Radikalisering av muslimska ungdomar beror inte på utanförskap

Radikalisering kanske inte är rätt ord att använda i delta sammanhang som står för genomgripande samhällsförändringar och ofta förknippas med förnyelse och förändring av ett förstelnat och konservativt rådande system. Grupper inom dessa kretsar vill snarare "vrida klockan" tillbaka till ett förhistoriskt samhälle med en lagstiftning som inte har något med utveckling och förnyelse att göra. "Fundamentilisering" kanske är ett mer beskrivande ord.

Utmärkt! En belysande artikel vars analys borde ställas i den politiska debattens centrum.

Ärligt talat, våldsbejakande eller inte, islamism är extremt skrämmande ändå. Det innebär ju att arbeta för att dominera allt och alla och att tvinga alla att leva enligt sharialagar. Om de sen vill göra det genom lögn och manipulation eller genom våld, tja, mindre viktigt.

Ytterligare en artikel som inte ens nämner Afghanistanstyrkan.

Radikaliseringen kan enkelt sammanfattas i kunskap om "krigen" i Palestina, Irak, Bosnien Tjetjenien och Afghanistan. När människan inte längre reagerar på sinnesintryck från sådana studier är det fara å färde. En mer omfattande och farligare radikalisering pågår kanske i vårt eget västerländska samhälle. Men det tycks ju vara en politisk, medial och ideologisk önskvärd utveckling

Aje Carlbom, klarsynt som vanligt. En man spränger sig till döds i sin kamp mot ett gudlöst samhälle som förnedrar vad som för honom är heligt. Hur skall man som svensk mellanmjölksliberal förhålla sig till detta? Det finns helt enkelt bara ett sätt. Att anse att personen är sinnessjuk. Precis som Sovjet kommer Sverige att behöva många sinnessjukhus, säpo har identifierat 200 andra potentiella sinnessjuka och hur många med bordelinediagnos finns det inte då? Svensk mentalvård har ett digert arbete framför sig.

"Viktigare faktorer tycks snarare vara svårigheter att hantera skillnaden mellan västerländsk och traditionell muslimsk kultur"

Håller helt med: Skillnader såsom yttrande- och religionsfrihet, synen på antisemitism och det öppna samhället i stort. De som tar avstånd, Hassan Moussa exempelvis, är minst sagt tvetydiga då man samtidigt exempelvis predikar att USA "för krig mot Islam".

"Ytterligare en artikel som inte ens nämner Afghanistanstyrkan."

Precis, #6 Ricky Andersson. Det är inte konstigt att det finns muslimer som reagerar på den svenska arméns våld för att tvinga muslimer att leva som vi.

Det är lika självklart att muslimer ogillar påtvingad demokrati som vi i väst skulle ogilla att bli tvingade att leva under sharia-lagar.

Vi i väst måste låta den muslimska världen hållas med sin teokrati och muslimerna i Sverige måste acceptera att religionen är separerad från den politiska makten här om det ska bli fred.

Alternativet är ett krig med ständigt större offer.

Detta är nog det bästa som skrivits för att kunna förstå dessa självmordsbombare. Ytterst verkar hatet mot väst bero på en frustration över att det sammanhang som är deras bakgrund förändrats av USA och väst ! Demokrati och öppenhet är ingenting för Islam. Det som är skrämmande är att extremismen fått så starkt fäste och inte kan skiljas från legal religionsutövning. Att vi bara i Sverige kan ha 200 utbildade och förberedda självmordsbombare förskräcker eftersom rättssystemet inte kommer åt dem.

Onsdag 8 december dömdes två unga Svensksomaliska Islamister som av terrororganisationen Al-Shabab utbildats för att bli självmordsbombare till fängelse i 4 år för stämpling till terroristbrott. Domstolen var oenig och det ligger i farans riktning att de blir frikända i Hovrätten.

Säpos arbete verkar vara tandlöst. Dom kartlägger och i de fall de agerat har de misstänkta ändå kunnat åka till de ställen där terrorister utbildas. Fången från Guantanamo är ett bra exempel. Det positiva efter självmordsbombaren i Sthlm är att Imamerna mera kraftfullt än tidigare fördömer och utlyser Fatwa !

Den misslyckade integrationen kan, paradoxalt nog, bero på globaliseringen. Parabolantenner gör det möjligt för folk att, mentalt, stanna kvar i deras gamla miljö och det nya landet förblir en främmande miljö för dem, då somliga inte gör några större ansträngningar till att bekanta sig med, eller anpassa sig till det nya landet..
Med den inställningen blir det svårt att bli en del av samhället, men detta gäller ju inte alla.
Sen är det ofta skillnad mellan kulturer och det verkar inte som att många har tänkt på vilken nesa det är för män i vissa kulturer att behöva jämställas, även underordna sig kvinnor här i samhället och förlora sin ställning som familjens överhuvud.
Klart är att sådan prestigeförlust kan leda till en stor frustration och oförmåga att att integrera sig i det nya landet. Det är här hatkänslor kan uppstå.
De unga männnen vet inte om de skall lyssna på vad fadern säger, eller det som det moderna samhället lär ut.
. Hormonerna spelar dem spratt och inte vet de hur de skall agera i det dubbelbottnade samhälle de pådyvlas. I deras kaotiska inre förstärks den ursprungliga kulturtillhörigheten och förvandlas till extrema åsikter.

Skall vi gå tillbaka och anpassa oss mer till dem?
ALDRIG!, men vi måste försöka visa tålamod och ha förståelse för att all utveckling tar sin tid. Som vår utveckling.
Inte kan det få fortsätta som inget hade ändrats, för det vore ju orättvist mot alla .
Det måste ske någon form av habilitering och alla nyanlända måste upplysas noga om vad som förväntas av dem, samt vilka rättigheter de har.

Jag gillar denna artikel liksom jag värdesätter vad jag tidigare har läst av Aje Carlbom, vilket jag tror i mycket beror på att Aje yttrar sig på vetenskapliga grunder och att hans artiklar därför blir intressanta. Men jag måste be att få påpeka att Aje - kanske delvis mot bakgrund av de senaste dagarna händelser - uttalar sig väl eufemistiskt. Låt mig tolka vissa citat i klarspråk:

Citat : "Ett litet antal av aktivisterna dras emellertid in i så kallat "våldsbejakande" kretsar där de tränas i att se västvärlden som en fiende till islam. Förklaringen till varför vissa av de här unga människorna gör som Taimour Abdulwahab och i rent konkret mening blir terrorister bör nog sökas i individuellt specifika omständigheter."

Kommentar: Genom att söka skälen till deras agerande i deras individuella omständigheter slipper man granska de skäl de själva anger för sina handlingar. I fallet Taimour Abdulwahab angav han kriget i Afghanistan och västerlandets bristande respekt för islam som skäl. Nästan alla terrordåd har föregåtts av att västerländska nationer har med våld ockuperat islamska folk. Därför är det mer än sannolikt att det våld västerlandet och då främst USA nyttjar i mellersta östern är det avgörande skälet till varför muslimer - ytterst sporadiskt - riktar desperata terrorattentat mot oss. Visst kan vi granska vilka individer som är benägna att utföra dessa attentat, men varför inte i stället avstå från att illegalt anfalla och ockupera deras länder ?
Att muslimska ungdomar av våldsbejakande kretsar tränas i att se västvärlden som en fiende till islam är ju f.ö inte märkligt eftersom västvärlden på plats i mellersta östern agerar som en fiende till dess folk och dess intressen.

Citat: "En viktig del av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande radikalisering är att hjälpa ungdomar att tolka islam på ett sätt som är anpassat till västerländska förhållanden. "

Kommentar: Så vi västerlänningar ska inspirera dem att "förstå islam" på ett sätt som är acceptabelt för oss? Menar du att att de ska lära sig att i vårdade former diskutera problematiken i att västerlandet ockuperar deras länder och dödar stora delar av deras folk, deras släkt ?

Alla fakta indikerar tydligt att så länge v'ästerlandet fortsätter att låta döda massor med muslimer i deras egna länder så kommer de att försöka döda oss. I första hand i de länder vi angriper där de helt enkelt försvarar sig mot ockupationsstyrkorna. Men förr eller senare kommer de att svara med att angripa oss även i våra egna länder. De ytterst få terroristatttentat som begås i dag torde vara en första vindpust för att erinra oss om vad som komma skall i framtiden. Och då inte nödvändigtvis i form av relativt sett ofarliga terroristattentat utan kanske som regelrätta anfall av deras militära armeer.

Det finns inget humant sätt att lösa problematiken utom att dra tillbaka trupperna från mellersta östern.

@ Peter Jansson

Underbar ironisk replik ! :-)

Bra och välformulerad artikel av Aje Carlbom, som vanligt. Dock är det han beskriver bara ena sidan av myntet, eller halva storyn. Den andra halvan utgörs av en rätt målmedveten stärvan efter att påverka Västs politik gentemot den muslimska världen, t.ex. kriget i Afghanistan. Radikalisering av muslimer i Europa är helt enkelt bara ett sätt att skaffa sig villiga och nyttiga idioter i förhoppningen att dessa ska få Västvärlden att ändra sin politik. Det lyckades i Spanien, som vek ner sig och tog hem soldaterna efter attentaten i Madrid 2004. Kommer Sverige att göra likadant? Jag noterar att Birigtta Ohlsson i sin artikel i SvD idag påstår att islam är en del av det europeiska kulturarvet (vilket det inte är) bara för att många av antikens ideer bevarades i den muslimska världen under den europeiska medeltiden. Såhär skriver hon i slutet på sin artikel:

"I demokratier är det viktigt att värna religionsfrihet, yttrandefrihet och att hatbrott riktade mot muslimer kartläggs och bekämpas."

Rätt magstarkt, tycker jag. För mig är det viktigare att vi bekämpar radikalt religionsutövande och hatbrott mot svenskar. Det begås trots allt fler brott av muslimer riktade mot svenskar än tvärtom.

David: På vilket sätt är det tvivelaktigt? För dig som inte berörs av det eller de personer som faktiskt berörs av det?

"En viktig del av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande radikalisering är att hjälpa ungdomar att tolka islam på ett sätt som är anpassat till västerländska förhållanden."
Islam och Koranen får inte tolkas, det ska följas bokstavligen. En som tolkar Koranen från sina egna personliga tankar och synsätt, bör välja en plats för sig själv i helvetet eller förbereda sig själv en plats i elden som profeten sade...

"En viktig del av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande radikalisering är att hjälpa ungdomar att tolka islam på ett sätt som är anpassat till västerländska förhållanden."
Islam och Koranen får inte tolkas, det ska följas bokstavligen. En som tolkar Koranen från sina egna personliga tankar och synsätt, bör välja en plats för sig själv i helvetet eller förbereda sig själv en plats i elden som profeten sade...

Utmärkt artikel av Aje Carlbom. Jag håller helt med, det är inte utanförskapet i sig själv som skapar muslimska extremister och självmordsbombare. Orsaken är i stället kombinationen av en muslimsk kultur som krockar med den västerländska och en redan etablerad världsomspännande muslimsk terrorism som unga muslimska män kan välja att kliva in i. För om terrorismen berodde på utanförskapet, varför ser vi då inga romer som utför självmordsbombningar i den romska folkgruppens namn? Jo, det beror på att den romska kulturen inte har någon tradition av terrorhandlingar. En arg ung romsk man skulle inte kunna förklara en terrorhandling mot västvärlden som en del av romernas ädla kamp mot den korrumperade omvärlden, för den romska kulturen som erbjuder ingen sådan förklaringsmodell. En arg ung romsk man kan alltså inte använda sin egen kultur för att rättfärdiga en terrorhandling gentemot västvärlden, och han kan inte ens hitta en romsk förklaringsmodell som rättfärdigar hans mordlust inför honom själv.
-
Men arga unga muslimska män kan hitta just en sådan förklaringsmodell som rättfärdigar deras hämndbegär och mordlust inför det västerländska samhället. Jag själv, som har vuxit upp med pingstvänner, vet hur oerhört stark en religiös förklaringsmodell kan vara och hur mycket den kan rättfärdiga. Jag kom i kontakt med människor som längtade efter jordens undergång och som kände sig rättfärdiga just därför att de såg fram emot att miljarder människor skulle drabbas av lidande och död. Hur kunde de känna sig rättfärdiga därför att de längtade efter jordens undergång? Jo, det berodde på att deras heliga bok Bibeln innehåller en del verser som kan tolkas som att jordens undergång är en bra sak, därför att den leder till att syndiga människor ska plågas i helvetet i evigheter nedan de rättfärdiga får fröjdas för alltid i paradiset. Men dessutom var dessa "pingstvänsextremister" ofta omgivna av andra omåttliga pingstvänner som uppmuntrade varandras hämndlystnad och skadeglädje gentemot det omgivande samhället. Och naturligtvis var de här personerna övertygade om att de själva var rättfärdigare än några andra människor på jorden. Ju mer de önskade sig att jorden skulle gå under och alla syndare skulle plågas och dö, ju rättfärdigare kände de sig.
-
Men de här pingstvännerna kunde aldrig själva gripa till våld mot främlingar. Det var absolut otänkbart att de skulle kunna börja skjuta mot andra människor i Guds namn eller, Gud förbjude, spränga en bomb. Deras tro innehöll ingen förklaringsmodell som kunde rättfärdiga en sådan sak. Pingstvännerna kunde inte själva begå våldshandlingar för att driva fram jordens undergång, för om de gjorde det skulle de förlora sin rättfärdighet.
-
Det som gör den militanta islamismen så otroligt farlig är att den erbjuder en förklaringsmodell som tillåter unga män att begå extrema våldshandlingar mot andra människor och känna sig rättfärdiga just av den anledningen. Nu kan man invända att Koranen egentligen fördömer terrorhandlingar, men detta spelar ingen roll så länge det finns ett starkt nätverk av människor som försäkrar att Gud älskar den som offrar sitt liv i hans namn och tar så många andra människor som möjligt med sig i döden. Och eftersom Gud inte finns, så kan han inte säga emot de personer som ingår i extremistiska nätverk. De här personerna har faktiskt kidnappat Gud för att begå ohyggliga terrordåd i hans namn och kunna känna sig rättfärdiga just av den anledningen.
-
Jag tycker att det är mycket angeläget att vi i Sverige inte uppmuntrar unga muslimer att känna sig som offer för det svenska samhället. Vi ska inte uppmuntra dem att hata oss. Vi ska inte säga att vi förstår att de hatar oss. Vi ska inte säga till dem att de har rätt att vända sig till sin Gud för att få upprättelse för den förnedring vi utsätter dem för.
-
När det gäller andra våldsbejakande ideologier har vi inga svårigheter att säga ifrån. Tänk om en släkting till "den nye lasermannen" skulle säga offentligt att han var stolt över sin släkting, för att han med sina skott mot invandrare försvarade Sverige. Det svenska samhället skulle aldrig acceptera ett sådant uttalande. Vi skulle inte kunna vara skarpa nog i våra fördömanden. Men när det gäller människor som försvarar militant islam står vi handfallna. Nyligen skrev en svensk tidning att en i Stockholm bosatt kvinna, änka efter en självmordbombare som dött i Mellanöstern, hade sagt att hon var stolt över sin man, eftersom han hade kämpat och dött för islam. Hur kan vi acceptera att människor säger sådana saker? Hur kan vi låta bli att säga till dem att deras åsikter är avskyvärda?
-
Militant islam måste fördömas. Kom ihåg att religioner är produkter av människor och inte av Gud. Eftersom Gud inte finns, kommer han aldrig att ingripa mot hemska avarter av religioner. Det är upp till oss människor att göra kraftigt motstånd mot dessa människofientliga trossystem, som tillåter individer att känna sig rättfärdiga just för att de dödar så många andra människor som möjligt.

Det finns många motiv och faktorer som leder till att unga muslimer radikaliseras. Men jag hade önskat att Carllbom preciserat sig mer om det sociala och politiska sammanhanget.

Kan således inte ett sammanhang som motiverar unga muslimer att bli radikala och ta till våld vara ilskan över demokratiska staters stöd till förtryckande regimer i den muslimska världen och ilska över de övergrepp demokratiska stater faktistskt begått eller stött i demokratins och fredens namn i muslimska delar av världen!?

Frånvaron av fattigdom och social utslagenhet eller geografiskt avstånd innebär inte nödvändigtvis ett fullgott vaccin mot att inte ta till våld för att hjälpa den sak eller den grupp man identifierar sig med eller stödja dom som gör det.

Att försöka förstå våldet mot civila betyder som ni förstår inte att man ursäktar våldet och gör det legitimt.

Med detta sagt kan man gå vidare och försöka förstå valet av våldsmetoder som kan ha andra orsaker.

En intressant artikel hämtad från Islamkrik.

Jihad, det heliga kriget, är en religiös plikt för alla muslimer. Den muslim som vägrar Jihad begår en stor synd, den som accepterar Jihad är garanterad en plats i paradiset.

Jihad, yttre eller inre kamp?

Standardsvaret
Det som brukar sägas till islams försvar är att:

- Det ”stora Jihad”, Jihad Akbar, individuell kamp mot de egna begären

Är överordnad:

- Det ”lilla Jihad”, Jihad Ashgar, den väpnade kampen mot islams fiender

Det låter ju betryggande, men är det sant?

Varför håller inte alla med?
Om nu allt vore så enkelt och fridfullt, varför verkar många muslimer faktiskt tycka annorlunda?

Varför finner vi många våldsamma muslimer just bland de som studerar Koranen mest?

Har aggressiva fundamentalister bättre förstått islams budskap än de moderata?

Enkla villfarelser?
Om dessa enkla påståenden om Jihads sanna ofarliga innebörd vara sanna, borde rimligtvis belästa och insatta muslimska ledare kunna förklara sammanhangen för sina missledda trosfränder.

Vi skulle då slippa hot om framtida muslimskt maktövertaganande och nutida terrorism.

Betydelsen av att förstå situationen
Konsekvenserna av missförstånd i denna fråga kan vara förödande:

- Om väpnad kamp enligt islam är underordnad borde terroristproblematiken försvinna genom enkla utbildningskampanjer.

Alla försök till motstånd från västerlandets sida vore då kontraproduktivt och skulle riskera att utlösa en allvarligare konflikt.

- Om väpnad kamp är en muslims högsta plikt, blir en framtida konflikt närmast oundviklig med katastrofala konsekvenser för icke muslimer om vi inte inser faran i tid.

Så hur förhåller det sig?

Stödet för Jihad Ashgar och Jihad Akbar
Enligt en muslimsk sajt baseras hela tanken på den överordnade rollen för Jihad Ashgar, den lilla Jihad, på svaga och ofta ifrågasatta Hadither:

- När profeten återvände från slagfältet sade han ”Vi har alla återvänt från Jihad Ashgar till Jihad Akbar”, en följeslagare frågade, ”Vad är Jihad Akbar?” Han svarade: ”Jihad mot begären.” (Imam Bahiqai, min översättning från engelska)

- Profeten, vid tidpunkten då han återvände från en strid sade: ”Vi har alla återvänt från den bästa av platser, och ni har återvänt från Jihad Ashgar, för att kämpa i Jihad Akbar”. Följeslagarna frågade: ”Vad är Jihad Akbar?” Han svarade: ”Någons strid mot sina begär.” (Tarik al Baghadadi 13/493, min översättning från engelska)

Svaga Hadither
Det visar sig att båda dessa Hadither anses som svaga.

- Bahiqai säger själv att den är härledd via en kedja mindre pålitliga berättare och att han bara berättar vad han hört från dem.

- Tarik al Bhagadadis Hadith anses som svag eftersom det i dess kedja av återberättare finns berättare som anses opålitliga och är kända för att ha hittat på historier på egen hand.

I konflikt med starka Hadither
Dessutom står dessa svaga Hadither i konflikt med andra, starkare Hadither:

- Profeten tillfrågades: ”O Rasulullaah! Vilket dåd kunde vara likvärdigt med Jihad Fi Sabilillah?” Han svarade: ”Du har inte styrkan att utföra detta dåd.” Frågan upprepades två eller tre gånger. Varje gång svarade han: ”Du har inte styrkan att utföra det.” När de ställt frågan för tredje gången, sade han: ”Den som går ut i Jihad är som en person som fastar, står i bön (konstant), och lyder Allah i Aayah, och inte bryter sin fasta eller sina böner förrän Mujahid återvänder från Jihad Fi Sabilillah.” (Imam Muslim, Hadith nr 4636, min översättning från engelska)

- En man kom till Allahs budbärare, och sade: ”Led mig till ett sådant dåd som är likvärdigt med Jihad (i belöning).” Han svarade: ”Jag kan inte finna något sådant dåd.” Sedan tillade han: ”Kan du, under den tid Mujahid har gett sig iväg på Jihad, gå in i din moské för att utföra Salat utan uppehåll och iaktta Saum utan att bryta den?” Mannen sade: ”Men vem kan göra det?” (Bukhari, Volym 4, Hadith 44, min översättning från engelska)

- En kvinna kom en gång till profeten och sade: ”O Rasulullaah! Min man har gått ut i kriget och vanligtvis när han ber så följer jag honom i hans Salat och jag följer honom i all hans tillbedjan. Därför, visa mig en handling som kan likställas med hans tills han kommer tillbaka.” Han sade till henne: ”Kan du stå utan att sitta, utföra Saum utan att bryta den och Dhikr tills din man återvänder?” Hon svarade: ”Jag är inte stark nog, o Rasulullah” Så han sade till henne: ”Vid Allah vars tjänare jag är, även om du var stark nog skulle det med visshet inte ens uppnå en tiondel av din mans dåd.” (Hakim in al Mustadrak 2/73, min översättning till engelska)

Från ovanstående tre Hadither står det klart att det inte finns någon handling som enligt islam kan liknas vid att med vapen kämpa för islam.

Inte exakt "krig"?
Det finns då de som skulle säga att Jihad enlig Bukhari och Muslim inte exakt betyder krig med vapen, utan snarare kanske sinnenas, eller intellektens krig.

Ghaaziyan=krig
Men om man granskar Al-Hakims Hadith står det klart att det arabiska ordet för kriget, Ghaaziyan, enbart kan betyda krig med vapen och våld.

- En man frågade Rasulullaah: ”.. och vad är Jihad?” Han svarade: ”Du slåss mot de otrogna när du möter dem på slagfältet.” Han frågade igen: ”Vilken sorts Jihad är den högsta?” Han svarade: ”Den person som dödas då han spiller sitt sista blod.” (Ahmad i sin Musnad 4/114, min översättning från engelska)

Kan denna Hadith uttrycka saken tydligare?

Inte sova eller äta på ett år?
Vi ser alltså av ovanstående Hadither att det inte är fysiskt möjligt för någon att göra ett större dåd enligt islam än att ge sig ut i strid.

Lugnande besked
För icke muslimer kan Jihad uppfattas som ett hot, men när det nämns brukar vi snart få lugnande besked.

Vi får höra att dessa uppfattningar om Jihad är ett uttryck för islamofobi eller en djup okunskap om islam

Ingen kan låta bli att helt äta, sova eller göra annat än be under den tid de heliga krigarna utför sitt Jihad, vilket kan ta månader och år.

Inre begär svårare hemma än i krig?
Man kan också fråga sig hur kampen mot de inre begären kan vara större och viktigare hos den som inte ger sig ut i striden, jämfört med den som kämpar i krig och riskerar sitt liv.

Det gör anspråken på att den inre kampen skulle vara större inte bara illa underbyggd, utan också ologisk.

Frestelsen att fly, längtan efter bekvämlighet
Den som är ute i kriget möter samma och värre frestelser från Satan än den som stannar hemma, där den stridande kämpar mot frestelsen att fly, ge upp eller svika sin plikt att slåss för islams sak mot de otrogna.

Sura 2:212 Det har föreskrivits eder att strida, huru motbjudande det än månde vara för eder.

Sura 4:78 De, som tro, strida för Guds sak, och de, som är otrogna, strida för Taguts sak; striden alltså mot Satans anhängare! Satans anslag äro förvisso vanmäktiga.

Dessa och många andra koranverser visar hur de stridande måste kämpa mot sina begär och satans försök att locka bort dem, i högre grad än de som inte strider. Hur skulle då de som väljer att inte gå ut i det heliga kriget kunna säga att de väljer den ”stora Jihad”?

- En följeslagare passerade en dal där det fanns en källa med uppfriskande vatten vilket förvånade honom. Efteråt sade han: ”Om jag avlägsnade mig från människors sällskap och jag levde på denna plats (för att utföra tillbedjan) men jag kunde inte göra detta förrän jag fått tillstånd av Rasulullaah. Skulle detta vara det yppersta att göra mot Rasulullaah?” Profeten sade: ”Gör inte det, eftersom existensen hos en av er bland Fi Sabilillaah är mer ypperligt än Salat hemma i 70 år. Vill du inte få förlåtelse från och från honom att släppa in dig i Jannah? Ughzuu Fii Sabiilillaah (att föra krig för Allah), den som slåss för Allah för så lång tid som det tar för en kamel att hämta sig från en mjölkning till nästa, med visshet är Jannah säkerställt för honom.”. (Hadith Abu Hurairah, min översättning från engelska)

Av denna sista Hadith är det tydligt att den motsäger alla påståenden från de som hävdar den interna kampen mot de egna begären skulle vara större än kriget mot de otrogna.

För en rättrogen muslim finns inget högre än att slåss mot islams motståndare.

Det är ett obehagligt faktum, men något vi i västerlandet bör vara medvetna om.

Vi bör inte låta oss luras av Taqiah, moderata muslimers önsketänkanden eller mainstream-medias lugnande budskap.

4:97 De av de rättrogna, som sitta overksamma utan att hava lidit någon skada, och de, som våga sina ägodelar och sitt liv för Guds sak, äro icke lika. Gud har upphöjt dem, som våga sina ägodelar och sitt liv för Guds sak, ett steg över dem, som sitta overksamma. Bådadera har Gud lovat det yppersta, men dem, som strida, har Gud utmärkt med stor lön framför dem, som sitta overksamma,

Var och en bör på egen hand bilda sig in uppfattning om islam är en fredlig eller krigisk religion.

Upplevelser av starka orättvisor i omvärlden och orättvisor och kränkningar av den egna personen men också av andra med vilka denne identifierar sig med, hör till gemensamma drag för personer som radikaliseras.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/en-forenklad-varldsbild-attraherar-1.12...

@Anders Bergstedt, #13

"Det positiva efter självmordsbombaren i Sthlm är att Imamerna mera kraftfullt än tidigare fördömer och utlyser Fatwa!"

En värdelös fatwa, då den säger att det är fel att döda, "utom i rättfärdiga syften". Terroristerna kan då definiera sina mål som "rättfärdiga syften", och voilá, så har de stöd i "fatwan mot terrorn".

Kunde de inte bara säga att det är fel att döda, punkt? Nejnej, för så står det ju inte i koranen. Och koranen är evig och oföränderlig, den går således inte att anpassa till ett civiliserat, demokratiskt samhälle.

Init # 27

Man kan anpassa ett civiliserat & demokratisk samhälle till Koranen.

Den processen pågår för fullt även i Sverige om under andra namn..

Senast var det partnerskapslagen som klubbades igenom sådär 1400-år efter Koranen .

I dagsläget pågår debatt om genmanipulerad mats vara eller icke vara ,vilket Koranen varnarde för sådär 1400 år sedan...Så för eller senare så anpassar sig alla till Koranens principer om så under andra namn...

Tror att vi oftare måste se på religionen islam som ofantligt mycket mer engagerande, både socialt, personligt och på familjeplanet. Än det system vi i väst har etablerat efter många generationers strävan. Där vi har tillåtit oss ett sekulärt samhälle, med frihet att välja utan moraliska hot och religiösa påföljder. Denna frihet är relativt nyvunnen för oss i den fria demokratiska västvärlden. Och vi har idag politik och åsiktsfrihet helt sekulär i förhållande till religion. Muslimer har ofta sedan barnsben lärt sig att politik är religion, religionen är politik fast av en högre dignitet. Som dikterar, inte engagerar den egna inspirationen till personlig utveckling som gagnar samhällsutveckling och industriellt fortskridande. Den utveckling och frihet vi har i Sverige har idag, inspirerar till att religiösa samhällsklickar kan stå helt utanför det övriga samhället. Vi har idag stadsdelar som tillämpar sharialagar, moskeer där vi inte har en aning vad som predikas. Vissa städer idag i Sverige, har många fler muslimska unga än Svenska. Självfallet kommer de fundamentala religiösa värdegrunderna att bejakas, de som inom islam ifrågasätter vårt fria västerländska sätt att leva våra liv. Situationen av hopplöshet på arbetsmarknad och den ovilja från Svenskar att assimileras med muslimer, gör att det även på Svensk jord finns muslimer som frivilligt går i döden för islams heliga värderingar.