Vad göra åt problemen för barn med utländsk bakgrund?

"Det är också viktigt att lyfta fram elevernas egna erfarenheter och egen kultur som viktiga. Istället för att läsa Emil i Lönneberga, kanske lågstadiebarn ska få läsa sagor från sitt ursprungsland, som folksagor från Turkmenistan."

Precis just det som dom INTE ska göra. Dom måste lära sig att nu är dom i Sverige. Här läser vi svenska sagor och håller oss med svensk kultur. Inte turkmensk.

Så ditt recept på att minska utanförskapet är att eleverna ska få studera på sina modersmål? Finns inte risken att det ökar segregationen ännu mer? Ska vi ha en klass för somaliska barn, en klass för kurdiska barn, en klass för arabiskspråkiga barn och en klass för svenskspråkiga barn? Din lösning är bara löjeväckande och låter som att segregera invandrare ännu mer genom att inte låta dem få den språkliga nyckeln till samhället.

De praktiska problemen är ännu värre. Hur ska man kunna rekrytera tillräckligt antal med lärare för att tillgodose allas behov? Det är tillräckligt svårt att hitta kompetenta hemspråkslärare idag.

Dessutom, vilken arbetsgivare önskar anställa personer som inte har den språkliga kompetensen överhuvudtaget? I USA finns många spanskspråkiga skolor, och resultatet av dessa är ganska förödande för barnen. De har betydligt svårare att hitta jobb och kunna ta del i samhället än deras spanskspråkiga gelikar som gått i engelsktalande skolor. I en liknande svensk modell skulle vara helt katastrofal

Eftersom Sverige skrivit under barnkonventionen, och där det i artikel 29 c (om utbildning) står exempelvis följande:

"utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; "

http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=6901

Så är det att verkligen följa barnkonventionen att ta upp texter från barnens hemländer i läsundervisningen.

MVH

Eva Berglund

Mycket bra skrivet Eva Berglund, så måste man ta tag i den verklighet vi har idag. Och vi måste möta och erkänna den extra belastning som den invandring som vi har är. Jag säger inte annat än att vi kan ta på oss det, men vi måste veta om vad det kostar och hur vi måste arbeta med det. Jag kan själv tänka mig att öka skatten för att verkligen kunna ta ett grepp om de problem som vi har i Sverige och leda det till framgång, ingen tvekan om det.
Vi delar denna extra ansträngning med många andra europeiska länder, vi har tagit på oss det. Då måste vi också ta ekonomiskt ansvar för det och inte blunda för de resurser som krävs.

Det är ju iallafall bra att någon erkänner att det finns ett problem (även om jag inte håller med om lösningarna alla gånger).. det problemet vi alla vet finns egentligen men ingen vill prata om.
Om man inte ser och diskuterar så kan man aldrig bli bättre..
Har vi strukturella problem i vår skola utgått ifrån våran pedagogik som uppenbarligen skiljer sig enormt mycket ifrån Finland som ligger i top i det mesta i skolan eller... är det en blandning av enormt stora utmaningar helt enkelt som vi alla vet är väldigt svåra att göra något stort med utifrån den enorma segregation vi har i samhället och som då uppvisar sig synnerligen i skolorna..
är det en socioekonomisk fråga eller är det mest en fråga av bakgrunden och var man kommer ifrån..
Innan man gör om hela skolan i grunden som handlar om att bygga människor och som har dominerat så kanske man skall erkänna vad problemet är vad det nu är och utgå ifrån det.
Om man nu i förevändningen att den svenska skolan är usel gör om hela skolan i grunden så kommer som jag som socialdemokrat har kämpat för i många är känna en sorg för att man inte bemötte de riktiga problemen istället för att "straffa" ur min synvinkel en hel generation och kanske resten av framtiden.

Men de här kommer ju ingen att prata om..

Bra Eva du tar ju upp det som den senaste forskningen menar men det kan också påpekas att om man arbetar efter ett språkutvecklande arbetssätt så gynnar de också de etniskt svenska eleverna. Det handlar ju om att öka samtliga elevers kunskaper och här har modersmålet en god inverkan på just svenskan.
Genom samverkan övergränserna med ämnet svenska som andraspråk kan man dels öka varadgasspråket samt skolspråket så att elevernas kunskapsbas öka både fortare och djupare. Det handlar om att riva gränser i skolans värld men också att våga ställa krav des på eleverna men också på sina kollegor att vissa metoder fungerar inte om man inte har hela språket.

Det finns månag metoder som funkar både för svenska och invandrare i alla ämnen som är språkutvecklande som både ger djupare kunskaper och större språkunskaper te x reading to learn, Gibbons cirkelmodell , SIOP osv men det innebär att alla på skolan måste arbeta efter samma modell för att de elever som har svenska som andraspråk ska gå framåt dels i ämnena men ocks i spårket.
En etnisk svensk elev har ju faktiskt bara kunskaperna att ta in medan en elev med annat modersmål har dela kunskaperna men ocjkså språket: dels alla ämnenas olika språkregister med olika nyanser och kontexter medn också att pussla ihop språket och kunskaper till en enhet.

Det kräver en lyhörd lärarkår som har en modern samsyn