Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

vindkraften

Kent Persson V om vindkraften

Slopa prestigen och det kommunala vetot för vindkraft, Olofsson

Energiminister Maud Olofsson hävdar att det kommunala vetot för vindkraftsetablering som regeringen infört underlättar utbyggnaden av vindkraft och är rättssäker. Men nu visar två nya rapporter att det kommunala vetot riskerar att stoppa byggandet av över 1000 vindkraftverk och att regeländringen dessutom är rättsosäker och ineffektiv. Så slopa prestigen och det kommunala vetot, Olofsson.


Om författaren

Jag är riksdagsledamot och energipolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Frågan om vindkraftens framtid i Sverige debatteras flitigt. Det är viktigt att det förs en debatt om framtidens elförsörjning och att alla synpunkter får komma fram. Som vänsterpartist vill jag att Sverige ska gå mot 100 procent förnybar energi. Därför vill jag att kärnkraftselen ska ersättas med bland annat el från vindkraft i takt med att de gamla kärnkraftverken tas ur drift.

Något som många debattörer tycks bortse ifrån är att trots att kärnkraften inte ger så stora koldioxidutsläpp är den ändå ingen miljömässigt hållbar energikälla. Varje år producerar den svenska kärnkraften över 200 ton använt kärnbränsle som är farligt i över 100 000 år. Och än idag vet inget land i världen hur kärnavfall ska förvaras. Kärnkraften är inte heller en pålitlig energikälla och återkommande problem med kärnkraftverken resulterar i höga elpriser. Det är i detta perspektiv vindkraften och dess för -och nackdelar ska diskuteras.

Sverige behöver satsa på ny el från vindkraft. Men samtidigt som många andra länder storsatsar på vindkraft står vindkraftsutbyggnaden i Sverige inför flera svåra hinder. Det handlar om att det införts en ny skatt som gör kooperativ vindel dyrare, om att den svenska Försvarsmakten agerar för att riva sprillans nya vindkraftverk och om att det inte finns något ekonomiskt stöd för att bygga vindkraft till havs. Dessa hinder är mycket bekymmersamma och regeringen måste agera mer aktivt för att lösa dessa frågor.

Regeringens införande av ett kommunalt veto för vindkraftsetablering har också visat sig utvecklas till ett betydande hinder. Vindkraften är nu den enda verksamhet som prövas enligt miljöbalken där kommunerna har ett i det närmaste absolut veto. Vänsterpartiet anser att regeringen särbehandlar vindkraften negativt i förhållande till andra energislag där motsvarande begränsningar saknas. Som branschorganisationen Svensk Vindenergi har visat i sin nya rapport (Kommunernas användning av vetot mot vindkraft, dec. 2010) har det kommunala vetot redan stoppat 380 planerade vindkraftverk och ytterligare 750 löper stor risk att stoppas. Det kommunala vetot har nu tillämpats i över ett år och med anledning av detta har Energimyndigheten gjort en analys av regeln (16 kap. 4 § Miljöbalken - vad hände sen? dec. 2010).

Enligt Energimyndigheten har regeländringen brister och tillståndsprocessen upplevs som rättsosäker och ineffektiv. Tillståndsprocessen tycks ha försvårats och handläggningstiden förlängts. Därför menar Energimyndigheten att en översyn av det kommunala vetot för vindkraftsetablering är nödvändigt.

Energimyndighetens slutsatser går stick i stäv med energiminister Maud Olofssons svar i en riksdagsdebatt om vindkraftens förutsättningar i Sverige den 7 december (interpellation 2010/11:66). I debatten sa Olofsson: "Den reformering av regelverket för prövning av uppförande av vindkraft som genomfördes under 2009, innebär att utbyggnaden av vindkraft underlättas utan att kraven på en rättssäker och noggrann handläggning minskar". Nu när det visat sig att det kommunala vetot inte lett till att utbyggnaden av vindkraft underlättas utan tvärtom försvåras, och att regeländringen är rättsosäker och ineffektiv vore det på sin plats att regeringen övervägde att lägga prestigen åt sidan och slopa det kommunala vetot på vindkraftsetablering.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/31186

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Varje TWh vindkraft förbrukar enligt Stuttgartuniversitetet:

- 3000 ton järn
- 52 ton koppar
- 35 ton bauxit

Om vi antar att kopparn skulle komma från exempelvis Bolidens gruva Aitik medför redan bara den 25 000(!) ton gruvavfall per TWh. Gruvavfall som inte har någon halveringstid utan som läcker tungmetaller för alltid.

Skulle Sveriges kärnkraft ersättas av vindkraft skulle det produceras 1 500 000 ton gruvavfall... per år. Detta avfall existerar för evig tid, och har inte någon lösning annat n att lägga det på hög och i stora dammar.

Vad gruvavfall kan ställa till med fick bland annat Ungern veta i somras då en tailings-damm för bauxit kollapsade och dränkte hela byar med gift-slam.

De 200 ton kärnavfall Kent Persson pratar om är till 95% outnyttjat uran... d.v.s. bränsle vi kan använda i framtida generationers reaktorer. Den egentliga mängden "sopor" är alltså 10 ton per år. Dessa ryms i en volym på ca en halv kubikmeter. Och detta avfall, vilket är lätt att skilja från biosfären, har vi dessutom en plan för hur vi skall ta hand om, vilket är långt mer än man kan säga om de berg med giftig sten som gruvbrytning lämnar efter sig.

Dessutom kan konstateras att vindkraftsvetot är inte det enda kommunveto vi har i landet. Ett annat är vetot mot uranbrytning. Om det nu kan antas att kommuner inte själva kan besluta vad de anser vara lämpligt att ha i sin kommun - vilket tycks vara Kent Persson's budskap (varför är jag inte förvånad över att en vänsterpartist hellre vill ha centralstyrning? Hm...) - anser han då också att uranbrytningsvetot också skall tas bort så att miljöprövningen är det enda som säger bu eller bä till öppnadet av urangruvor i landet?

Det skulle inte förvåna mig om att han då istället tycker att det centralt skall beslutas att ingen skall få bryta uran i det här landet. Låt mig veta om du tycker annorlunda Kent.

Kent, du frågade under riksdagens debatt den 17 juni i år hur Andreas Karlgren kunde kalla kärnkraften klimatvänlig. Svaret är att svensk kärnkraft - i ett livscykelperspektiv - släpper ut 70% färre växthusgaser per kWh än svensk vindkraft, och hela 95% mindre än svensk sol-el.

Så vem är det - egentligen - som skall slopa prestigen? Vem är det som skall begrava stolheten och släppa det krampaktiva taget om sitt motstånd?

/Michael Karnerfors, grundare av nätverket Nuclear Power Yes Please

P.S: Motsvarande materialförbrukning för kärnkraft är per TWh

- 450 ton järn
- 6 ton koppar
- 27 ton Bauxit

För solkraft är resursförbrukningen per TWh:

- 5000 ton järn
- 280 ton koppar
- 2200 ton bauxit

Permalänk | Anmäl #1 Michael Karnerfors, 2010-12-14, 21:29

Vilken överraskning?

En vänsterpartist fd kommunpartiet flåt jag menar motsasen kommunsitpartiet tycker att demokratin skall begränsas för den stryande stadsmakten. Det är konstigt hur vänster och folkvilja verkar vara i ständig konflikt. Det var säkert bättre i DDR och Sovjet där de kunde operera helt utan denna jobbiga folkmakt. Staten dikterar och medborgarna ska lyda .. jo jo vi vet vi vet hur det tänks i ett vänsterpartistiskt huvud.

Permalänk | Anmäl #2 Berg Säker, 2011-11-02, 10:25

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.