Professor i pedagogik: "Vi ska inte förringa problem men inte heller bli alarmistiska"

Att utbildning är bra är alla överens om men vad den är bra för råder lite olika meningar om. Vi kan se dess syften som ideella, att den på individnivå är bra för personlig utveckling. Utbildning kan dana oss till kritiskt tänkande, granskande individer med självinsikt och förmåga att lyssna till andra och lära oss att inta en tolerant hållning m.m. På samhällsnivå kan utbildning ses som ett sammanhållande kitt, vilket skapar en samhörighet.. Å andra sidan kan vi se utbildning som en mer krass nytta, på individnivå som en hävstång för karriär och på samhällsnivå som ett medel för nationell konkurrenskraft. Under 2000-talet har en klar skiftning från mer ideella syften till mer ekonomiska varit tydliga i Västvärlden och även i Asiatiska länder. Bakgrunden är troligen konkurrensförhållandet mellan etablerade ekonomiska hegemoner i Väst och uppstickare i Östasien. Turkiet, Brasilien m.fl. Det är uppenbart att svensk utbildningspolitik har fått en dragning mot en ekonomiinriktad ”sputnikeffekt” under senare år. I samband med detta har intresset ökat för nationella skolsystems resultat i internationella jämförelser.

Vad är TIMMS och PISA?

Sedan 1995 har fyra serier av internationella jämförelser av elevers skolprestationer i matematik och naturvetenskap utförts inom programmet TIMMS, vilket administreras av organisationen IEA (International Evaluation of Assessment). En femte TIMMS-undersökning avseende matematik och naturvetenskap kommer att genomföras under 2011. TIMMS undersöker studieprestationerna i fjärde och åttonde årskurserna. Under 2007 deltog femtio länder och studien 2011 väntas omfatta minst sextio länder. De deltagande länderna uppvisar stora olikheter ekonomisk utveckling, befolkningssammansättning, språklig enhetlighet eller splittring, skolkultur, läroplansprinciper etc. etc. Jämförelser bör därför inte ses som någon slags kunskapsolympiad med rangordning av deltagande länder, utan de tjänar mer till att koppla resultat till karaktäristiska bakgrundsfaktorer och de tjänar syftet att kunna användas för lärande av best practice och bench marking. Bakgrundsdata att koppla till resultaten är bl.a. karaktäristik av pedagogisk filosofi, betygssystem, läroplaner, undervisningsmetoder, skolorganisation, styrnings- och ledningsprinciper etc. i de deltagande länderna. Data från TIMMS bearbetas vidare inom ett stort antal forskningsprojeket och varje studie ger upphov till flera hundra artiklar i vetenskapliga tidskrifter

En annan internationell jämförelse är PISA (Programme for International Student Assessment). PISA organiseras av OECD och verksamheten består i årliga utvärderingar av elevers kunskaper genom tester. Liksom med TIMMS är inte avsikten att länder ska tävla eftersom olikheter i läroplaner och andra villkor inte tillåter den sortens jämförelser. Icke förty finns en stark tendens att i skolpolitik åberopa TIMMS och PISA- resultat. Ett land som mer än andra tagit tätplatsen i jämförelser av TIMMS- och - PISA- resultat mellan länder är Finland. En studie gjordes i Finland av hur dessa resultat används i den centrala nationella skoladministrationen gjordes av: (Rautalin, M. &Alasuutari, P. (2009): Journal of Education Policy, vol. 24, nr. 5, pp 539 – 556.) Studien visar att centralt placerade politiker och administratörer åberopar resultaten för att rättfärdiga sina egna policybeslut och de intar en mycket okritisk hållning till resultaten, trots att det riktats en hel del kritik mot testuppgifternas utformning bl.a. från lärare i naturvetenskapliga ämnen och forskare i naturvetenskapens didaktik, vilka hävdar att testuppgifterna inte är i linje med de progressiva strävanden som präglar utvecklingen av NO-didaktik. Det kan säkert finnas en risk (men det är en spekulativ tanke) att PISA och andra internationella jämförande studier används för tävlingsändamål och att läroplanstillämpningen därför anpassas till karaktären av PISAs testuppgifter med risk för avkall för andra angelägna överväganden.

Hur går det för Sverige?

Sverige har fåt sjunkande resultat i TIMMS och PISA och om man ser till dessa jämförelser i olympiadtermer, kan vi fråga: Vad beror det på? Ett svar kan vara att försvara svensk skola och kritisera testerna. Ett annat kan vara att acceptera som ett faktum att det går dåligt i Sverige. Låt oss se på båda alternativen.

Låt oss börja med att kritisera testerna. Jämförelser mellan länder kräver att det finns helt likvärdiga kriterier för bedömning och det i sin tur kräver att det finns testuppgifter med entydigt givna svar och en konsensus om vad som är det viktiga att testa. Detta utesluter testuppgifter som är open ended och syftar till att pröva förmågan till självständigt tänkande, kreativa problemlösningar, förmåga att tillämpa principer för praktiska problem med olika möjligheter etc. och i stället fokusera basal och lätt mätbar kunskap om fakta, begrepp, samband och formelspråk. Därför är TIMMS illa matchat till svenska kursplaner, som förutom att lägga vikt vid dessa basala och alldeles nödvändiga kunskaper också betonar förmågan till matematiska och naturvetenskapliga resonemang och tillämpningar, som inte låter sig mätas med entydiga svar i en rättningsmall.

TIMMS och PISA är skolinterna tester. Skolexterna kriterier för ett lands utbildningskapacitet är något annat. Det handlar om hur många uppfinningar som patenteras, hur många vetenskapliga artiklar i refreegranskade tidskrifter som publiceras per hundratusen innevånare, hur många kunskapsbaserade företag som startas i för hållande till folkmängd etc. Det tycks som om Sverige presterar bättre enligt skolexterna mått på utbildningskvalitet än i skolinterna jämförelser. Musikexporten är ett exempel. Det kan betyda att vi inte ska stirra oss blinda på skolinterna mått.

Viktigt att kunna

När Folkskolan var ny efter 1842 så var Kristendomskunskapen symbolen för studiebegåvning. I gymnasierna var det latinet som gällde. Det ansågs ha en överspridande effekt för tankens klarhet och systematik. Idag gäller matematik och naturvetenskap. I morgon kan möjligen den textanalytiska förmågan med inslag av granskning, källkritik, argumentationsanalys och också tolkande och utläggning ta tätplatsen som symbol för studiebegåvning. Sverige ligger bra till i tester av läsförståelse och kanske är vi på väg mot en tätplats i morgondagens bedömningar.

Att ta TIMMS på allvar

Vi ska inte förneka att Sverige har halkat efter i matematik och naturvetenskap och vi ska inse att dessa ämnen innehåller element av grundläggande kunskap om fakta, begrepp, samband och kännedom om formelspråk, som är basala och nödvändiga även om kritik kan riktas mot brister i mätning av andra aspekter i testerna.

Vad beror det på att det går sämre? Man kan hävda att det är fel på lärarutbildningen men det är inte troligt. Bulken i lärarutbildning är ämnesutbildning vid universiteten och den har aldrig rönt samma kritik som de pedagogiska ämnena som är en mindre del i utbildningen. Mer troligt är att det är rekryteringen till lärarutbildning som är problemet. Vad anbelangar matematik och naturvetenskap så söker sig de bästa studenterna som kommer rån N-programmet till högre teknisk utbildning, läkarutbildning, veterinärutbildning etc. och inte till lärarutbildning. Det finns så många andra attraktiva karriärer som kommer i första hand. Vi har inte tillräckligt med ämnesutbildade lärare i Ma –Nat. - ämnen utan So - lärare ”med intresse för naturvetenskap” som undervisar. Frågan är hur vi ska kunna få de studenter från N – programmet med ambitioner och karriärlust att satsa på lärarutbildning. Jag har en del idéer och praktiska förslag om hur man kan locka med karriärer, löner, status etc. och återkommer gärna med dessa konkreta förslag om det finns intresse på debattsajeten.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/31041

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Intressant. Kan du bara bekräfta att din förkärlek för "open ended" testuppgifter INTE gäller matematik. Annars blir jag nämligen riktigt orolig och beklämd med tanke på din expertis i kunskapsbedömning.

En matematikuppgift som inte har ett entydigt svar är en felaktig uppgift, så enkelt är det. Däremot kan det finnas hundratals sätt att komma fram till svaret och de är precis lika rätt allihop. I svenska skolan får jag ofta känslan av att motsatsen gäller, det är ok om man får fel svar, bara man gör på det sättet som lärs ut i boken. Det blir spännande när dessa barn sedan ska bygga broar och sköta vår medicinering.

Ett talande exempel från första årgången av det nationella matematikprovet för åk 3 var att eleverna skulle redovisa hur de resonerade för att lösa även enkla subtraktionsuppgifter. Att exempelvis räkna på fingrarna gav poängavdrag. Öka gärna svårighetsgraden så att fingrarna och tårna inte räcker till, men låt barnen för allt i världen lösa uppgifterna som de vill, annars dödar vi deras redan tynande matematikglädje.

Jag håller annars med om att rekryteringen till lärarstudier är ett stort problem och kan tillägga att man också missar tillfällena att locka tillbaka de bästa. Exempelvis är det många civilingenjörer, vilka läst en bred och krävande utbildning och kanske jobbat praktiskt med naturvetenskap och teknik, som inte ens är behöriga till 90 p lärarkomplettering (p.g.a. detaljerade ämnesbehörighetskrav). Alla lärare ska tydligen vara stöpta i exakt samma form, precis som eleverna. Vilken härlig kunskapssyn vi har i Sverige!

Permalänk | Anmäl #1 Pär Söderhjelm, 2010-12-11, 20:33

Gunilla: Kritisk granskning av experternas texter är bra men hur vore det om vi istället själva fick verktyg att förstå fakta, utvärdera konsekvenser av ekonomiska beslut och följa de logiska samband som ligger till grund för samhället. Mycket bättre tycker jag. Detta kallas matematik.

För övrigt har Lundin säkert rätt i att när matematiken infördes på 1800-talet fanns det inget större behov för den. Vissa av oss har dock insett att samhället ändrats en smula sedan dess. Jag vågar till och med påstå att det är BRA med datorer i skolan, trots att detta har inneburit en hel massa problem som du så klokt förutspådde.

Permalänk | Anmäl #4 Pär Söderhjelm, 2010-12-12, 15:06

Gunilla #5 och #6

Jag vill helst inte stå till svars för att andra på NM leker experter, men jag ber om ursäkt för kommentaren om datoriseringen, det var för låg nivå. Och tack för att du tar upp exempel på pedagogisk forskning, den syns alldeles för sällan,

Mitt inlägg #1 är en uppriktig förhoppning om att artikelförfattaren skiljer mellan de olika delarna i testet.
*Läsförståelse: mycket svårt att mäta och jag håller med i hans problematisering.
*Matematik: ganska lätt att mäta och det finns därför ingen anledning att ifrågasätta testernas tillförlitlighet.
*Naturvetenskap: omfattar viss svårmätt kunskap, men det är ingen katastrof att fokusera på det lättmätta eftersom de ofta går hand i hand.
Jag hoppas att jag får denna skillnad bekräftad av honom själv.

Detta har ju ingenting att göra med ämnenas relativa vikt som du tar upp och som är väldigt intressant. Men att kalla det för en mattebluff är väl att ta i? Vill vi ha spetsforskning och teknikföretag så måste vi ha mycket och bra matematik i skolan, oavsett om vi gillar det eller inte, detta hindrar ju inte på något sätt att andra ämnen (inklusive estetiska) också är viktiga. Jag tycker du blandar ihop matematik som du ser den (enkla formella kunskaper) med matematik som den borde vara. Kanske vi egentligen menar samma sak. Förmågan att tänka logiskt räknar jag som matematik eftersom jag sällan träffat på exempelvis SO-lärare som varit bra på detta. Men självklart KAN det lika gärna ingå i andra ämnen.

Dock menar jag fortfarande att det finns en fara i att bli kritisk utan rätt verktyg. Ta exempelvis klimatdebatten, där vi överöses med information från olika håll, och där några "kritiker" tycker sig se konspirationstendenser. Det är få naturvetare bland dessa eftersom naturvetare har lättare att se den mest sannolika faktabilden istället för att haka upp sig på att vissa data tolkas olika av olika forskare (vilket förstås är helt naturligt inom vetenskap).

Permalänk | Anmäl #7 Pär Söderhjelm, 2010-12-12, 23:37

#8 Gunilla

PISA-undersökningen omfattar tre olika kunskapsområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Det är dessa jag menar att man måste skilja på. Det finns en lång och god erfarenhet av internationella jämförelser i matematik så det framstår helt enkelt som oseriöst att börja ifrågasätta huruvida matematikkunskaper kan testas. Däremot kan jag förstå att det finns mätproblem inom läsförståelse.

Permalänk | Anmäl #9 Pär Söderhjelm, 2010-12-13, 15:52

#10 Gunilla Madegård

"Vem, när o var o hur har ifrågasatt att matematikkunskaper kan testas?"

Jag menar testas med hjälp av prov med entydiga lösningar. Det är ju det artikeln handlar om. GL skriver att "svenska kursplaner [...] betonar förmågan till matematiska och naturvetenskapliga resonemang och tillämpningar, som inte låter sig mätas med entydiga svar i en rättningsmall"

Jag anser tvärtom att just matematiska resonemang (problemlösning) mäts mycket bra med entydiga svar. Inte alls av samma anledning som t.ex. kartkunskap eller annan ren faktakunskap, utan för att ett rätt svar innebär att man har tänkt rätt i alla steg (om uppgifterna är väl konstruerade).

Naturvetenskap innehåller, som jag redan skrev i #7, både lättmätta (faktakunskaper och problemlösning) och svårmätta (projekt och experiment) inslag, men eftersom jag själv ser problemlösning som den viktigaste färdigheten så tycker jag att man kan komma långt med entydiga svar där också (därmed inte sagt att PISA är det optimala testet).

Permalänk | Anmäl #11 Pär Söderhjelm, 2010-12-14, 00:47