Forskare: Fria skolvalet hotar kvaliteten i svensk skola

I dagarna presenteras resultaten från PISA-2009 om svenska grundskoleelevers prestationer i matematik, naturvetenskap och läsning. De skiljer sig inte nämnvärt från den nedåtgående trend som PISA- och TIMSS- studier indikerat under hela 2000-talet. Från en relativt hög internationell nivå tycks de svenska eleverna ha halkat ner rejält och presterar idag medelmåttigt i både matematik och naturvetenskap jämfört med elever i andra länder. I politiska sammanhang och i media ställs allt oftare frågor om vad som har hänt med svenska elevers kunskaper och vad som kan förklara denna utveckling.

Om man analyserar elevernas prestationer i naturvetenskap utifrån PISA- resultaten under 2000-talet framträder en något mer komplex bild än vad media vanligtvis brukar rapportera. Bilden visar nämligen att samtidigt som man inte kan säkerställa en statistiskt signifikant nedgång mellan två efterföljande mätningar indikerar resultaten ändå en nedgång på längre sikt. Förklaringen ligger i att de svenska eleverna presterade signifikant över OECDs medelvärde år 2000 men något under medelvärdet år 2009, vilket ger en nedåtgående tendens.
Under samma tidsperiod har det pågått en internationell debatt om värdet av denna typ av studier. Flera forskare hävdar att studierna egentligen inte representerar elevernas verkliga kunskaper utan endast mäter deras prestationer i artificiella och kontextlösa situationer som inte på något sätt motsvarar den komplexa verklighet där eleverna behöver använda sina kunskaper. Kritiken har, i detta sammanhang varit särskilt hård när det gäller PISA- organisationens sätt att presentera resultaten i form av "OS-tabeller" över de deltagande ländernas medelvärden eller som endimensionella beskrivningar över hur landet ifråga lyckas med skolorganisation och undervisning. Men resultaten från PISA -studierna kan också analyseras utifrån helt andra perspektiv och med andra målsättningar.

En noggrann analys visar nämligen att vid PISA- undersökningen 2000 hade de lågpresterande eleverna i Sverige 25 poäng bättre än motsvarande elever i andra länder i naturvetenskap. I PISA 2009 hade samma grupp 15 poäng lägre än motsvarande OECD-länder. De medelpresterande eleverna hade 12 poäng bättre resultat än motsvarande grupp år 2000 men 10 poäng lägre än motsvarande grupp år 2009. En liknande trend finns även i matematik. De mest högpresterande eleverna behåller sin relativa position - de presterar nu liksom tidigare på ungefär samma nivå som de duktigaste eleverna i andra länder. Den svenska nedgången under 2000-talet beror således på att medel- och lågpresterande elever försämrat sina resultat.

Vad kan då förklara nedgången? En möjlighet är att undersöka resultaten i naturvetenskap utifrån det som kallas "mellanskolevarians" vilket är ett mått på spridningen mellan enskilda skolor. En sådan analys visar en tydlig trend där skillnaden mellan låg- och högpresterande skolor i Sverige nästan tredubblats under perioden 2000-2009. Analysen visar till och med att Sverige är det land av alla deltagande länder (67 st år 2009) som har den högsta ökningen under perioden. Viktigt att notera i detta sammanhang är alltså att de högpresterande skolorna egentligen inte har förändrat sina resultat utan att det är de låg- och medelpresterande skolorna som kraftigt har försämrat sina resultat under perioden.

Vad vi ser är en tydlig trend av förstärkt segregering i svenska skolor under 2000-talet. Trenden går att förklara utifrån att de välmotiverade och högpresterande eleverna i allt högre utsträckning väljer vissa skolor men att detta val inte påverkar deras resultat nämnvärt. Koncentrationen av dessa elever medför alltså inte att de presterar bättre än tidigare. Däremot tycks det fria skolvalet få en tydlig påverkan på de låg- och medelpresterande elevernas prestationer. Preliminära analyser visar också att de svenska eleverna generellt presterar sämre än medelvärdet när det gäller att tillämpa sina kunskaper, lösa problem och förstå hur naturvetenskapliga kunskaper skapas. Däremot presterar man minst lika bra eller bättre på uppgifter som avser att mäta faktakunskaper och reproducerbara ämneskunskaper.

Det finns med andra ord mycket som pekar på att det är just den förstärkta skolsegregationen som utgör en av de avgörande förklaringarna till de svenska elevernas generella resultatförsämring i naturvetenskap och matematik under 2000-talet. Resultaten visar också att det naturvetenskapliga ämnesområdet alltmer framstår som det område där det finns störst skillnad mellan hög- och lågpresterande elever i Sverige. Frågan är vilken betydelse dessa resultat får när Sverige samtidigt måste rekrytera alltfler naturvetare och tekniker för att täcka framtidens behov av dessa yrkeskategorier. Dessutom är goda kunskaper inom dessa områden avgörande ur ett demokratiskt medborgarperspektiv och för att allmänheten skall kunna delta i en debatt om framtiden i ett alltmer högteknologiskt Sverige.

Bilden av den svenska skolan som en sammanhållen enhet, där det inte har haft en avgörande betydelse vilken skola man går på, håller successivt på att förändras. Sverige har i dessa sammanhang tidigare framstått som ett land med en väl sammanhållen grundskola där skillnaderna mellan hög- och lågpresterande har varit relativt små jämfört med andra länder. Just detta förhållande brukar också innebära att man generellt presterar bra på de stora internationella studierna. I detta sammanhang kan man ta Finland som exempel där eleverna presterar toppresultat på PISA samtidigt som man har en sammanhållen skola med små skillnader mellan hög- och lågpresterande elever och framför allt en mycket liten spridning mellan skolor.

En möjlig förklaring till den förstärkta segregationstrenden i Sverige är alltså att det fria skolvalet har fått funktionen av "sorteringsmaskin" där föräldrarna till välmotiverade och högpresterande elever i allt högre utsträckning väljer vissa skolor och väljer bort andra. Detta har i sin tur skapat en situation av ökad spännvidd mellan skolorna som också blir tydlig i resultatbeskrivningen. Analysen pekar på att det framförallt är de skolor som förlorar sina välmotiverade elever som drabbas, vilket tycks ha medfört en utarmning av undervisningen på dessa skolor. En förklaring till de sjunkande resultaten under 2000-talet blir därför att de kvarvarande eleverna tycks prestera sämre på testerna än tidigare medan de elever som flyttar från skolan inte nämnvärt har förändrat sina resultat.

Det finns idag en stark politisk konsensus när det gäller det fria skolvalet och möjligheten att fritt välja skola har under senare år blivit en etablerad rättighet i Sverige. Samtidigt kan man påstå att det just är det fria skolvalet som på senare år resulterat i en utveckling av förstärkt skolsegregation. Bilden av Sverige med en sammanhållen skola med relativt små skillnader mellan låg- och högpresterande elever håller successivt på att förändras. Avgörande frågor till det politiska samhället blir; önskar vi denna utveckling och vilka visioner finns egentligen för framtidens skola i Sverige?

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/31019

12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ja, vad hade du förväntat dig av människor som flyttat hit från dysfunktionella länder?

Resultaten är 100% förutsägbara och bara ytterligare en indikation på en katastrofal socialdemokratisk och borgerlig politik.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2010-12-09, 12:00

I stort sett gäller alltså att invandrartäta skolor presterar dåligt och drar ner helhetsresultatet.

Vad har det med det fria skolvalet att göra?

Påståendet att det "ökar segregationen" är bra ett emotionellt påstående hämtat ur en politisk agenda utan verklighetsanknytning.

Ska man lösa problemet med lågpresterande invandrare måste man fråga sig vilken pedagogisk metod man ska konstruera om den som man normalt använder inte fungerar.

Permalänk | Anmäl #2 Sune Svensson, 2010-12-09, 12:32

Ingen vill gå i dessa skolor i invandrartäta områden, inte ens invandrarna själva vill gå där. De högpresterande eleverna och elever från akademiska hem på dessa skolor är väldigt tacksamma för det fria skolvalet, vilket ger dem möjlighet att välja skolor med en bättre etnisk sammansättning. När jag gick i skolan hade vi flera i min klass som hade valt bort dessa skolor och jag förstår dem när de berättade alla skräckhistorier om attityder, pedagogik och språksvårigheter. En tjej gick i en klass där mindre än hälften av eleverna kunde skriva på svenska och det blev inte mycket gjort på lektionerna när lärarna hade fullt upp med att få tyst på klasserna.

Permalänk | Anmäl #4 Henrik Eriksson, 2010-12-09, 15:30

För elever med utländsk bakgrund födda i Sverige, når 30 procent inte upp till en grundläggande läsnivå. När det gäller elever med utländsk bakgrund födda utomlands, är motsvarande siffra 48 procent, alltså varannan elev. Detta är att jämföra med infödda elever, där andelen är 14 procent.

Källa: http://www.skolverket.se/sb/d/4308/a/23165

Så ser verkligheten ut i dagens Sverige.

Permalänk | Anmäl #5 Johnny Andersson, 2010-12-09, 15:44

• “Forskare” i diverse icke naturvetenskapliga ämnen kommer förvånansvärt ofta fram till resultat med, i mitt tycke, totalt omvänd logik. Det är alltså de högpresterande skolornas fel att de andra skolorna presterar dåligt, och därför skall de högpresterande skolorna förbjudas. För mig är det mest troliga att det är de lågpresterande skolornas eget fel och det är en jäkla tur att inte alla skolor i Sverige gått samma väg. Ett tips till skribenterna sök på “Occams razor”.

Permalänk | Anmäl #6 Carl-Magnus Nilsson, 2010-12-09, 16:56

6 kommentarer och ingen fattar vad dom läser.

Det ni kallar högpresterande skolor är skolor med högt betygssnitt därför att socialt trygga barn samlats där. Själva skolan är inte högpresterande. Elevernas individuella prestationsnivå har inte ökat av att dom sluppit lågpresterande klasskompisar. Fattar ni?
Däremot förlorar lågpresterande elever på att bli lämnade åt sig själva.

Det är som med våra ökande inkomstklyftor. Vi som hamnar på solsidan får mer pengar men blir inte friskare, lyckligare eller får längre liv.
De som blir fattigare däremot blir sjukare och dör tidigare. I genomsnitt förlorar vi alltså som nation på ökade klassklyftor.
Fattar ni?

Läs Statussyndromet eller Jämlikhetsanden om ni vill vidga ert vetande.

Permalänk | Anmäl #7 Olof Lindberg, 2010-12-09, 20:53

Så skribenten vill att skötsamma elever ska tvingas gå kvar i skolor i invandrartäta områden så att alla blir lika misslyckade.

Bra idé ...

Permalänk | Anmäl #8 Rufsen Olsson, 2010-12-09, 21:20

Ja, segregationen ökar i de svenska skolorna. Detta går inte att moralisera över. Det handlar om att medvetna föräldrar och elever inte är beredda att acceptera en lägre undervisningsstandard bara för att svenska politiker hyser en hemlig längtan om att använda den svenska skolan som ett integrationspolitiskt verktyg.

Den sociala ingenjörskonsten har nått sina gränser. Även ovanstående forskare borde inse detta.

Permalänk | Anmäl #9 Elin Eriksson, 2010-12-10, 20:19

Elin
Jag är inte lika uppgiven som du. Jag tror att om föräldrar som tror att dom är medvetna får reda på att deras omtanke om egna barn bygger på en missuppfattning så måste inte vår välfärd vridas bakåt.
Barn med stödjande föräldrar förlorar inte på att gå i skolor med socialt blandade elever.
Barn utan stöd hemifrån förlorar däremot på att mista bättre lottade klasskamrater.
Det är som med skattesänkningar. Vi som inte behöver mer pengar vill ändå inte unna andra att få del av dom. Och vi vill inte gärna unna svagpresterande barn att få nytta av umgänget med våra högpresterande telningar.
Det är inte omtanke som driver vårt nyliberala samhälle, det är oginhet.
Till skilnad mot dig tror inte jag att dagens ogina välmående medelklass är skapelsens krona och slutmål. Det vore bara för meningslöst.

Permalänk | Anmäl #10 Olof Lindberg, 2010-12-11, 14:11

Bra talat Olof. Jag tycker inte vi ska ge upp tanken på en likvärdig skola så lätt. Kommunaliseringen och öppnande för vinstdrivande och av andra skäl konkurrerande skolor var ett stort misstag och det var socialdemokratins värsta svek att gå med på detta (privatisering av sjukvård är t.ex. ett mycket mindre problem än att segrera en hel generation oskyldiga barn).

Men om man nu nödvändigtvis vill ha kvar skolvalet så finns det väl en enkel lösning? Det är ju fortfarande staten som bestämmer skolpengen per elev. En annorlunda viktning av elevens förutsättningar kan leda till att det tvärtom blir de invandrartäta skolorna som får de bästa lokalerna och lockar till sig de bästa lärarna. Det borde väl gå att hitta ett optimum så att det blir så rättvist som möjligt. Eller är det jag som är dum?

Beträffande artikeln: det är ju inte så underligt att invandrade barn har sämre förutsättningar i t.ex. läsförståelse och SO. Men att låta detta också gå ut över matematik och naturvetenskap är oförlåtligt och beror mest på fantasilösa lärare och hopplöst text-fokuserade läroböcker. På nätet finns ju t.ex. färdigt mattematerial identiskt på en mängd språk, men jag undrar hur mycket som verkligen används.

Permalänk | Anmäl #12 Pär Söderhjelm, 2010-12-11, 22:32

Pär #12
Nej, dumt låter det inte, möjligen en aning naivt.
Jag kan inte erinra mig ett enda exempel på att pengar fördelats så att de med låg status fått kompensation för sina större behov.
Det fria skolvalets negativa segregerande effekter går inte att kompensera tror jag. Mer pengar till lågstatusskolor eller bussning av barn ffrån fattiga till rika områden är bara lite plåster på såren. Mantra mot ett dåligt samvete.
Friskolor måste bort. Jag inser att ett sånt hopp också är naivt när som du skriver även sossarna har blivit segregationsförespråkare.

Permalänk | Anmäl #13 Olof Lindberg, 2010-12-12, 11:09

Först flyttar de svenska föräldrarna sina barn bort från invandrarskolorna. För sina barns bästa.
Sedan flyttar invandrarföräldrar med akademisk utbildning sina barn bort från invandrarskolorna. För sina barns bästa.
Sedan flyttar invandrarföräldrar som "bryr sig" sina barn bort från invandrarskolorna. För sina barns bästa.

Människor ser inte sina barn som någon slags integrationspolitisk kanonmat, som politikerna bara kan använda efter behag.
Och det gäller även för de som skriker högt av upprördhet över sd. Vi lever inte på 70-talet, mer individualistiska värderingar
råder idag. Och det sätter gränserna för vilka politiska lösningar som är möjliga. Så att avskaffa det fria skolvalet och friskolorna
är i praktiken uteslutet.

Permalänk | Anmäl #17 Magnus A, 2010-12-15, 14:33