Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2010-12-13 22:12, Uppdaterad: 2011-01-17 07:01
Nya PISA 2009 visar att Sverige misslyckas med att lära elever med utländsk bakgrund att läsa tillfredsställande.
Eva Berglund, lektor i Barn- och Ungdomsvetenskap, Stockholms Universitet.
I 2009 års PISA undersökning har man genomfört en speciell utvärdering av läsförmågan hos eleverna. (I förra PISA, 2006, var det naturvetenskap). Det visar sig då att svenska elever nu ligger på OECD:s genomsnitt, både vad gäller läsning och matematik och att de ligger under i naturvetenskap. Dessutom visar PISA 2009 att det nu finns en stark segregering i svensk skola och att svenska elever inte längre erbjuds en likvärdig utbildning.
Ett av de problem som är tydligt i resultaten från PISA 2009 är att det är stora skillnader mellan elever med svensk bakgrund jämfört med elever med invandrarbakgrund:
"PISA 2009 bekräftar också skillnader i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund. I Sverige är skillnaderna mellan dessa elevgrupper en av de högsta i undersökningen. För elever med utländsk bakgrund födda i Sverige, når 30 procent inte upp till en grundläggande läsnivå. När det gäller elever med utländsk bakgrund födda utomlands, är motsvarande siffra 48 procent, alltså varannan elev. Detta är att jämföra med infödda elever, där andelen är 14 procent."
Om man studerar hela den svenska rapporten om PISA resultatet framgår det av tabell 3.14 att gruppen "infödda elever" presterar BÄTTRE än OECD genomsnittet i läsning på nästan alla nivåer för just "infödda elever" (få elever hamnar i de lägre grupperna och många i de högre).
Däremot presterar elever med utländsk bakgrund sämre både när det gäller elever födda i Sverige och elever födda utomlands (se diagram nedan). Eftersom diagrammet pekar på skillnader gentemot OECD genomsnittet för motsvarande grupper så visar resultatet att Sverige radikalt misslyckas med att lära barn med utländsk bakgrund att läsa.
Speciellt med anledning av de alarmerande resultaten för hur elever med utländsk bakgrund lyckas när det gäller läsning, måste vi snarast snegla på hur andra länder organiserar undervisningen för dessa elevgrupper, för att rycka upp de svenska resultaten.
Svensk skola får återigen dåliga betyg i den internationella utvärderingen PISA. Sämst går det för pojkar. Varför fungerar skolan så dåligt?

Rätt av Jan Björklund att lyfta tillbaka katedern

Pojkar tillåts uppfostras till våldsverkare

Skolans kris beror inte på Björklunds reformer!

"Flumskolan" hade bättre resultat än Björklunds sorteringsskola


Replik: Svensson läser mig slarvigt

Öka lärarskickligheten, men hur?

Barnläkare: Skolan måste bejaka fler kompetenser än de teoretiska

Vad hände med elevernas lust att lära?

Ett ansvar som faller mellan stolarna


Vad göra åt problemen för barn med utländsk bakgrund?

I den egalitära skolan är vi alla lika dåliga


Skyll inte sjunkande kunskapsresultat på engagerade elever

Låt-gå-mentaliteten ställer till det i skolan

Lärarna - nyckeln till en bättre skola

Professor i pedagogik: "Vi ska inte förringa problem men inte heller bli alarmistiska"

Forskare: Fria skolvalet hotar kvaliteten i svensk skola

Det är lärarna som måste bli bättre

Jan Björklunds egna bristande kunskaper visar på faran med en partisk skola
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
För några år sedan hörde jag några som började skolan utomlands (Kina och andra länder, mest asiatiska) säga att svenska skolans matematik var lätt. Ett par sade att de fick nog bakgrund på mellanstadiet för svenska gymnasiet(!). De läste dessutom tekniska ämnen, motsvarande det som var Natur på min tid.
Om några år kommer jag inte längre att ha pengar i fonder som investerar i Sverige... :-)
Det är borgarna som skär ned på den offentliga skolan samtidigt som krigsmateriell industrin omsatte nästa 50 miljarder kronor 2009. Det handlar om prioriteringar, när du skriver din artikel.. journalistik handlar lite om hur man uttrycker sig och med tanke på att "språkandet" och skrivandet skapar verkligheten kanske du borde tänka på hur du formulerar dig, nu låter det som att du är rasist, och vill ha ut alla "utlandsfödda elever" som bara ställer till i Sveriges annars så gudomligt fina statisktik. Vi är världens näst största vapenexportör med eller utan invandrare, borgarna tar inte ansvar över sin befolkning utan tänker på sin individuella ekonomiska vinning. Att skära ned på skolan är som att gräva sin egen grav. Att inte vilja skapa en ljus framtid för Sverige och alla sina invånare.
Det är väl inget konstigt resultat, när man läser om nyanlända elever, som placeras rakt in i skolan utan tidigare språkutbildning. Tänk om en svensk kom till Kina och satte sig på den kinesiska skolbänken totalt utan kunskaper i kinesiska. Varje nyanländ invandrarelev borde gå på intensivkurs med högst 5-10 deltagare per undervisningsgrupp och drillas i språket under ett halvår. Vi som har svenska som modersmål har lätt för att lära oss "världsspråken", men invandrarna kommer inte från de språkområdena, som gör det lättare att lära sig svenska. Kanske skulle vi gå över till engelska som eget modersmål? Det skulle på sikt förbättra språkförståelsen för samtliga innevånare!!
Misslyckas skolan med utlandsfödda elever eller misslyckas utlandsfödda elever med skolan? Om svenskfödda "lyckas" med skolan så pekar det oundvikligen på det sistnämnda.
Fast som vanligt så är det såklart aldrig individens fel i Sverige, landet där man aldrig får säga att någon annan har fel eller att man själv har rätt. Landet där spelberoende är en sjukdom och där man belönas för att inte arbeta (arbetslöshetsbidrag) och bestraffas om man arbetar (inkomstskatt). Sverige behöver ruskas om lite och ser över hela systemet (utbildning, skatter, invandring, rättsväsende, försvar), för med nuvarande riktning så ser horisonten inte så ljus ut i dagens globala konkurrens.
Med tanke på alla pengar som stoppas in i skolorna i utanförskaps områdena så är det en skrämmande utveckling. Det satsas betydligt mycket mer pengar/elev på skolorna i utanförskaps områdena än i skolor med en majoritet av Svenska elever men resultaten visar sig inte. Hur går det då för elever med invandrar bakgrund i skolor med en majoritet av Svenska elever? Jo betydligt bättre i jämförelse med eleverna i utanförskaps områdena.
Det bästa kan vara ett begränsa invandringen och satsa mer på assimilera dom nya Svenskarna. Hur ska du kunna bli en del i det Svenska samhället om du inte träffar Svenskar, jobbar med Svenskar, och studerar med Svenskar? När man inte delar samma språk? Hemspråks undervisningen är ett rasistisk men väl menat misslyckande, vill du lära dig samma språk som dina föräldrar pratar så visst gör det, men i Sverige pratar vi Svenska. Att vissa delar av Sverige kan man inte göra sig förstådd på Svenska känns för mig helt vansinne. Visst kan jag som norrlänning tycka att Skåningar prata lite grötigt men vi förstår varandra vilket är viktigt i den dagliga interaktionen.
Dagens politik leder till ett A- och B-lag, vad är det tänkt att dessa elever som har misslyckats med sin utbildning ska göra? Jobba som outbildad arbetskraft till slavlöner?
"För elever med utländsk bakgrund födda i Sverige, når 30 procent inte upp till en grundläggande läsnivå. När det gäller elever med utländsk bakgrund födda utomlands, är motsvarande siffra 48 procent, alltså varannan elev. Detta är att jämföra med infödda elever, där andelen är 14 procent."
Födda utomlands?
dvs US , EU, Mellanöstern?
Africa?
Eva Berglund har givetvis rätt.
Jag anade att detta var bakgrunden till Sveriges dåliga siffror. Varför har det inte framgått av rapporteringen?
Har man undersökt antalet analfabeter i de olika PISA-länderna? Vet undersökarna vad det innebär att gå från analfabetism till läskunnighet, och vad som krävs för detta, inte minst i tid? Ett halvårs intensivkurs? Knappast.