Jag citerar Pär Ström på GenusNytt:
Glöm inte kvinnors våld mot män!
"Närmare 40 % av allt grovt partnervåld (brottskod 9353 och 9355) som anmäldes i Uppsala län under år 2009 kom från utsatta män. Detta stämmer väl överens med Brottsförebyggande Rådets (BRÅ) bedömning att det finns en relativt liten könsskillnad när det gäller utsatthet för relationsvåld."
Varför skall vi då inte se denna fråga könsneutralt och inse att även kvinnor kan vara förövare?
Jag såg en dokumentär på tv nyligen som handlade om kvinnliga fångvaktare i USA och de sa alla att kvinnliga fångar var mer våldsamma än manliga fångar och att som anställd så föredrog man att vakta männen som var mer respektfulla och gjorde som man sa.
Bara som en liten extra information.
Permalänk | Anmäl
Bo Grahn, 2010-12-08, 23:06
Bra idé för att komma från det hållet för så elakt och stort är problemet som innebär personliga katastrofer och är en skam för hela samhället.
Tvångsvårda hustrumisshandlarna och gå på hela släkten i hedersfallen. Det är enda vägen som kan leda till resultat.
Permalänk | Anmäl
Bo T, 2010-12-09, 08:25
Så här står det i artikeln:
"De senaste åren har även andra former av könsbaserat våld uppmärksammats såsom hedersrelaterat våld och partnervåld i samkönade relationer."
Vad är könsbaserat våld? Det står ju svart på vitt att det även förekommer våld inom samkönade relationer, så då borde ju inte kön spela någon roll?
Permalänk | Anmäl
John Malander, 2010-12-09, 15:19
Borde inte ett krav på tvångsvård för personer som begår relationsvåld vara riktat så att förövare av BÅDA könen ?
Våld i nära relationer drabbar inte bara kvinnor och det är inte bara män som begår detta våld.
Varför inte en könsneutralt krav på tvångsvård för förövarna av våld i nära relationer ?
Permalänk | Anmäl
ann-mari maukonen, 2010-12-09, 15:19
#5 ann-mari maukonen – Kommentar: ”Varför inte en könsneutralt krav på tvångsvård för förövarna av våld i nära relationer?”
Det är en bra fråga!
Och det kanske beror på och med litet ironi att dessa forskare alldeles för sällan lever i ”könsneutrala” relationer eller samkönade dito och tror att verkligheten består av de egna erfarenheterna för alla kvinnors del.
Detta fenomen har jag lagt märke till att vissa besserwisser kvinnor talar kollektivt vad kvinnor vill eller inte vill, hur kvinnor är och inte är. Men i själva verket är det deras egna subjektiva projektioner.
Kvinnor är inte heller så lätt förklarliga (lika litet som männen) som de vore tillverkade på löpnandeband utan just INDIVIDER först och främst…som min personliga erfarenhet…och tack och lov för det!
Permalänk | Anmäl
Christofer Catilan, 2010-12-09, 15:40
#5 ann-mari maukonen
"Varför inte en könsneutralt krav på tvångsvård för förövarna av våld i nära relationer ?"
Jag tror att svaret är mer prosaisk än du kan ha förvänta dig. Alltså inga djupa ideer styr här, utan "the real life".
Risken för återfall antas vara större för män, och när det finns begränsade resurser försöker man använda där de gör störst nytta.
Vad tycker du om svaret ? (På din annars helt rätt och relevant fråga)
Permalänk | Anmäl
Aris Toteles, 2010-12-09, 23:27
Att man tvångsvårdas när kvinnan är redan död hjälper varken kvinnan eller barn. Kvinnan finns inte längre och barnen hinner bli vuxna innan pappan blir frisläppt.
Detta är visst inte tillräcklig ursäkt för att neka förövaren psykiatrisk vård om han är i behöv av den. Så varför gör man inte det i samma utsträckning som förr? Det frågar man sig visst. Och osökt kommer jag in på tanken att det kan bero bland annat på att det finns fler förövare med utländsk bakgrund idag än vad det fanns på 70-talet. Vi vet ju att svenska män döms oftare till rättspsykiatrisk vård än invandrade när samma brott har begåtts. Den svenska mannen är snäll men sjuk medan den utländska är elak och frisk?! Det ingår ju den utländska mannens kultur att förtrycka, misshandla och döda kvinnor, så varför ska man vårda en sådan man på annat sätt än ställa hårdare krav?
Permalänk | Anmäl
Tetyana Barabanova, 2010-12-10, 08:30
Är inte det här sexism så vet jag inte längre vad som är.
Inte ett enda ord om att tvångsvårda kvinnor som misshandlar män, vad kan det ha att göra med om inte att ni ogillar män?
Kom med en rimlig förklaring till varför ni inte vill tvångsvårda kvinnor som utövar våld på sin manliga partner.
Permalänk | Anmäl
Joel Bergqvist, 2010-12-10, 19:32
våld i nära relationer kan drabba både könen, män och kvinnor. Klart finns kvinnor som misshandlar män men om vi pratar om MAJORITETEN, OM MAN PRATAr OM SAMHÄLLSPROBLEM så faktiskt så är det män som överrepresenteras. Klart förövare ska tvångsvårdas oavsett kön men statistiken kommer att visa hur många män respektive kvinnor kommer att hämna på listan.
Permalänk | Anmäl
Bahareh Andersson, 2010-12-11, 00:55
Bo Grahn: I Södermanlands län är det än värre. Där stod männen för en majoritet av alla anmälningar som gällde grovt relationsvåld under år 2009.
Maria och Mohammed Andersson har en del poänger i sitt debattinlägg. Dock faller hela argumentationen när man av någon anledning enbart vill att män ska tvångsvårdas, samtidigt som man tycks blunda för att även kvinnor i stor omfattning slår sina män.
För övrigt tror jag inte riktigt på iden med tvångsvård. Ska man lyckas med vården så visar studier på att vårdtagaren måste vara positivt inställd och villig att medverka i vården. Annars så kommer resultatet att utebli i de flesta fallen. Detsamma gäller när man ska vårda alkoholister, spelmissbrukare etc. Det hela bygger på ett frivilligt deltagande och att missbrukaren är införstådd i sitt problem.
Permalänk | Anmäl
Magnus Nilson, 2010-12-11, 02:31
#10 Joel Bergqvist.
Jag kan försöka komma med förklaringar. Först och främst är det begreppsförvirring igen. Vad är mäns våld mot kvinnor? Är det samma typ av brott som mäns våld mot män eller kvinnors våld mot män? Det är ju mycket man kan tolka in i uttrycket ”mäns våld” och ”mäns våld mot kvinnor”. Vad som oftast menas är det våldet som utspelar sig i nära relationer. Jo, vi vet att även män blir utsatta för våld av deras partner, det finns dock en stor skillnad mellan den våld som kvinnor utsätts för och den som män utsätts för. Det vet många av oss som har levt ett tag i denna värld och det bekräftas av en hel rad studier.
Brottsförebyggande rådet gör en översikt av nordiska studier i sin rapport Våld mot kvinnor och män i nära relationer från 2009 och konstaterar följande: ”En rad olika studier visar att utsatthet för relationsvåld rapporteras i samma grad av män som kvinnor, men att det rör det sig om två olika typer av våld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i fler negativa konsekvenser för den som drabbas.”
Nationell trygghetsundersökning rapporterar:
”Det vanligaste, framför allt bland män, är att ha blivit utsatt för trakasserier och förövaren är i detta fall oftast en tidigare partner. I övrigt är det mycket få män som uppger andra typer av utsatthet. Medan hela 77 procent av de utsatta männen uppgav att det var trakasserier
de drabbats av, är motsvarande andel bland kvinnor ungefär hälften så stor, 43 procent. Bland kvinnor rapporteras utsatthet för misshandel och hot i ungefär samma utsträckning som trakasserier.”
Vidare: ”Gällande enbart misshandel har man frågat om förekomsten av synliga märken till följd av händelsen och om skador som krävde sjukvård. Sammanlagt 72 procent av de rapporterade händelserna av misshandel mot kvinnor ledde till synliga märken och 22 procent till skador som krävde sjukvård. Bland de få rapporterade händelser där män har utsatts för våld har 3 (av totalt 8) gett synliga märken och 2 resulterat i grövre skador.”
Mer av det väsentliga: ”Resultaten från NTU visar att män utgör över 90 procent av de närstående som misshandlat en kvinna. Men också när män utsätts utgörs en absolut majoritet av de närstående gärningspersonerna av män (75 procent). Vad ryms då i beteckningen närstående? Hos misshandelsutsatta kvinnor utgörs kategorin närstående till övervägande del av en partner eller före detta partner. Detta är däremot det minst vanligt förekommande förhållandet för de misshandelsutsatta männen, för vilka det i stället är absolut vanligast att närstående innebär en god vän. Ungefär var tionde närstående gärningsperson tillhör familjen (förutom partner/före detta partner), vilket gäller såväl män som kvinnor som utsatts för misshandel.”
Allt detta är orsaken till att vi idag har en brottsrubricering grov kvinnofridskränkning.
”Med grov kvinnofridskränkning avses här brott mot BrB 4 kap 4a §. Om en man utsätter en kvinna, som han har eller haft en nära relation med (en äktenskapsliknande relation), för upprepade kränkningar som till exempel misshandel, olaga hot, ofredande, hemfridsbrott och sexuellt tvång kan han dömas för grov kvinnofridskränkning. Bakom ett brott om grov kvinnofridskränkning kan det således ligga flera misshandels-, hot eller sexualbrott.” / BRÅ
Jag tror att det är detta våld menar artikelns författare när hon föreslår att tvångsvårda misshandlande män.
Permalänk | Anmäl
Tetyana Barabanova, 2010-12-11, 12:05
#12 Magnus Nilson.
”I Södermanlands län är det än värre. Där stod männen för en majoritet av alla anmälningar som gällde grovt relationsvåld under år 2009.”
Att det är en man som är målsägande betyder ju inte att den tilltalade är en kvinna. När män utsätts för våld i nära relation majoriteten av förövare är också män. Det är bra att ha litet kunskap om brottsstatistiken innan man tar upp lösa teser ur texten.
Permalänk | Anmäl
Tetyana Barabanova, 2010-12-11, 12:20
Tetyana: Som Bo skrev i sin kommentar så har BRÅ konstaterat att könsskillnad är liten när det gäller utsatthet för relationsvåld, så att jag tror att vi kan utgår från att så är fallet.
Permalänk | Anmäl
Magnus Nilson, 2010-12-11, 13:47
Tetyana: Ser nu att du blandat ihop statistiken.
Våld i nära relation har tidigare omfattat våld från partners, vänner, släktingar, arbetskamrater eller andra personer man har en relation till. Brottskoderna som Bo Grahn skriver om i sin kommentar, tillkom år 2009 i syfte att särskilja partnervåld från relationsvåld.
Den text du hämtat från NTU är inte från den senaste NTU-undersökningen som publicerades av BRÅ för någon månad sedan, utan en äldre undersökning. Det är därför dina "gamla" citat inte längre stämmer med den "nya" statistiken.
Du pratar om relationsvåld medan Bo:s statistik gäller partnervåld.
Permalänk | Anmäl
Magnus Nilson, 2010-12-11, 13:59
#15 Magnus Nillson
Det var ju intressant logik, Magnus. Vi ska utgå ifrån vad Bo säger om BRÅ har konstaterat och inte ifrån vad Tetyana säger att BRÅ har konstaterat. Hmmm....
Permalänk | Anmäl
Tetyana Barabanova, 2010-12-11, 16:49
#16 Magnus Nillson, jag citerar med undantag för en citat detta verk:
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=V_ld_mot_kv...
Slutsatser som dras där är grundade på en hel rad studier och rapporter. Argumentet att dessa slutsatser är ogiltiga idag eftersom man inte kunde omfatta den idag tillgängliga senaste trygghetsundersökning håller inte.
Och förresten jag har inte blandat ihop statistiken. Du skrev:”I Södermanlands län är det än värre. Där stod männen för en majoritet av alla anmälningar som gällde grovt relationsvåld under år 2009.” Och det kommenterade jag.
Statistiken som Bo Grahn referera till gäller också relationsvåld, nämligen utsatthet för detta våld.För att kunna påstå att kvinnor misshandlar män precis lika ofta och precis lika grovt måste ni visa statistik där kvinnor är förövare.
Permalänk | Anmäl
Tetyana Barabanova, 2010-12-11, 16:51
Magnus Nilsson skrev 12 # "För övrigt tror jag inte riktigt på iden med tvångsvård. Ska man lyckas med vården så visar studier på att vårdtagaren måste vara positivt inställd och villig att medverka i vården. Annars så kommer resultatet att utebli i de flesta fallen. Detsamma gäller när man ska vårda alkoholister, spelmissbrukare etc. Det hela bygger på ett frivilligt deltagande och att missbrukaren är införstådd i sitt problem."
måste påpeka att efter många år av intensivt arbete med våldsutsatta kvinnor är det kvinnorna och barnen som får förändra sina liv. De för skaffa skyddat boende och tvingas förändra sin vardag där även barnen får kanske byta skola och rycks upp ur sin trygghet medan utövaren kan leva som vanlugt.
I en perfekt värld är det självklart så att vård av alla de slag ska vara frivillig och att de som behöver vård självmant antar erbjudande om vård. Men tyvärr så fattas ju ofta självinsikt och det är det som är nyckeln till detta.
Permalänk | Anmäl
Bahareh Andersson, 2010-12-11, 20:21
Tetyana: Ser man till antalet polisanmälningar som gäller grovt våld från nuvarande eller tidigare partner, så visar polisanmälningar precis det Bo skriver i sin kommentar. Männen stod för ca 40 % av alla anmälningar i Uppsala län.
Sedan kan det givetvis vara så som du nämner, att en och annan av dessa offer misshandlats av andra män. Men BRÅ slutsats om att män och kvinnor slår varandra i likartad omfattning, kan inte bara avvisas med en vinkning som du försöker göra. Samma resultat påvisar även studier från Norge, Danmark och Finland, och vi kan vara ganska säkra på att BRÅS uppgifter i frågan är korrekta.
Men även om det enbart är en enda man som utsätts för partnervåld, och en enda kvinna som slår sin man, så måste både kvinnan och mannen erbjudas hjälp och stöd. Detta är detta som artikelförfattarna inte förstår, då de enbart utgår från att männen slår och kvinnor är offer, vilket inte är fallet.
Permalänk | Anmäl
Magnus Nilson, 2010-12-12, 00:12
#20 Magnus Nilson
”Men BRÅ slutsats om att män och kvinnor slår varandra i likartad omfattning, kan inte bara avvisas med en vinkning som du försöker göra.”
Magnus Nilson, vad är det som skapar en sådan förvirring i din tankeverksamhet?
Det finns inte sådan slutsats från BRÅ, den slutsats som finns har jag redan citerat, angivit källa och senare även länkat till. Om jag nu anger även sidan i rapporten och vilken stycke på sidan man ska läsa, kommer det då att vara tillräckligt för att du förstår vilka slutsatser Brottsförebyggande rådet dragit och vilka andra nordiska studier leder till samma slutsatser?
”kan inte bara avvisas med en vinkning som du försöker göra.”
Jaha, inlägg som till största delen består av citerat text från Brottsförebyggande rådet är alltså min vinkning. Det känns som om du överskatter min betydelse för brottsförebyggande arbete.
”Ser man till antalet polisanmälningar som gäller grovt våld från nuvarande eller tidigare partner, så visar polisanmälningar precis det Bo skriver”
Nu ska jag länka igen, Magnus, missa inte detta:
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Anmälda brott&url=/dynamaster/file_archive/100824/64195ab6b1b921cbaf51afe0900dce83/2Anm%255flda%255fbrott.pdf
Polisanmälda brott 2009. Öppna sidan 4 i PDF-filen som motsvarar sidan sidan 26 i boken. Kapitel behandlar misshandel. Där får man redo på att 7% av alla (40 910) utsatta för misshandel män blev misshandlade i nära relation. Och att 44% av alla (26 261) utsatta för misshandel kvinnor blev misshandlade i nära relation.
Enkel matematik ger oss ca 2 900 män och ca 11 600 kvinnor utsatta för samma brott. Men på samma sida får vi också veta att utöver detta anmäldes det cirka 2 660 fall av grov kvinnofridskränkning. Grov kvinnofridskränkning som bekant innebär upprepat utsatthet för en rad av grova brott misshandel inkludera.
Som jag har redovisat tidigare majoriteten (75%) av män som utsätts för våld i nära relation faller de offer för mäns våld Medan andel kvinnor som misshandlas av kvinnor i nära relation är nästan obefintlig. Applicerar vi detta på ovannämnd statistik så får vi 725 fall av män misshandlade av kvinnor mot 11 500 fall av kvinnor misshandlade av män plus 2 660 fall av upprepat misshandel.
Om vi då antar att i dessa 2 600 upprepades misshandel av kvinna bara en enda gång så får vi 5 200 enstaka fall, detta är en grov underskattning men låt det vara så.
I slutändan har vi ca 725 fall där kvinnor misshandlade män och ca 16 700 fall där män misshandlade kvinnor.
725 mot 16 700. Skulle det kunna kallas för ”i samma utsträckning”?
Ovanpå allt detta ska man minnas att det våld som män utsätter kvinnor för i de allra flesta fall mycket grövre än det våld som kvinnor utsätter män för.
Permalänk | Anmäl
Tetyana Barabanova, 2010-12-12, 06:10
#21 Tetyana Barabanova, 2010-12-12, 06:10
väldigt grundligt och sakkunnigt förklarat Tetyana , Tack !
Permalänk | Anmäl
Bahareh Andersson, 2010-12-12, 22:00
#2
Rapporten "Våld mot kvinnor och män i nära relationer" (2009)
http://www.bra.se/extra/faq/?module_instance=2&action=question_show&id=5...
Sid 6
"De flesta studier av våld i nära relationer definierar våldet som mäns våld mot kvinnor, även om det finns ett fåtal undersökningar som också belyser männens utsatthet. Vilka resultat man får fram är beroende av studiens kontext och sättet att formulera frågan; om syftet är att studera våld eller brott, visar resultaten på att kvinnor oftare än män utsätts för relationsvåld. Studier som snarare fokuserar på konflikter redovisar däremot att skillnaden mellan kvinnors och mäns utsatthet för relationsvåld är liten. Samtidigt tycks det vara frågan om två olika typer av våld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i fler negativa konsekvenser för den som drabbas."
Sid 7
"Sammanlagt 505 händelser av relationsvåld har rapporterats av 304 personer i NTU. En femtedel av de utsatta är män. Det är alltså relativt få, under en procent (1,2 procent bland kvinnor och 0,3 procent bland män), bland samtliga intervjuade i NTU som uppger att de under det senaste kalenderåret utsatts för misshandel, sexuellt våld, trakasserier och/eller hot av sin nuvarande eller tidigare partner. Medan män främst uppger utsatthet för trakasserier, rapporterar kvinnorna fler händelser
av misshandel och hot. Resultaten visar samtidigt att det finns vissa grupper i befolkningen som löper en större risk att drabbas. Det är framförallt unga personer, kvinnor och ensamstående föräldrar som signifikant oftare rapporterar erfarenheter av våld i nära relationer."
Sid 9
"Sammanlagt 40 procent av de intervjuade som drabbats av relationsvåld har uppgett att de haft behov av stöd som inte fanns att tillgå. På frågan om huruvida man blivit erbjuden någon hjälp – från en ideell organisation, en kvinnojour eller en brottsofferjour – svarade nästan fyra av fem nekande och andelen var ännu högre bland männen."
Sid 31
"De flesta händelserna av relationsvåld som rapporterats i NTU hade riktats från en man mot en kvinna (85 procent) och 14 procent tvärtom från en kvinna mot en man. Det innebär att extremt få, närmare bestämt 5 händelser av våld i samkönade relationer motsvarande cirka en (1) procent av samtliga, har rapporterats i denna studie. Av dessa riktades 4 från en man mot en man och 1 från en kvinna till en kvinna."
Permalänk | Anmäl
Niclas Kuoppa, 2012-02-21, 13:15
Det vore ju en utmärkt idé med obligatorisk psykvård för skyldiga till partnervåld. Vet ni varför så aldrig kommer att ske?
Kostnadstak i vården pga. S politik under 90-talet = Alliansen = Mer pengar i din plånbok! Hurra.
Permalänk | Anmäl
Karl-Johan Lundberg, 2012-02-22, 13:12
22 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jag citerar Pär Ström på GenusNytt:
Glöm inte kvinnors våld mot män!
"Närmare 40 % av allt grovt partnervåld (brottskod 9353 och 9355) som anmäldes i Uppsala län under år 2009 kom från utsatta män. Detta stämmer väl överens med Brottsförebyggande Rådets (BRÅ) bedömning att det finns en relativt liten könsskillnad när det gäller utsatthet för relationsvåld."
Varför skall vi då inte se denna fråga könsneutralt och inse att även kvinnor kan vara förövare?
Jag såg en dokumentär på tv nyligen som handlade om kvinnliga fångvaktare i USA och de sa alla att kvinnliga fångar var mer våldsamma än manliga fångar och att som anställd så föredrog man att vakta männen som var mer respektfulla och gjorde som man sa.
Bara som en liten extra information.
Bra idé för att komma från det hållet för så elakt och stort är problemet som innebär personliga katastrofer och är en skam för hela samhället.
Tvångsvårda hustrumisshandlarna och gå på hela släkten i hedersfallen. Det är enda vägen som kan leda till resultat.
Så här står det i artikeln:
"De senaste åren har även andra former av könsbaserat våld uppmärksammats såsom hedersrelaterat våld och partnervåld i samkönade relationer."
Vad är könsbaserat våld? Det står ju svart på vitt att det även förekommer våld inom samkönade relationer, så då borde ju inte kön spela någon roll?
Borde inte ett krav på tvångsvård för personer som begår relationsvåld vara riktat så att förövare av BÅDA könen ?
Våld i nära relationer drabbar inte bara kvinnor och det är inte bara män som begår detta våld.
Varför inte en könsneutralt krav på tvångsvård för förövarna av våld i nära relationer ?
#5 ann-mari maukonen – Kommentar: ”Varför inte en könsneutralt krav på tvångsvård för förövarna av våld i nära relationer?”
Det är en bra fråga!
Och det kanske beror på och med litet ironi att dessa forskare alldeles för sällan lever i ”könsneutrala” relationer eller samkönade dito och tror att verkligheten består av de egna erfarenheterna för alla kvinnors del.
Detta fenomen har jag lagt märke till att vissa besserwisser kvinnor talar kollektivt vad kvinnor vill eller inte vill, hur kvinnor är och inte är. Men i själva verket är det deras egna subjektiva projektioner.
Kvinnor är inte heller så lätt förklarliga (lika litet som männen) som de vore tillverkade på löpnandeband utan just INDIVIDER först och främst…som min personliga erfarenhet…och tack och lov för det!
#5 ann-mari maukonen
"Varför inte en könsneutralt krav på tvångsvård för förövarna av våld i nära relationer ?"
Jag tror att svaret är mer prosaisk än du kan ha förvänta dig. Alltså inga djupa ideer styr här, utan "the real life".
Risken för återfall antas vara större för män, och när det finns begränsade resurser försöker man använda där de gör störst nytta.
Vad tycker du om svaret ? (På din annars helt rätt och relevant fråga)
Att man tvångsvårdas när kvinnan är redan död hjälper varken kvinnan eller barn. Kvinnan finns inte längre och barnen hinner bli vuxna innan pappan blir frisläppt.
Detta är visst inte tillräcklig ursäkt för att neka förövaren psykiatrisk vård om han är i behöv av den. Så varför gör man inte det i samma utsträckning som förr? Det frågar man sig visst. Och osökt kommer jag in på tanken att det kan bero bland annat på att det finns fler förövare med utländsk bakgrund idag än vad det fanns på 70-talet. Vi vet ju att svenska män döms oftare till rättspsykiatrisk vård än invandrade när samma brott har begåtts. Den svenska mannen är snäll men sjuk medan den utländska är elak och frisk?! Det ingår ju den utländska mannens kultur att förtrycka, misshandla och döda kvinnor, så varför ska man vårda en sådan man på annat sätt än ställa hårdare krav?
Är inte det här sexism så vet jag inte längre vad som är.
Inte ett enda ord om att tvångsvårda kvinnor som misshandlar män, vad kan det ha att göra med om inte att ni ogillar män?
Kom med en rimlig förklaring till varför ni inte vill tvångsvårda kvinnor som utövar våld på sin manliga partner.
våld i nära relationer kan drabba både könen, män och kvinnor. Klart finns kvinnor som misshandlar män men om vi pratar om MAJORITETEN, OM MAN PRATAr OM SAMHÄLLSPROBLEM så faktiskt så är det män som överrepresenteras. Klart förövare ska tvångsvårdas oavsett kön men statistiken kommer att visa hur många män respektive kvinnor kommer att hämna på listan.
Bo Grahn: I Södermanlands län är det än värre. Där stod männen för en majoritet av alla anmälningar som gällde grovt relationsvåld under år 2009.
Maria och Mohammed Andersson har en del poänger i sitt debattinlägg. Dock faller hela argumentationen när man av någon anledning enbart vill att män ska tvångsvårdas, samtidigt som man tycks blunda för att även kvinnor i stor omfattning slår sina män.
För övrigt tror jag inte riktigt på iden med tvångsvård. Ska man lyckas med vården så visar studier på att vårdtagaren måste vara positivt inställd och villig att medverka i vården. Annars så kommer resultatet att utebli i de flesta fallen. Detsamma gäller när man ska vårda alkoholister, spelmissbrukare etc. Det hela bygger på ett frivilligt deltagande och att missbrukaren är införstådd i sitt problem.
#10 Joel Bergqvist.
Jag kan försöka komma med förklaringar. Först och främst är det begreppsförvirring igen. Vad är mäns våld mot kvinnor? Är det samma typ av brott som mäns våld mot män eller kvinnors våld mot män? Det är ju mycket man kan tolka in i uttrycket ”mäns våld” och ”mäns våld mot kvinnor”. Vad som oftast menas är det våldet som utspelar sig i nära relationer. Jo, vi vet att även män blir utsatta för våld av deras partner, det finns dock en stor skillnad mellan den våld som kvinnor utsätts för och den som män utsätts för. Det vet många av oss som har levt ett tag i denna värld och det bekräftas av en hel rad studier.
Brottsförebyggande rådet gör en översikt av nordiska studier i sin rapport Våld mot kvinnor och män i nära relationer från 2009 och konstaterar följande: ”En rad olika studier visar att utsatthet för relationsvåld rapporteras i samma grad av män som kvinnor, men att det rör det sig om två olika typer av våld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i fler negativa konsekvenser för den som drabbas.”
Nationell trygghetsundersökning rapporterar:
”Det vanligaste, framför allt bland män, är att ha blivit utsatt för trakasserier och förövaren är i detta fall oftast en tidigare partner. I övrigt är det mycket få män som uppger andra typer av utsatthet. Medan hela 77 procent av de utsatta männen uppgav att det var trakasserier
de drabbats av, är motsvarande andel bland kvinnor ungefär hälften så stor, 43 procent. Bland kvinnor rapporteras utsatthet för misshandel och hot i ungefär samma utsträckning som trakasserier.”
Vidare: ”Gällande enbart misshandel har man frågat om förekomsten av synliga märken till följd av händelsen och om skador som krävde sjukvård. Sammanlagt 72 procent av de rapporterade händelserna av misshandel mot kvinnor ledde till synliga märken och 22 procent till skador som krävde sjukvård. Bland de få rapporterade händelser där män har utsatts för våld har 3 (av totalt 8) gett synliga märken och 2 resulterat i grövre skador.”
Mer av det väsentliga: ”Resultaten från NTU visar att män utgör över 90 procent av de närstående som misshandlat en kvinna. Men också när män utsätts utgörs en absolut majoritet av de närstående gärningspersonerna av män (75 procent). Vad ryms då i beteckningen närstående? Hos misshandelsutsatta kvinnor utgörs kategorin närstående till övervägande del av en partner eller före detta partner. Detta är däremot det minst vanligt förekommande förhållandet för de misshandelsutsatta männen, för vilka det i stället är absolut vanligast att närstående innebär en god vän. Ungefär var tionde närstående gärningsperson tillhör familjen (förutom partner/före detta partner), vilket gäller såväl män som kvinnor som utsatts för misshandel.”
Allt detta är orsaken till att vi idag har en brottsrubricering grov kvinnofridskränkning.
”Med grov kvinnofridskränkning avses här brott mot BrB 4 kap 4a §. Om en man utsätter en kvinna, som han har eller haft en nära relation med (en äktenskapsliknande relation), för upprepade kränkningar som till exempel misshandel, olaga hot, ofredande, hemfridsbrott och sexuellt tvång kan han dömas för grov kvinnofridskränkning. Bakom ett brott om grov kvinnofridskränkning kan det således ligga flera misshandels-, hot eller sexualbrott.” / BRÅ
Jag tror att det är detta våld menar artikelns författare när hon föreslår att tvångsvårda misshandlande män.
#12 Magnus Nilson.
”I Södermanlands län är det än värre. Där stod männen för en majoritet av alla anmälningar som gällde grovt relationsvåld under år 2009.”
Att det är en man som är målsägande betyder ju inte att den tilltalade är en kvinna. När män utsätts för våld i nära relation majoriteten av förövare är också män. Det är bra att ha litet kunskap om brottsstatistiken innan man tar upp lösa teser ur texten.
Tetyana: Som Bo skrev i sin kommentar så har BRÅ konstaterat att könsskillnad är liten när det gäller utsatthet för relationsvåld, så att jag tror att vi kan utgår från att så är fallet.
Tetyana: Ser nu att du blandat ihop statistiken.
Våld i nära relation har tidigare omfattat våld från partners, vänner, släktingar, arbetskamrater eller andra personer man har en relation till. Brottskoderna som Bo Grahn skriver om i sin kommentar, tillkom år 2009 i syfte att särskilja partnervåld från relationsvåld.
Den text du hämtat från NTU är inte från den senaste NTU-undersökningen som publicerades av BRÅ för någon månad sedan, utan en äldre undersökning. Det är därför dina "gamla" citat inte längre stämmer med den "nya" statistiken.
Du pratar om relationsvåld medan Bo:s statistik gäller partnervåld.
#15 Magnus Nillson
Det var ju intressant logik, Magnus. Vi ska utgå ifrån vad Bo säger om BRÅ har konstaterat och inte ifrån vad Tetyana säger att BRÅ har konstaterat. Hmmm....
#16 Magnus Nillson, jag citerar med undantag för en citat detta verk:
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=V_ld_mot_kv...
Slutsatser som dras där är grundade på en hel rad studier och rapporter. Argumentet att dessa slutsatser är ogiltiga idag eftersom man inte kunde omfatta den idag tillgängliga senaste trygghetsundersökning håller inte.
Och förresten jag har inte blandat ihop statistiken. Du skrev:”I Södermanlands län är det än värre. Där stod männen för en majoritet av alla anmälningar som gällde grovt relationsvåld under år 2009.” Och det kommenterade jag.
Statistiken som Bo Grahn referera till gäller också relationsvåld, nämligen utsatthet för detta våld.För att kunna påstå att kvinnor misshandlar män precis lika ofta och precis lika grovt måste ni visa statistik där kvinnor är förövare.
Magnus Nilsson skrev 12 # "För övrigt tror jag inte riktigt på iden med tvångsvård. Ska man lyckas med vården så visar studier på att vårdtagaren måste vara positivt inställd och villig att medverka i vården. Annars så kommer resultatet att utebli i de flesta fallen. Detsamma gäller när man ska vårda alkoholister, spelmissbrukare etc. Det hela bygger på ett frivilligt deltagande och att missbrukaren är införstådd i sitt problem."
måste påpeka att efter många år av intensivt arbete med våldsutsatta kvinnor är det kvinnorna och barnen som får förändra sina liv. De för skaffa skyddat boende och tvingas förändra sin vardag där även barnen får kanske byta skola och rycks upp ur sin trygghet medan utövaren kan leva som vanlugt.
I en perfekt värld är det självklart så att vård av alla de slag ska vara frivillig och att de som behöver vård självmant antar erbjudande om vård. Men tyvärr så fattas ju ofta självinsikt och det är det som är nyckeln till detta.
Tetyana: Ser man till antalet polisanmälningar som gäller grovt våld från nuvarande eller tidigare partner, så visar polisanmälningar precis det Bo skriver i sin kommentar. Männen stod för ca 40 % av alla anmälningar i Uppsala län.
Sedan kan det givetvis vara så som du nämner, att en och annan av dessa offer misshandlats av andra män. Men BRÅ slutsats om att män och kvinnor slår varandra i likartad omfattning, kan inte bara avvisas med en vinkning som du försöker göra. Samma resultat påvisar även studier från Norge, Danmark och Finland, och vi kan vara ganska säkra på att BRÅS uppgifter i frågan är korrekta.
Men även om det enbart är en enda man som utsätts för partnervåld, och en enda kvinna som slår sin man, så måste både kvinnan och mannen erbjudas hjälp och stöd. Detta är detta som artikelförfattarna inte förstår, då de enbart utgår från att männen slår och kvinnor är offer, vilket inte är fallet.
#20 Magnus Nilson
”Men BRÅ slutsats om att män och kvinnor slår varandra i likartad omfattning, kan inte bara avvisas med en vinkning som du försöker göra.”
Magnus Nilson, vad är det som skapar en sådan förvirring i din tankeverksamhet?
Det finns inte sådan slutsats från BRÅ, den slutsats som finns har jag redan citerat, angivit källa och senare även länkat till. Om jag nu anger även sidan i rapporten och vilken stycke på sidan man ska läsa, kommer det då att vara tillräckligt för att du förstår vilka slutsatser Brottsförebyggande rådet dragit och vilka andra nordiska studier leder till samma slutsatser?
”kan inte bara avvisas med en vinkning som du försöker göra.”
Jaha, inlägg som till största delen består av citerat text från Brottsförebyggande rådet är alltså min vinkning. Det känns som om du överskatter min betydelse för brottsförebyggande arbete.
”Ser man till antalet polisanmälningar som gäller grovt våld från nuvarande eller tidigare partner, så visar polisanmälningar precis det Bo skriver”
Nu ska jag länka igen, Magnus, missa inte detta:
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Anmälda brott&url=/dynamaster/file_archive/100824/64195ab6b1b921cbaf51afe0900dce83/2Anm%255flda%255fbrott.pdf
Polisanmälda brott 2009. Öppna sidan 4 i PDF-filen som motsvarar sidan sidan 26 i boken. Kapitel behandlar misshandel. Där får man redo på att 7% av alla (40 910) utsatta för misshandel män blev misshandlade i nära relation. Och att 44% av alla (26 261) utsatta för misshandel kvinnor blev misshandlade i nära relation.
Enkel matematik ger oss ca 2 900 män och ca 11 600 kvinnor utsatta för samma brott. Men på samma sida får vi också veta att utöver detta anmäldes det cirka 2 660 fall av grov kvinnofridskränkning. Grov kvinnofridskränkning som bekant innebär upprepat utsatthet för en rad av grova brott misshandel inkludera.
Som jag har redovisat tidigare majoriteten (75%) av män som utsätts för våld i nära relation faller de offer för mäns våld Medan andel kvinnor som misshandlas av kvinnor i nära relation är nästan obefintlig. Applicerar vi detta på ovannämnd statistik så får vi 725 fall av män misshandlade av kvinnor mot 11 500 fall av kvinnor misshandlade av män plus 2 660 fall av upprepat misshandel.
Om vi då antar att i dessa 2 600 upprepades misshandel av kvinna bara en enda gång så får vi 5 200 enstaka fall, detta är en grov underskattning men låt det vara så.
I slutändan har vi ca 725 fall där kvinnor misshandlade män och ca 16 700 fall där män misshandlade kvinnor.
725 mot 16 700. Skulle det kunna kallas för ”i samma utsträckning”?
Ovanpå allt detta ska man minnas att det våld som män utsätter kvinnor för i de allra flesta fall mycket grövre än det våld som kvinnor utsätter män för.
#21 Tetyana Barabanova, 2010-12-12, 06:10
väldigt grundligt och sakkunnigt förklarat Tetyana , Tack !
#2
Rapporten "Våld mot kvinnor och män i nära relationer" (2009)
http://www.bra.se/extra/faq/?module_instance=2&action=question_show&id=5...
Sid 6
"De flesta studier av våld i nära relationer definierar våldet som mäns våld mot kvinnor, även om det finns ett fåtal undersökningar som också belyser männens utsatthet. Vilka resultat man får fram är beroende av studiens kontext och sättet att formulera frågan; om syftet är att studera våld eller brott, visar resultaten på att kvinnor oftare än män utsätts för relationsvåld. Studier som snarare fokuserar på konflikter redovisar däremot att skillnaden mellan kvinnors och mäns utsatthet för relationsvåld är liten. Samtidigt tycks det vara frågan om två olika typer av våld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i fler negativa konsekvenser för den som drabbas."
Sid 7
"Sammanlagt 505 händelser av relationsvåld har rapporterats av 304 personer i NTU. En femtedel av de utsatta är män. Det är alltså relativt få, under en procent (1,2 procent bland kvinnor och 0,3 procent bland män), bland samtliga intervjuade i NTU som uppger att de under det senaste kalenderåret utsatts för misshandel, sexuellt våld, trakasserier och/eller hot av sin nuvarande eller tidigare partner. Medan män främst uppger utsatthet för trakasserier, rapporterar kvinnorna fler händelser
av misshandel och hot. Resultaten visar samtidigt att det finns vissa grupper i befolkningen som löper en större risk att drabbas. Det är framförallt unga personer, kvinnor och ensamstående föräldrar som signifikant oftare rapporterar erfarenheter av våld i nära relationer."
Sid 9
"Sammanlagt 40 procent av de intervjuade som drabbats av relationsvåld har uppgett att de haft behov av stöd som inte fanns att tillgå. På frågan om huruvida man blivit erbjuden någon hjälp – från en ideell organisation, en kvinnojour eller en brottsofferjour – svarade nästan fyra av fem nekande och andelen var ännu högre bland männen."
Sid 31
"De flesta händelserna av relationsvåld som rapporterats i NTU hade riktats från en man mot en kvinna (85 procent) och 14 procent tvärtom från en kvinna mot en man. Det innebär att extremt få, närmare bestämt 5 händelser av våld i samkönade relationer motsvarande cirka en (1) procent av samtliga, har rapporterats i denna studie. Av dessa riktades 4 från en man mot en man och 1 från en kvinna till en kvinna."
Det vore ju en utmärkt idé med obligatorisk psykvård för skyldiga till partnervåld. Vet ni varför så aldrig kommer att ske?
Kostnadstak i vården pga. S politik under 90-talet = Alliansen = Mer pengar i din plånbok! Hurra.