Miljöpartiet besegrar jantelagen

På Miljöpartiets kongress i maj ska Maria Wetterstrand och Peter Eriksson avtackas efter nio år på språkrörsposterna. Det har varit nio väldigt viktiga år för Miljöpartiet och vi har gått från att vara ett litet parti kämpandes för att stanna kvar i riksdagen till att idag vara Sveriges tredje största parti. Förväntningarna och kraven på de nya språkrören kommer därför att vara högre än någonsin tidigare.

Det finns dock redan flera starka kandidater som öppet gått ut och sagt att de kommer att kandidera till språkrörsposten. Mikaela Valtersson, Bodil Ceballos, Gunvor G Ericsson Åsa Romsom och inte minst Gustav Fridolin har alla utannonserat att de kandiderar och partiets medlemmar kan därför redan nu diskutera vilket Miljöparti de vill se i framtiden och hur, och med vilka frontfigurer vi bäst når dit.

Men hur kommer det sig egentligen att det är i Miljöpartiet och inte i de andra partierna som personer vågar kandidera öppet?

I Kristdemokraterna har vissa kritiska röster höjts mot Göran Hägglund men ingen möjlig efterträdare vågar träda fram, kritiken mot Maud Olofsson i Centerpartiet har länge varit ett faktum men inte heller där vågar någon konkurrera med henne om ordförandeposten. I dessa partier kan de handla mycket om att man inte vill utmana den sittande makten. Att göra sig ovän med partiledningen kan skada en själv i längden och därför kanske man inte vågar kandidera.

Men hur är det i Socialdemokraterna? Att Mona Sahlin inte kommer att kandidera om till posten som partiledare är sedan länge känt och redan innan det utannonserades var diskussionen kring hennes position igång i media och säkerligen även inom partiet. Tycka vad man vill om hennes partiledarroll men diskussionen var ett faktum. Men trots att vi redan vet att det blir en ny ordförande i Socialdemokraterna nästa år så är det väldigt få Socialdemokrater som ens vågar leka med tanken att kandidera, i alla fall inte öppet.

Avsaknaden av en öppen partikultur gör att det är media som diskuterar vem som blir Mona Sahlins efterträdare och i artiklar runt om i Sverige lägger journalister fram eventuella kandidater. Detta skapar ytterligare press, inte minst på de som figurerar i artiklarna, och förstärker stigmat mot att kandidera öppet. Anledningen till att det ser så ut i S, C och KD tror jag är att de andra partierna har en helt annan partikultur än Miljöpartiet.

I Miljöpartiet har vi länge haft en rotationsprincip.

Rotationsprincipen innebär att man inte får sitta för länge på en post innan man blir ersatt. Det är en del av den gröna demokratitanken att politiken inte ska vara en karriär för livet utan någonting man gör för att man har ett driv och ett mål. Att man inte sitter för länge på en post minskar också problemet med att makt korrumperar och gör att vi är ett parti som hela tiden förnyas. Vi riskerar aldrig att hitta oss själva trampandes vatten.

För våra språkrör är rotationstiden nio år, och det innebär att de har ett tydligt bäst före datum. Maria Wetterstrand och Peter Eriksson har båda gjort ett förträffligt jobb men vi har länge vetat om att de ska bytas ut på kongressen i maj.

Den vetskapen gör att vi får en öppnare partikultur. Vi har länge varit vana vid att personer i partistyrelsen, riksdagen och även våra språkrör byts ut frekvent och det skapar en trygghet när folk själva vill kandidera. Man behöver inte oroa sig för att trampa på tår eller för att man ska ses som en karriärist.

Jantelagen besegras

Den etablerade rotationsprincipen stärker den demokratiska processen i partiet och det är den som gör att jantelagen inte är lika förekommande i partiet som på så många andra håll. Andra vill lagstifta mot den eller driver misslyckade kampanjer mot den men det är i Miljöpartiet som vi systematiskt efter många år i alla fall börjat få bukt på den.

Jag hävdar inte att den inte existerar, men de många kandidaturerna till språkrörsposten är ett kvitto på att vi gör någonting rätt.

Ett spännande val

Jag ser fram emot språkrörsvalet i maj. Man kan just nu nästan ta på stämningen och förändringsandan i partiet och runt om i landet reser valberedningen runt för att ta tempen på lokalavdelningarna och fråga vad de vill se för egenskaper hos nästa språkrör. Jag har själv varit med på två sådana träffar (En för Grön Ungdom och en för Region Skåne) och diskussionerna har där varit stundtals heta men alltid intressanta och givande.

Själv har jag inte bestämt mig för vilka kandidater jag kommer att stötta i det kommande språkrörsvalet men diskussionerna inom partiet var igång redan innan den förra kongressen och det blir bara intressantare och intressantare när maj månad närmar sig. Det är dessa diskussioner som skapar en stabil grund för demokratin inom Miljöpartiet och gör att vi på kongressen kommer att kunna välja de två starkaste språkrörskandidaterna.

Jakob Lundgren (7 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/31262

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Nu måste det vara dags för språkrör med utomeuropeisk bakgrund, allra helst muslimer.

Annars är det ett tecken på strukturell diskriminering i partiet.

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2010-12-16, 12:25

#2 Bo T
-Varför tycker du att det skulle vara diskriminerande om företrädaren även fortsättningsvis är ifrån den svenska majoriteten av partiet?

Tycker du inte att det går inflation i uttrycket diskriminering i så fall? Nej välj den bäst lämpade oavsett etnisk bakrund.

Bra positiv artikel, det skall bli spännande att se utgången på kongressen i maj och Miljöpartiets framtid.

Permalänk | Anmäl #4 Ludvig Nyberg, 2010-12-17, 11:13

Jag hoppas att du förstår att "jantelagen" är ganska grundläggande om du vill få igenom dina ganska omfattande övergripande statliga ingripande likt socialistiska på miljöområdet.. Varför tror du Nordeuropa som är socialdemokratiska samhällen och de ända som har jantelagstänkandet som är bäst på Miljö... kan inte ha någonting med jantelagen och solidaritet att göra.
Och nej man kan inte "isärkoppla"/särskilja/separera dem, det är ingen som lyckats ännu.

Men det kanske är en generationsfråga...
Och nu kommer alla högermänniskor komma efter mig och totalt såga mig.

Permalänk | Anmäl #5 donk, 2010-12-17, 23:54

donk
Jag tycker att dina funderingar är kloka.
Begeppet Jantelagen, precis som skällsordet "politiskt korrekt" används oftast för att dölja något man inte vill säga eller inte vill erkänna.
Båda företeelserna kan visserligen innebära överdriven medgörlighet och brist på civilkurage. Men de är i rimlig och frivillig tillämpning ett tecken på hänsyn och vilja till att förstå sina medmänniskors behov, åsikter och lika värde.
Motsatsen kallas hybris.
Den senare egenskapen ställer till mer skada än de förra, anser jag.

Permalänk | Anmäl #6 Olof Lindberg, 2010-12-18, 11:21

Nåja. Visst gillar jag att man inom miljöpartiet kan gå ut och tala om att man vill bli språkrör. S visar ju med beklaglig tydlighet att den som söker partiledarjobbet får räkna med att bli överfallen av "partivännerna".

Men Gustav Fridolin har väl i princip varit tronprins och klar efterträdare i många år nu. Han bekräftar det som alla redan vet när han kandiderar.

Jag kan inte se någon lika tydlig efterträdare till Hägglund, Olofsson eller för den delen Sahlin.

Permalänk | Anmäl #7 Tomas Fredriksson, 2010-12-18, 12:06

"han kommer att acceptera hans nominering till språkrör" ...vems nominering? Menar Lundgren möjligen att Fridolin kommer att acceptera SIN nominering till språkrör?

Permalänk | Anmäl #8 Jörgen Mattsson, 2010-12-18, 15:53

Fridolin e bra, bortsett från det överdrivna islamkramandet skulle jag gärna se miljöpartiet i regeringsmakt. Lämna det sjuka konsumtionssamhället. Pentti Lintolas läror skulle gärna få lite mer genomslag också, vilket drömland vi skulle få!

Permalänk | Anmäl #9 Aron Norrby, 2010-12-18, 16:57

En av orsakerna till ert ledarbyte kommer att gå så smidigt är ju att ni förlorade valet.
Hade Eriksson och Wetterstrand varit ministrar så hade dom inte varit lika lätta att ersätta.

Permalänk | Anmäl #10 Lars Johansson, 2010-12-19, 18:57

Måtte det bli någon från Södermalm i Stockholm. Lantisarna fattar ingenting om miljö.

Permalänk | Anmäl #11 Kurt Myrhagen, 2010-12-27, 21:15