserna. Före 1980 var SJF mot vildsvin ty de tar rådjurskid. Nu är SJF:s tomte på SJF:s hemsida. Torsten Mörner hoppas att vi har en halv
miljon grisar inom några få år. När ska Eskil E stoppa de oetiska grismatningarna ??? Hur kan man tillåta att SJF/Sveaskog och gods och större gårdar agera som Fagin i Oliwer Twist. Han hade småtjuvar som stal från allmogen. De som bedriver Jaktbolag (300 bolag enligt Daniel Ligne) är värre än Fagin och dessvärre har de stöd av landsbygdsminister Eskil Erlandsson

#21Sture - bortsett från första meningen så var väl detta en avvikelse från ämnet.

Några få verkar intresserade att lyssna till vad de drabbade rapporterar. För dem kanske detta elevarbete kunde ge en inblick i problemställningarna. Ett elevarbete som visar en bättre helhetssyn än de flesta vargforskarrapporter. Grundutbildning som slår forskardito!
http://www.vara.se/download/18.3ac77362127671163d580008699/Vargstudier.pdf
Notera särskilt sid 20, punkt 4.1 "Vad miljöorganisationer säger om ekosystem skapade av människor".

Åke Skogevall. På vilket sätt är detta en avvikelse från ämnet ?Det jag skriver handlar om att rädda DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN , eller hur ? Vildsvinen är ett betydligt större hot mot den än vargen. De dödar betydligt fler djur än vad vargen gör.
Varabarnens specialarbete är väl inte så märkvärdigt. De har hämtat lite från här och var och satt på papper. Helhetssynen kan jag inte hitta.

Hej Sture, visst kan vildsvinen vara ett stort hot, men ämnet är ju rovdjursförvaltningens konsekvenser.
Att rada upp andra orsaker såsom trafikoffer, vådaskjutningar o.d. tycker jag är att försöka begrava debatten med andra debatter.

Jag skulle vilja se en debatt som bollar sakargument och synliggör problem och lösningar, inte som en dokusåpa det gäller att vinna.

Har du läst elevarbetet?

Ursäkta Stur,e jag missade din sista mening. Men den gör mig lite besviken. Ditt utlåtande säger nog mer om dig än om elevarbetet.

Gymnasieeleverna har sökt "och satt på papper" konsekvenser av rovdjursförvaltningen som forskarna i stor utsträckning misslyckats med.

Åke Skogevall.
Naturligtvis har jag läst specialarbetet och begrundat det.
Rovdjursförvaltningen bör omfatta både vargarna och vildsvinen. Vildsvinen är ett större hot mot DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN än vargarna. Den slutsatsen tror jag att Varabarnen också skulle kommit fram till om de forskat om grisarnas påverkan på faunan,

Skönt Sture att du kommit fram till att rovdjursförvaltningen är ett enormt hot mot biologisk mångfald i betesbiotoperna.

Jag förstår din frustration att så få ser de problem du är insatt i kring vildsvinen. Det är precis vad som hänt med fäbodbrukarna - små grupper utan tung (sär)intresseorganisation i ryggen står sig slätt i kampen om uppmärksamhet mot politiker, WWF, SNF, Jägarförbund m fl som har som viktigaste kriterium att attrahera väljare, givare eller värna sina positioner. De vill inte gärna ha nån prestigeförlust genom att erkänna tidigare misstag.