Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2010-12-09 22:12, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Ökad segregation sägs vara orsaken till en allt sämre svensk skola. Det skulle betyda att socialdemokratin inte tillräckligt reformerat skolan i riktning mot ökad jämlikhet. Det är snarare så, att ökad segregation är resultatet av långvarig skolpolitik som syftat till att minska skillnader mellan olika socialgrupper i samhället.
Jag är lärare sedan 30 år och har åsett förfallet inifrån. Den främste revoltören på min lärarhögskola har nu varit min chef. De obekväma åsikter jag har, har lett till att jag aldrig fått tjänster jag sökt, blivit på alla sätt tystad, tvångsförflyttats till avlägsen skola och till sist tvingats till pension. Avvikande åsikter bestraffas. Är det förstadiet till den nya diktaturen?
Resultatet av den svenska utbildningspolitiken sedan flera decennier är att ALLA elever har mycket sämre kunskaper än tidigare, även de med de högsta betygen. Detta beror på att ALLA lärare har sämre kunskaper än förr eftersom arbetsgivare och Skolmyndigheter inte prioriterat goda ämneskunskaper hos lärarna. Avsikten med reformerna har varit att ALLA elever ska ha lika utbildning och kunna nå högskolebehörighet i en slags missriktad jämlikhetsvision som har sin grund i en icke-humanistisk människosyn. De socialdemokratiska reformatörerna har ansett att alla människor är lika (vilket förväxlats med lika människovärde) och ska undervisas lika. Då blir resultatet lika. Det socialistiska jämlikhetssamhället tros då kunna nås. Därför har skolkunskaper prioriterats ner och sociala förmågor prioriterats upp. Skolan arbetar terapeutiskt och målet har varit en ny, socialistisk, jämlik människa. Eleverna ska SJÄLVA ta ansvar för sin utbildning. Lärarna kan vara vänliga pådrivare. Därför märks det inte om de har dåliga ämneskunskaper. Därför växer friskolor och privatundervisningsföretag upp som svampar ur jorden. Det är antiintellektualism och kunskapsförakt som varit drivkraften i reformarbetet ända sedan realskolan avskaffades.
Lågstadielärarna har inte fått utbildning i läsinlärningsmetodik. Speciallärarna är avskaffade. Högstadielärarna tvingas undervisa i flera ämnen som de saknar behörighet i. De nya lärarna har kunskaper som bara är bråkdelen av de gamla adjunkternas. På gymnasiet undervisade lärare som doktorerat i sitt ämne. I Sverige går eleverna 12-13 år i ungdomsskolan och alltför många har kunskaper som en mellanstadieelev.
Före kommunaliseringen hade lärarna riksdagens uppdrag att bibringa det uppväxande släktet de kunskaper och färdigheter som de folkvalda beslutat. Idag har arbetsgivare, självutnämnda experter avprofessionaliserat kåren. De tvingas använda alltmer av sin tid till dokumentation, utvecklingssamtal och att samarbeta om sådant som de själva inte bestämt, istället för att ägna sig åt klassrumsarbetet. De har 13-15 studiedagar per år som syftar till att lära sig lyda den inkompetenta överheten. Lärarna betros inte längre själva veta hur de ska arbeta för bästa resultat. Med hjälp av individuell lön styr arbetsgivaren deras betéende och de är i händerna på okunniga chefer och fritidspolitiker som styr skolan som bolag med budget och bokslut.
Skolan kommer inte att bli bättre om inte lärarutbildningarnas kvalitet höjs liksom inträdeskraven. Höjda löner kommer att få de bästa studenterna att välja detta för framtiden mest betydelsefulla yrke och inte som nu, de medelmåttiga. De centrala studiemålen måste vara tydliga och inte som idag diffusa och lokala, för att elever ska få likvärdig utbildning i landet och därmed jämförbara betyg.
Lärarna måste få makten tillbaka över sin yrkesutövning så att de kan hantera det nationella uppdraget. Bara så kan Sverige slippa återgå till det utgårdarike det en gång var.
Maria Settergren, f.d,lärare i Vänersborgs kommun
Svensk skola får återigen dåliga betyg i den internationella utvärderingen PISA. Sämst går det för pojkar. Varför fungerar skolan så dåligt?

Rätt av Jan Björklund att lyfta tillbaka katedern

Pojkar tillåts uppfostras till våldsverkare

Skolans kris beror inte på Björklunds reformer!

"Flumskolan" hade bättre resultat än Björklunds sorteringsskola


Replik: Svensson läser mig slarvigt

Öka lärarskickligheten, men hur?

Barnläkare: Skolan måste bejaka fler kompetenser än de teoretiska

Vad hände med elevernas lust att lära?

Ett ansvar som faller mellan stolarna


Vad göra åt problemen för barn med utländsk bakgrund?

I den egalitära skolan är vi alla lika dåliga
Nedgången beror framförallt på skolan att misslyckas med utlandsfödda elever


Skyll inte sjunkande kunskapsresultat på engagerade elever

Låt-gå-mentaliteten ställer till det i skolan

Professor i pedagogik: "Vi ska inte förringa problem men inte heller bli alarmistiska"

Forskare: Fria skolvalet hotar kvaliteten i svensk skola

Det är lärarna som måste bli bättre

Jan Björklunds egna bristande kunskaper visar på faran med en partisk skola
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den svenska skolans jaemlikhetsideal och arbetsformer aer inget socialistiskt pafund. De bygger pa en direktimport via 1946 ars Skolkommission av den progressivistiska roerelsen som startades av John Dewey och William Kilpatrick i USA under 1910- och 20-talen. Bakgrunden aer pragmatistisk filosofi och amerikansk liberalism. Riktningen mot en mer sammanhallen skola och elevaktiva arbetssaett har varit likartad i hela den demokratiskt och ekonomiskt utveacklade vaestvaerlden, och aer alltsa inte saerskilt socialdemokratisk. Vad betraffar laerarnas kunskaper sa hoejdes krvaen pa aemneskunskaper vid den laerarutbildningsreform som traedde i kraft 1988, da det besloets att 60 poaeng i aemnen kravs foer behoerighet i gy-skolan och 40 poaeng i Grundskolan. Dessutom infoerdes krav pa universitetsbetyg i aemnen ocksa foer laerare foer laegre aldrar.(jag var sjaelv kallad som expert i den foeregaende utredningen) Bara riktigt okunniga "pedagoger" som Lars Leijonborg och Jan Bjorklund tror att aemneskraven saenkts. Men det aer bara att ga till kaellorna och kolla hur aemneskraven sett ut. Den lokala kursutvecklingen i svenska skolor leds av laerarna sjaelva i arbetslag och i oekande grad i samarbete med kolleger i andra skolor och kommuner. Laerarna har alltsa makten oever sin yrkesutoevning.
Din bild av skolan och dina asikter aer inte saerskilt ovanliga bland laerare och jag aer daerfoer lite foervanad oever att du sidsteppats pa denna grund.
Haelsningar
Goran Linde
Det är rätt att de senaste decenniernas skolutveckling inte är en isolerad svensk företeelse utan har pågått i hela västvärlden och stötts av breda politiska lager. I Sverige har socialdemokratin haft makten i 70 år och måste därför hållas ansvariga. Den socialdemokratiske statsministern Göran Persson genomförde, genom att så splitt mellan lärarfacken den reform, kommunaliseringen, som fått en avgörande betydelse för lärarnas minskade status.Genom kollektivavtal med löften om högre löner gick de med på att någon annan än de själva ska bestämma över deras tid. Kursinnehållet i lärarutbildningarna är enormt urvattnat. Fler poäng innebär inte mer kunskaper. Många nyutexaminerade lärare säger när de börjar arbeta att de ska vara oberoende av läroböcker. Men de har så dåliga kunskaper att de blir slavar under dem. De ska allt oftare bedöma elevers sociala utveckling snarare än deras kunskapsmässiga.
Makten över sitt yrke har de inte genom att tvingas sitta på konferenser i decennier och bestämma vad eleverna ska kunna. Detta är riksdagens uppgift. Lärarna ska ha friheten att på de sätt de finner lämpliga bibringa eleverna dessa.
Maria Settergren
Privatskolor är verkligen ingen höjdare. Det ökar segregationen och därmed spänningarna i samhället på sikt. Om jag skulle skriva vad det leder till uppfattas jag som oseriös, så jag avstår. Var och en får tänka. Dessutom träffar jag i mitt yrke varje vecka familjer som berättar om bristande kompetens och intresse för barn med speciella behov, rektorer som försöker slingra sig. Dom brukar börja med att vi kan inget om ADHD, sedan säger dom vi har inte resurser och sedan låter dom milt, envist länge och väldigt bestämt föräldrarna förstå att dom önskar att barnet slutar i deras skola och att dom tänker inte lyfta ett finger. Privatskolor - bad idea från början till slut. Jag är väldigt nöjd med att ha bytt partitillhörighet och åter igen kan känna mig bekväm i min politiska uppfattning och privatskolar - om den svenska grundskolan tidigare, där alla elever kom kontakt med elever från alla samhällsklasser, där förståelse och personliga relationer och minnen för livet skapades. Det finns väldigt lite värde i att driva fram skolor för de rika och resursstarka både på elev- och lärarsidan och lämna de svaga i den allmänna skolan. Jag såg det på nära håll i Oakland USA - svarta skolor usla lärare - våld och vita förortsskolor som fungerade såsoom alla skolor ska fungera. Bakläxa och dra i nödbromsen. Kommer naturligtvis inte att ske. Så det blir inte roligt för Sommestad att ta över Björklunds krasch om några år.
Jag instämmer helt med Bertil Jansson ovan. Sverige var innan det stora förfallet, som började på 70-talet och accelererade efter kommunaliseringen av skolan, en av världens mest civiliserade länder i den meningen, att vilken fattiglapp som helst kunde skaffa sig en akademisk karriär, om han/hon bara var begåvad och envis, eftersom utbildning var gratis och lika i hela Sverige. Men ett sådant läge varade inte länge. Den växande mängden friskolor är ett svar på den allt sämre kommunala skolan men speglar också den segregation som skett tack vare stor invandring och liten integration. Detta är särskilt allvarligt i storstäderna.
Maria Settergren
"Kunskap är makt" eller "Kompetens för frihet" socialistiska eller liberala ideal pekar åt samma håll och de pekar på att vi behöver en skola med kunskapsfokus. Vi behöver en skola där man börjar med att se till att lärarna har kunskaper och sen ser till så att skolan inriktas på att ge eleverna just kunskap. Bristande kunskap begränsar livsvalen och förstör framtiden för eleverna. Det är dags att de åsikterna kommer fram i debatten, vi måste hålla uppe fokus med hjälp av många artiklar så att vi inte fortsätter att rasa i kunskap för det kommer våra barn och barnbarn få betala dyrt för.
Maria Settergren!
Din artikel-vilken tyvärr helt överenstämmer med den bild man själv har,som barn av samma skola som du själv, där duktiga adjunkter med bred och djup kunskap i sina ämnen, kombinerat med goda pedagogiska insikter fått två generationer av barn att älska kunskap-
kan ju få en att gråta blod!
En generation människor får nu betala priset i form av ökad arbetslöshet, minskad levnadsstandard och livskvalitet,som priset för att en del av oss med missriktad förmyndarmentalitet har trott oss veta bättre än de många människorna själva , vad som är bäst för dom själva och för landet.
Kombinerat med den intolerans för valfrihet och en dogmatisk syn på jämlikhet, byggd på en grundläggande missuppfattning om vad Egalité
egentligen betyder och innebär, har resultatet blivit en under lång tid förödande kunskapserosion i Sverige, synbarligen manifesterad i vår kontinuerligt försämrade positionen i den ekonomiska rankinglistan över världens länder
Ansvaret på okunniga politiker vilar tungt!.